Ingen särskild utredningsskyldighet vid utelämnad blankett N9

Kammarrätten har i tre olika mål ansett att skattskyldiga lämnat oriktig uppgift när de dragit av för stora räntekostnader och utelämnat blankett N9 till sina deklarationer. Samtliga skattskyldiga hade yrkat avdrag för betydande ränteutgifter utan att ta hänsyn till ränteavdragsbegränsningsreglerna. Skatteverkets särskilda utredningsskyldighet ansågs inte ha väckts i något av målen. 

Sedan de generella ränteavdragsbegränsningsregler som infördes den 1 januari 2019 anser Skatteverket att företag som gör avdrag för ett negativt räntenetto enligt EBITDA-regeln ska bifoga bilagan N9 till inkomstdeklarationen. Detsamma gäller företag som gör avdrag för kvarstående negativa räntenetton från tidigare år, gör avdrag för ett negativt räntenetto som har uppkommit hos ett annat koncernföretag eller överför ett negativt räntenetto till ett annat koncernföretag (s.k. koncernutjämning). Därutöver ska företag som gör avdrag för negativt räntenetto enligt förenklingsregeln bifoga N9 om de ingår i en intressegemenskap eller företagets negativa räntenetto överstiger fem miljoner kronor. 

Kammarrätten har meddelat tre domar (mål nr 5494-22, 2428-22 och 5692-22) där bolag yrkat avdrag för ränteutgifter utan att ta hänsyn till ränteavdragsbegränsningsreglerna. Inget av bolagen hade lämnat N9-blanketten till deklarationen.

Kammarrätten ansåg i samtliga fall att det inte var möjligt att endast utifrån uppgifterna i inkomstdeklaration utläsa att bolaget hade negativt räntenetto som inneburit att N9-blankett skulle ha lämnats. Detta eftersom det i ruta 3.18 (räntekostnader och liknande resultatposter) även kan ingå andra poster som inte ska ingå i beräkningen av räntenettot. Skatteverkets särskilda utredningsskyldighet hade därmed inte väckts.

Något skäl till befrielse från skattetillägg på grund av att det rört sig om en ny och komplicerad lagstiftning ansågs inte heller föreligga (bolaget argumenterade för det i en av domarna).

N9 är en omfattande blankett som kräver tid och kunskap om de nya reglerna om avdragsbegränsningar. Rättsfallen tydliggör att utelämnande av blanketten inte ensamt väcker Skatteverkets särskilda utredningsskyldighet. Det innebär med andra ord att bolag som inte tagit hänsyn till avdragsbegränsningen och utelämnat N9-blanketten kan anses ha lämnat oriktig uppgift och få betala skattetillägg. I sammanhanget är det värt att nämna att ett bolag kan riskera skattetillägg även om man inte haft för avsikt att lämna en oriktig uppgift i deklarationen eller om det exempelvis berott på oaktsamhet.

Det är också värt att notera att domstolen inte anser att det rör sig om en ny och komplicerad lagstiftning på sådant sätt att skäl till befrielse från skattetillägg föreligger.

Det finns därmed anledning för bolag att i god tid förbereda sig inför kommande deklarationssäsong och tillse att en korrekt ifylld N9-blankett lämnas.

Domarna har ännu inte vunnit laga kraft och vi följer utvecklingen noga.

Läs mer här om hur KPMG:s automatiserade verktyg Nirus underlättar hanteringen av N9-blanketten.

Välkomna att kontakta oss om ni har några frågor.

English summary of the article

Läs mer om ämnet och hitta fler TaxNews-artiklar.