Efter finanskrisen 2008/2009 och flera internationella avslöjanden om skatteundandraganden och aggressiv skatteplanering presenterade G20-länderna tillsammans med OECD en åtgärdsplan 2013 (BEPS Action Plan). Åtgärdsplanen understrykte vikten av att komma till rätta med den urholkning av skattebasen och den otillbörliga vinstförflyttning (Base Erosion and Profit Shifting, BEPS) som man menade hade skett till följd av att de internationella skattereglerna inte var anpassade till hur ekonomin hade utvecklats. Detta resulterade i femton åtgärdspunkter (Actions) som rörde bl.a. den digitala ekonomin, CFC-regler, ränteavdragsbegränsningsregler, internprissättning och vinstallokering, förmånliga skatteregimer och missbruk av skatteavtal.
I oktober 2015 presenterades slutrapporterna för dessa åtgärdspunkter. När det gällde den digitala ekonomin (Action 1) föreslogs emellertid i slutändan inga regelförändringar. Istället intensifierades arbetet och det gjordes en noggrann analys av de utmaningar den digitaliserade ekonomin specifikt förde med sig och hur reglerna skulle anpassas för att kunna hantera dessa utmaningar.
Flera olika förslag och angreppssätt diskuterades de efterföljande åren och i oktober 2021 presenterade OECD/G20 en s.k. ”Two-Pillar Solution” bestående av två pelare (Pillar 1 och Pillar 2). Målet var att nå en överenskommelse bland samtliga medlemmar (ca 140) i Inclusive Framework (IF). Förutom frågor relaterade till den digitaliserade ekonomin utvidgades projektet nu till att även omfatta en global minimibeskattning i syfte att säkerställa att multinationella koncerner betalar en viss nivå av skatt på alla sina inkomster oavsett var i världen de är verksamma. Detta kom sedan att kallas för BEPS 2.0.
Pillar 1
- Den första pelaren (Pillar 1) innebär i korthet en omfördelning av en viss andel av ett multinationellt företags (MNEs) vinst till s.k. marknadsjurisdiktioner, dvs. jurisdiktioner där konsumenter och användare finns. Bestämmelserna omfattar MNEs med en global omsättning överstigande 20 miljarder EUR (förväntas sänkas till 10 miljarder EUR efter sju år) och som har en vinstmarginal (före skatt) överstigande 10 procent.
- För de företag som omfattas av dessa regler beräknas en vinst (Amount A) som marknadsjurisdiktionen får rätt att beskatta. I praktiken är detta ett nytt sätt att fördela beskattningsunderlag mellan länder oberoende av den rådande armlängdsprincipen.
- Förutom Amount A vill OECD även införa förenklingsregler på internprissättningsområdet för vissa typer av rutinartade transaktioner som exempelvis marknadsförings- och distributionstjänster (Amount B). Dessa förenklingsregler ska, till skillnad från Amount A, vara förenliga med armlängdsprincipen.
- I Pillar 1 ingår även ett arbete om tax certainty i syfte att skapa ökad förutsebarhet i beskattningen och hjälp med tvistelösning.
- För att träffas av Pillar 1 Amount A måste den globala omsättningen uppgå till minst 20 miljarder EUR. Tanken är att nationella skatter som hittills har införts i vissa länder på digitala tjänster m.m. ska upphävas när Pillar 1 implementeras. Dessa nationella skatter blir dock alltjämt av större betydelse allteftersom en överenskommelse kring Pillar 1 Amount A fördröjs.
- Beskattningen träffar inte bara digitala tjänster utan även annan verksamhet. Det finns ett undantag för verksamhet som avser naturresursutvinning samt för vissa reglerade finansiella tjänster.
- Utkast till en internationell konvention för Pillar 1 Amount A publicerades i oktober 2023 men var vid denna tidpunkt inte öppen för signatur. Det är osäkert om Amount A kommer att implementeras överhuvudtaget. I juni passerades den redan förlängda deadlinen utan en överenskommelse.
- I februari 2024 publicerade OECD en vägledning om Amount B som ska inkluderas i OECD:s vägledning om internprissättning (OECD Transfer Pricing Guidelines). Reglerna kan tillämpas tidigast från 1 januari 2025.
- För att säkerställa att tillämpningen av Amount A respekteras har OECD stipulerat ett sådant krav för så kallade "Low capacity jurisdictions", vilket i korthet innebär att öriga länder åläggs att respektera om dessa länder väljer att tillämpa Amount B, även om det andra landet inte gjort det. I och med den senaste vägledningen används istället begreppet "Covered jurisdictions", och antalet länder och företagsgrupper som omfattas av specialreglerna kan komma att utökas nämnvärt framöver.
