Berörs er koncern av EU-rätten? Gör en kontroll genom att svara på frågorna nedan. Frågorna ger exempel på områden där EU-rätten kan vara viktig för skattebetalare eller där lagstiftning eventuellt strider mot EU-rätten och där ni kan hänvisa till EUF-fördraget för att hävda er rätt:
 

1. Förlitar ni er på ”rulings” eller andra fördelaktiga beslut från skattemyndigheter (eller annan statlig myndighet) någonstans i koncernen? Eller gör era konkurrenter det?

Om ni har fått rulings/förhandsbesked/prissättningsbesked från såväl Sverige som andra EU-länder (t ex i Luxemburg, Nederländerna eller Belgien) de senaste tio åren är det viktigt att se över dem för att bedöma om de står sig ur ett EU-perspektiv; främst för att bekräfta att de inte utgör statsstöd (state aid). Den senaste tidens mediauppbåd har gjort att EU-kommissionen har valt att ta en mer aktiv hållning i kampen mot otillåtet statsstöd. Kommissionen har strukturerat börjat granska ”tax rulings” i form av förhandsbesked eller prissättningsbesked som EU:s medlemsländer gett till företag i gränsöverskridande situationer. Se TaxNews nr 29, 2015.

Finns risker? KPMG genomför Health Checks där vi undersöker om de avgöranden som ni har fått är tillåtna och har följt en objektiv process, om reglerna stämmer överens med lagstiftning och administrativ praxis, om skattemyndigheterna har fått tillräckligt med underlag och tagit hänsyn till dessa samt eventuella villkor förenade med avgörandena.

Hantera risker? Vid eventuella identifierade risker har vi möjlighet att hjälpa er att sammanställa relevant bevisning, för det fall att avgörandet blir ifrågasatt, lyfta eventuella argument som kan användas för att försvara avgörandet samt diskutera vilka åtgärder som är möjliga att vidta för att minska riskerna, exempelvis att ta fram internprissättningsrapport för att försäkra er om att de faktiska omständigheterna ligger i linje med avgörandet.

Förfrågningar? Vi hjälper såklart även till vid eventuella förfrågningar från skattemyndigheter eller kommissionen, ger rådgivning och hjälper till att upprätta utkast om det finns behov av att redovisa förhållandet för allmänheten i årsredovisning eller uttalanden samt lämnar rådgivning så att ni framåtriktat har möjlighet att efterleva reglerna om statsstöd.

Kontakta oss gärna för mer information om ni har fått avgöranden eller gjort andra uppgörelser med EU-medlemsländer angående skatter.

2. Finns strandade underskott någonstans i koncernen (i Sverige eller utomlands)?

Har ni underskott som inte lätt kan utnyttjas inom koncernen finns det möjligheter att göra det antingen genom att förlita er på EU-rätten eller genom omstrukturering. Vi kan hjälpa er att se över koncernstrukturen och utröna om det finns möjligheter.

3. Har ni utnyttjat alla möjligheter till tax consolidation / fiscal unity?

EU-domstolen har bekräftat att en Holländsk fiscal unity ska kunna bildas med bolag som inte är direktägda av holländska bolag. Detsamma bör gälla i andra länder såsom exempelvis Frankrike, Italien, Spanien, Luxemburg och eventuellt Tyskland. Ett första steg är att se över koncernstrukturen. Om behov finns har vi även en ”Corporate Tree Service” där man kan identifiera möjligheter till fiscal unity inom koncernen.

4. Har ni vägrats avdrag för valutakursförlust (t ex på fordran eller aktier)?

Kammarrätten i Göteborg har funnit att bestämmelsen i svensk skattelagstiftning som vägrar avdrag för valutakursförlust vid avyttring av koncerninterna fordringar i utländsk valuta, strider mot etableringsfriheten. Eftersom HFD inte meddelade prövningstillstånd står det fast att avdrag ska medges för valutakursförlust på koncerninterna fordringar. Det är därmed viktigt att ni inte missar att yrka detta avdrag.

Avseende en valutakursförlust som uppkommer i samband med en försäljning av näringsbetingade andelar, vänligen se vår TaxNews nr 31, 2015 om EU-domstolens dom den 10 juni 2015 i målet X AB (C-686/13).

5. Har ni flyttat (eller ska ni flytta) tillgångar eller verksamhet till utländska koncernbolag med uttagsbeskattning/exit tax som följd?

