Sänkt skattetillägg för bolag som inte lämnade in räntebilaga N9

Kammarrätten har ansett att ett bolag som begärt avdrag i strid mot ränteavdragsreglerna och utelämnat N9-blankett får nedsättning av underlaget vid beräkning av skattetillägg. Anledningen är att bolaget begärt omprövning under pågående process.

Sedan de generella ränteavdragsbegränsningsregler som infördes den 1 januari 2019 anser Skatteverket att företag som gör avdrag för ett negativt räntenetto enligt EBITDA-regeln ska bifoga bilagan N9 till inkomstdeklarationen. Detsamma gäller företag som gör avdrag för kvarstående negativa räntenetton från tidigare år, gör avdrag för ett negativt räntenetto som har uppkommit hos ett annat koncernföretag eller överför ett negativt räntenetto till ett annat koncernföretag (s.k. koncernutjämning). Därutöver ska företag som gör avdrag för negativt räntenetto enligt förenklingsregeln bifoga N9 om de ingår i en intressegemenskap eller företagets negativa räntenetto överstiger fem miljoner kronor. 

Kammarrätterna har meddelat flera domar de senaste åren till skattskyldigas nackdel, där bolag yrkat avdrag för ränteutgifter i strid med ränteavdragsbegränsningsreglerna och utelämnat N9-blanketten till deklarationen. Domstolarna har i samtliga mål ansett att oriktig uppgift lämnats. Någon särskild utredningsskyldighet för Skatteverket har inte väckts på grund av avsaknad N9-blankett. Något skäl till befrielse från skattetillägg har inte heller ansetts föreligga i de mål det yrkats.

Nu har Kammarrätten i Stockholm meddelat dom där underlaget för beräkningen av skattetillägg har justerats till den skattskyldiges fördel. I den ursprungliga deklarationen hade bolaget gjort avdrag i strid med reglerna om avdragsbegränsning för negativa räntenetton (EBITDA-regeln). Under processen i kammarrätten hade bolaget begärt omprövning hos Skatteverket, där det i stället tillämpat förenklingsregeln och återfört resterande ej avdragsgilla räntor till beskattning. Skatteverket godtog omprövningen.

Underlaget för skattetillägget justerades därför ned från det ursprungliga felaktigt redovisade beloppet minskat med det belopp bolaget senare fick avdrag för genom förenklingsregeln vid omprövningen. 

Vi har i tidigare TaxNews skrivit om varför domstolen anser att Skatteverkets särskilda utredningsskyldighet inte väckts och varför befrielse från skattetillägg inte medgetts.

Kammarrättsdomen öppnar för ett visst handlingsutrymme för bolag som yrkat avdrag i strid med EBITDA-regeln och som missat att lämna N9-blankett. Det kan finnas anledning att se över om en tillämpning av förenklingsregeln hade medfört avdragsrätt och då göra en bedömning om omprövning skulle kunna vara aktuell. En bedömning måste såklart göras i varje enskilt fall. Bland annat behöver hänsyn tas till att möjligheten att rulla vidare avdragsutrymme försvinner vid tillämpningen av förenklingsregeln.

N9 är en omfattande blankett som kräver tid och kunskap om reglerna om avdragsbegränsningar. Bedömningen av oriktig uppgift och skattetillägg görs dessutom utan att ta hänsyn till om felet varit avsiktligt. KPMG ser därför positivt på rättsfall som ger bolag ett visst handlingsutrymme och möjlighet till viss nedsättning av skattillägget i de fall där ränteavdrag yrkats felaktigt, N9-blankett utelämnats och där Skatteverket identifierat felaktigheten och påfört skattetillägg.

Vi rekommenderar bolag som träffas av reglerna om ränteavdragsbegränsningar att i god tid förbereda sig inför kommande deklarationssäsong och tillse att en korrekt ifylld N9-blankett lämnas. 

Läs mer här om hur KPMG:s automatiserade verktyg Nirus underlättar hanteringen av N9-blanketten.

Välkomna att kontakta oss om ni har några frågor.

Läs mer om ämnet och hitta fler TaxNews-artiklar.