Pillar 2
- Den andra pelaren (Pillar 2) handlar om att säkerställa att multinationella koncerners inkomster blir föremål för en viss minimibeskattning oavsett var i världen verksamheten bedrivs.
- Pillar 2-reglerna, som omfattar koncerner med intäkter på minst 750 miljoner euro, innebär som utgångspunkt att inkomster som beskattas lägre än i genomsnitt 15 procent blir föremål för en extra beskattning upp till denna nivå. Beräkningen bygger på den effektiva skatten i förhållande till en särskilt beräknad Pillar 2-inkomst.
- Varje koncernenhet måste beräkna och rapportera sin egen effektiva skattesats genom en tilläggsskatterapport (GloBE Information Return, GIR). Det är dock den sammanlagda effektiva skattesatsen per land som avgör om tilläggsskatt behöver betalas eller inte. För att beräkna den effektiva skattesatsen per land måste inkomstskatt och vinst (och förlust) från alla koncernenheter inom landet slås ihop.
- Om en koncern är lågbeskattad kommer tilläggsskatten att betalas enligt en av tre regler som tillämpas i följande ordning:
- Nationell tilläggsskatt (Domestic Minimum Top-up Tax): Eventuell tilläggsskatt betalas till myndigheterna i det lågbeskattade landet.
- Huvudregeln (Income Inclusion Rule, IIR): Denna regel kan tillämpas om tilläggsskatten inte är betalas enligt en nationell tilläggsskatt. Tilläggsskatt enligt huvudregeln betalas av koncernmoderföretaget eller ett mellanliggande moderföretag i koncernen.
- Kompletteringsregeln (Under-Taxed Profits Rule, UTPR): Denna regel tillämpas om tilläggsskatten inte har betalats enligt vare sig nationell tilläggsskatt eller huvudregeln. Tilläggsskatt enligt UTPR fördelas och betalas av koncernenheter i de länder som har implementerat denna regel.
- Det kan vara värt att notera att en koncernenhet kan komma att bli betalningsskyldig för tilläggsskatt trots att enheten i sig inte anses lågbeskattad. Det ska också tilläggas att samtliga enheter, som utgångspunkt, är rapporteringsskyldiga trots att någon tilläggsskatt inte ska utgå.
- Från och med 1 januari 2024 gäller den globala minimiskatten för större koncerner i Sverige. De svenska reglerna finns i lagen om tilläggsskatt (se också prop. 2023/24:32) som är en implementering av EU-direktivet om minimiskatt som i sin tur är baserat på OECD:s modellregler.
- Enligt de ordinarie reglerna måste varje koncernenhet beräkna en effektiv skattesats (en s.k. ETR). Den effektiva skattesatsen beräknas genom att dividera skattekostnaden med den redovisade vinsten. Skattekostnaden inkluderar både aktuell och uppskjuten skatt och är föremål för ett antal justeringar. Den redovisade vinsten ska också justeras innan beräkningen. Antalet justeringar av skatt respektive inkomst varierar från enhet till enhet och beror på faktorer som företagets komplexitet, typ av verksamhet m.m. Några exempel på justeringar är omvärderingar, osäkra skattepositioner, pensionskostnader, vissa valutakurseffekter, utdelningar och kapitalvinster.
- Under en övergångsperiod kan koncerner under vissa förutsättningar tillämpa förenklingsregler för att slippa fullständiga ETR-beräkningar och full rapportering. Dessa förenklingsregler utgår från belopp i land-för-land-rapporten vilket gör att man kan förvänta sig ett större fokus på land-för-land-rapporten framöver.
- Även om den svenska lagen om tilläggsskatt redan har trätt i kraft förväntas uppdateringar av den svenska lagstiftningen inom kort. Mycket av OECD:s modellregler har fortfarande inte införlivats i den svenska lagen som behöver kompletteras för att bli enhetlig med modellreglerna.
Kontakta oss
Maria Barenfeld
Pillar 2 Country Lead
KPMG i Sverige
Peter Nilsson
Skatterådgivare / Jur dr. och professor i skatterätt
KPMG i Sverige
Joanna Mörk
Partner, International tax
KPMG i Sverige
Kontakta oss
- Våra kontor kpmg.findOfficeLocations
- kpmg.emailUs
- Sociala medier @ KPMG kpmg.socialMedia
