Vad är BEPS 2.0? Vad är BEPS 2.0? Vad är BEPS 2.0?

Efter finanskrisen 2008/2009 och flera internationella avslöjanden om skatteundandraganden och aggressiv skatteplanering presenterade G20-länderna tillsammans med OECD en åtgärdsplan 2013 (BEPS Action Plan) för att komma till rätta med den urholkning av skattebasen och den otillbörliga vinstförflyttning (base erosion and profit shifting, BEPS) som man menade hade skett till följd av att de internationella skattereglerna inte var anpassade till hur ekonomin hade utvecklats. Detta resulterade i femton åtgärdspunkter (Actions) som rörde bl.a. beskattningen av den digitala ekonomin, CFC-beskattning, ränteavdragsbegränsningsregler, internprissättning och vinstallokering, förmånliga skatteregimer och missbruk av skatteavtal.

I oktober 2015 presenterades slutrapporterna för dessa åtgärdspunkter. När det gällde den digitala ekonomin (Action 1) föreslogs emellertid i slutändan inga regelförändringar. Istället intensifierades arbetet och man analyserade noggrant vilka utmaningar den digitaliserade ekonomin specifikt förde med sig och hur reglerna skulle anpassas för att kunna hantera dessa utmaningar.

Flera olika förslag och angreppssätt har lagts fram under arbetets gång men i oktober 2021 presenterade OECD/G20 en s.k. ”Two-Pillar Solution” bestående av två pelare (Pillar 1 och Pillar 2) i syfte att nå en överenskommelse bland samtliga medlemmar (ca 140) i Inclusive Framework (IF). Förutom frågor relaterade till den digitaliserade ekonomin utvidgades projektet nu till att även omfatta en global minimibeskattning i syfte att säkerställa att multinationella koncerner betalar en viss nivå av skatt på alla sina inkomster oavsett var i världen de är verksamma. Detta kom sedan att kallas för BEPS 2.0.

Den första pelaren (Pillar 1) innebär en omfördelning av en viss andel av ett multinationellt företags (MNE) vinst till s.k. marknadsjurisdiktioner, dvs. jurisdiktioner där konsumenter och användare finns. Bestämmelserna omfattar MNE’s med en global omsättning överstigande 20 miljarder EUR (förväntas sänkas till 10 miljarder EUR efter sju år) och som har en vinstmarginal (före skatt) överstigande 10 procent.

För de företag som omfattas av dessa regler beräknas sedan en vinst (Amount A) som marknadsjurisdiktionen får rätt att beskatta. I praktiken är detta ett nytt sätt att fördela beskattningsunderlaget mellan länderna oberoende av den rådande armlängdsprincipen. Förutom Amount A ska det även införas förenklingsregler på internprissättningsområdet för vissa typer av rutinartade transaktioner som exempelvis marknadsförings- och distributionstjänster (Amount B). Dessa förenklingsregler ska, till skillnad från Amount A, vara förenliga med armlängdsprincipen. I Pillar 1 ingår även ett arbete om tax certainty i syfte att skapa ökad förutsebarhet i beskattningen och hjälp med tvistelösning.

• För att träffas av Pillar 1 måste den globala omsättningen uppgå till minst 20 miljarder EUR.
• Tanken är att inhemska skatter som hittills har införts i vissa länder på digitala tjänster m.m. ska upphävas när Pillar 1 implementeras.
• Beskattningen träffar inte bara digitala tjänster utan även annan verksamhet. Det finns ett undantag för verksamhet som avser naturresursutvinning samt för vissa reglerade finansiella tjänster.
• Mycket tekniskt arbete kvarstår fortfarande, liksom arbetet med tax certainty, och det är oklart när (och till viss del om) man kommer att nå en färdig överenskommelse om detta. 

Den andra pelaren (Pillar 2) handlar om att säkerställa att multinationella koncerners inkomster blir föremål för en viss minimibeskattning oavsett var i världen verksamheten bedrivs. Denna pelare består av fyra regler varav Income Inclusion Rule (IIR) och the Undertaxed Payments Rule (UTPR) tillsammans utgör det som kallas för GloBE-reglerna.

GloBE-reglerna, som träffar MNE’s med en konsoliderad omsättning på minst 750 MEUR, innebär som utgångspunkt att inkomster som beskattas lägre än i genomsnitt 15 procent blir föremål för en extra beskattning upp till denna nivå. Beräkningen bygger på den verkliga skatten i förhållande till en särskilt beräknad GloBE-inkomst.

De andra två reglerna under Pillar 2 är Subject-to-tax rule som avser källbeskattning av vissa koncerninterna transaktioner och Switch-over rule som syftar till att tillämpa credit-metoden istället för exempt-metoden för att kunna beskatta fasta driftställen. 

• Överenskommelse i IF har nåtts om GloBE-reglerna och tanken var att reglerna (IIR först och UTPR ett år senare) skulle börja implementeras redan 2023 men i dagsläget är det oklart om några länder kommer att implementera detta under 2023.
• Länderna i IF är inte skyldiga att implementera reglerna men måste acceptera att andra IF-medlemmar inför och tillämpar reglerna.
• För svenskt vidkommande ska reglerna implementeras genom ett EU-direktiv. Eftersom direktivet ännu inte har antagits skjuts implementeringen inom EU upp till 2024 (2025 för UTPR). Värt att notera är att enligt direktivförslaget kommer bestämmelserna även att träffa rent inhemska koncerner som uppfyller kraven.   
• Det bör understrykas att så som förslaget ser ut nu behöver man rapportera information om samtliga enheter i en koncern så snart man har en enhet i koncernen som är hemmahörande i ett land som implementerat reglerna (kan bli stora konsekvenser om något land implementerar GloBE-reglerna under 2023).
• Det är fortfarande oklart exakt vad som kommer att gälla avseende implementering och administration. Det är heller inte klarlagt än vilka förenklings- och s.k. safe harbour-regler som kommer att gälla.