Vid flytt av tillgångar inom EU/EES finns det i många fall argument för att det ska vara möjligt att undvika eller få uppskov med betalningen av skatten på vinsten i linje med EU-domstolens domar. De nuvarande uppskovsreglerna i Sverige gäller bara när beskattningsrätten upphör till följd av skatteavtal och är således inte heltäckande. Detsamma kan även gälla i andra länder. Vi kan hjälpa er med både struktureringsalternativ och möjligheter att förlita er på EU-rätten.

6. Har ni en filial som behandlats sämre skattemässigt än bolag?

Kontakta oss om ni exempelvis har problem avseende underskott eller skattemässigt avdrag för kostnader i ett fast driftställe/filial i Sverige eller utomlands. Filialen kan ha missgynnats i jämförelse med bolag i etableringslandet. Vi kan hjälpa er med ansökan. Att Sverige som verksamhetsland har en skyldighet att inte missgynna fasta driftställen till utländska bolag i jämförelse med dotterbolagsetableringar har bekräftats i en rad rättsfall från EU-domstolen. Det framgår av denna praxis att om det utländska bolaget är skattskyldigt i Sverige genom ett svensk fast driftställe ska det också ha rätt till samma skattelättnader som ett svenskt bolag.

7. Har ni vägrats avdrag för räntekostnader?

EU-kommissionen anser att de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna i 24:10 a-f IL strider mot EU-rätten. Kommissionen har initierat ett förfarande mot Sverige med en formell underrättelse (i november 2014) (se TaxNews nr 26, 2014 och nr 12, 2015). Nästa steg i processen är att kommissionen avger ett motiverat yttrande. Om Sverige inte ändrar reglerna kan frågan komma att avgöras av EU-domstolen. Hör av er till oss om ni vill veta mer, ha hjälp med ett öppet yrkande eller inlaga, diskutera hur ert ränteavdrag påverkas, vad som bör göras och vad som händer nu.

8. Har ni belastats med källskatt på utdelning, ränta eller royalties?

Svenska investerare (exempelvis investeringsfonder, pensionsfonder och stiftelser) som betalar utländsk källskatt på utdelning på aktieinvesteringar inom EU/EES kan i vissa fall få återbäring av 100% av sin källskatt i respektive land om de ansöker om det med hänvisning till kapitalrörelsefriheten. Dessutom finns vissa argument för att även källskatt på ränta och royalty kan vara EU-stridigt. Inom KPMG har vi ett etablerat och mycket framgångsrikt internationellt nätverk för att yrka återbäring av källskatt med hänvisning till EU-rätten.

9. Har ni förlorat underskott vid fusion (t ex när ett fast driftställe försvinner)?

Enligt EU-rätten ska underskott inte gå förlorade vid fusion, trots att inget fast driftställe återstår. I detta avseende strider de svenska reglerna mot EU-rätten eftersom de inte tillåter att ett underskott i ett utländskt bolag som fusioneras in i ett svenskt bolag får tas över av det svenska bolaget när inget fast driftställe i utlandet återstår. Vi kan hjälpa er att utröna om EU-domstolens praxis är tillämplig i er fusion, samt bistå i hanteringen med Skatteverket.

10. Har underskott blivit fusionsspärrade när ett EU/EES-bolag med ett svenskt fast driftställe fusioneras in i ett annat EU/EES-bolag?

Har ni fått fusionsspärren i 37:24 IL tillämpad i en situation när ett EU-bolag med ett svenskt fast driftställe fusioneras in i ett annat EU-bolag. I denna situation strider sannolikt ett tillämpande av fusionsspärren mot etableringsfriheten i EUF-fördraget. Vi kan hjälpa er att hävda er rätt.

11. Har en gränsöverskridande situation på något sätt behandlats mindre fördelaktigt än en rent inhemsk situation i något land i koncernen?

Har ni i övrigt råkat ut för en diskriminerande behandling i något EU/EES-land kan det finnas möjligheter att yrka återbäring av skatt eller hävda er rätt. Om ni inte själva vill vidta åtgärder avseende en EU-stridig lagregel kan frågan lämnas över till EU-kommissionen, som kan ta frågan vidare. Vi har stor erfarenhet av att hantera EU-rättsliga spörsmål och kan hjälpa er att undvika beskattning i strid mot EU-rätten.

12. Har ni mottagit eller betalat koncernintern utdelning inom EU/EES?

Enligt moder/dotterbolagsdirektivet (2011/96/EU) är medlemsstaterna skyldiga att bevilja undantag från källskatt av vinstutdelningar från dotterbolag i en medlemsstat till moderbolag i en annan medlemsstat, samt undanröja dubbelbeskattning av vinstutdelning på moderbolagsnivå. I juni respektive december 2014 kom medlemsstaterna överens om två ändringar av direktivet (ska träda i kraft den 1 januari 2016):

• För att komma till rätta med de situationer där dubbel icke-beskattning uppkommit på grund av olikheter i medlemsstaternas skattemässiga behandling av vinstutdelning (hybrider) ändrades direktivet så att moderbolagslandet inte ska undanta mottagen vinstutdelning från beskattning i den mån sådana vinster får dras av i ett dotterbolag till moderbolaget. Ändringen omfattar bara inkomstskatt i moderbolagslandet och inte källskatt i dotterbolagslandet.
  
  
• Enligt en ny skatteflyktsbestämmelse i direktivet ska skattefrihet för utdelning inte beviljas för arrangemang, som har införts huvudsakligen för att få en skattefördel och som inte är genuina med beaktande av alla relevanta fakta och omständigheter. Arrangemang ska betraktas som ”inte genuina” i den utsträckning som de saknar kommersiella skäl som återspeglar den ekonomiska verkligheten. Regeln gäller såväl inkomstskatt som kupongskatt.

För svensk del innebär detta att regeringen har föreslagit dels att en hybridregel införlivas i svensk lagstiftning genom att reglerna om undantag från beskattning för utdelning på näringsbetingade andelar ändras så att en vinstutdelning från ett utländskt företag inte ska omfattas av undantaget till den del utdelningen får dras av i det utländska företaget dels föreslås en utvidgning av bulvanregeln i kupongskattelagen.
 

Vad göra? Ändringen avseende kupongskatt kan möjligen innebära en utvidgad risk att utdelning från Sverige till ett moderbolag inom EU ska påföras kupongskatt. Det kan således vara läge att se över koncernstrukturen för att avgöra om någon del kan tänkas påverkas. Detta gäller särskilt då det finns holdingbolag utan syfte och substans i inom koncernen, om holdingbolaget medför att kupongskatt undviks eller reduceras. Vad gäller hybridregeln blir det framöver nödvändigt att titta på den skattemässiga behandlingen hos det utländska utdelande bolaget innan man tillämpar skattefrihet för utdelning i enlighet med undantaget för näringsbetingade andelar i Sverige, för att försäkra att utdelningen inte behandlats som avdragsgill som ränta eller liknande. I normalfallet torde dock sådana arrangemang vara relativt ovanliga med svenska bolag, även fastän det förekommer exempelvis olika typer av vinstandelslån, kapitalandelslån och efterställda lån som kan påverkas. Liknande ändringar är aktuella även i andra EU länder och därmed bör ett internationellt perspektiv tas för att utröna om er koncern påverkas. Se TaxNews nr 41, 2015.

13. Hur påverkas ni av EUs arbete med Common Consolidated Corporate Tax base (CCCTB)?

EU-kommissionen tillkännagav den 17 juni 2015 att man återupptar sitt arbete med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas inom EU, en s k CCCTB (Common Consolidated Corporate Tax Base). Redan 2011 presenterade Kommissionen ett förslag till CCCTB, men förhandlingarna medlemsstaterna emellan körde då fast och förslaget ledde därför inte till lagstiftning på EU-nivå. I syfte att föra förhandlingarna i frågan framåt har Kommissionen nu beslutat att återuppta arbetet med CCCTB, men i en något förändrad form.

Skillnaderna jämfört med 2011 års förslag och det kommande förslaget anges huvudsakligen bli att en tillämpning inte bör vara valfri för företagen utan obligatorisk (åtminstone för multinationella företag) och att implementeringen bör ske i två steg. Enligt Kommissionen bör huvudfokus vara att få till en gemensam bolagsskattebas, varvid konsolideringsmomentet är tänkt att komma i det andra steget. Kommissionen anger vidare att man bland annat kommer att analysera skattebasens beståndsdelar för att återspegla de diskussioner som hittills förts mellan medlemsstaterna. I sammanhanget bör även nämnas att CCCTB:n enligt Kommissionen inte innefattar en harmonisering av skattesatser.

Kommissionen anger att arbetet med ett uppdaterat förslag till CCCTB ska påbörjas omedelbart och att förslaget ska presenteras inom 18 månader, d v s så snart som möjligt under 2016. Se TaxNews nr 22-2, 2015 och nr 33, 2015.