Utredare ska se över riktade ränteavdragsregler och införande av global minimiskatt

Regeringen utvidgar uppdraget för den statliga utredning som utvärderar 2019 års generella ränteavdragsbegränsningar. Utredaren ska nu även se över de riktade ränteavdragsreglerna och presentera lagförslag om implementering av BEPS 2.0-reglerna om global minimiskatt i Sverige.
 

I höstas tillsatte regeringen en statlig utredning om översyn av skatteregler för företagssektorn som infördes 2019, särskilt de generella avdragsbegränsningsreglerna för negativa räntenetton. Sedan dess har mycket hunnit hända på skatteområdet och regeringen har nu beslutat att den särskilda utredarens uppdrag behöver utvidgas genom ett tilläggsdirektiv.

En utveckling regeringen inte hade förutsett var Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) dom HFD 2021 ref. 68 i december, se TaxNews. I domen bedömde HFD att de så kallade riktade ränteavdragsreglerna som träffar lån mellan företag i intressegemenskap, trots lagändringar 2019, inte är förenliga med etableringsfriheten inom EU-rätten och därför inte kan tillämpas. Med anledning av domen ska en översyn av de riktade ränteavdragsreglerna nu också göras inom ramen för utredningen.

Specifikt handlar det om att utredaren ska analysera hur man ska utforma undantagsregler som både är förenliga med EU-rätten och är effektiva för att hindra skatteundandraganden. Utredaren ska särskilt överväga hur regeln ska utformas i förhållande till bolag som kan lämna koncernbidrag till varandra.

Däremot anser regeringen att det inte är aktuellt att utreda behovet av ränteavdragsbegränsningsreglerna som sådana. Bortsett från nödvändiga justeringar för att reglerna ska gå att tillämpa, så är utgångspunkten att regelverket ska behållas i nuvarande omfattning. Det är därmed inte aktuellt att slopa delar av de riktade ränteavdragsbegränsningarna, skriver regeringen i tilläggsdirektiven.

Sedan december i fjol har också utvecklingen kring OECD/G20:s tvåpelarlösning BEPS 2.0 tagit fart rejält. Mycket kort inpå att OECD-länderna enats om modellregler för en global minimiskatt inom Pillar Two, presenterade EU-kommissionen ett förslag till direktiv om att införa reglerna i EU. Som KPMG tidigare skrivit har förhandlingarna mellan ländernas ekonomi- och finansministrar nu närmat sig en kompromiss om direktivets slutgiltiga innehåll. Nu inleds även arbetet med den svenska implementeringen av reglerna.

Utredningen om ränteavdragsreglerna ska utöver ränteavdragsreglerna utreda behovet av nya lagförslag med anledning av de tvingande reglerna i det förväntade EU-direktivet om global minimiskatt, se TaxNews.

Enligt EU-kommissionens förslag till direktiv har medlemsländerna som ett komplement till den internationella minimiskatten också möjlighet att välja om de vill införa lokala (inhemska) regler om minimiskatt. Dessa valbara regler innebär att en så kallad top up-skatt tas ut i det land ett dotterbolag är etablerat i stället för i landet där koncernens toppmoderbolag är etablerat. Utredaren ska bedöma om Sverige bör välja att införa sådana regler om lokal top up-skatt. Oavsett vad utredaren landar i ingår dock i uppdraget att komma med förslag till hur sådana regler kan utformas.

När det gäller förslagen om implementering av direktivet om global minimiskatt får utredaren till den 31 januari 2023 på sig. Uppdraget om de riktade ränteavdragsreglerna ska senast redovisas i samband med utredningens slutbetänkande den 1 november 2023. 

Att regeringen nu låter den särskilda utredaren även titta närmare på de riktade ränteavdragsreglerna är naturligt mot den rättsutveckling som skett under senare tid.  EU-domstolen hade tidigare under 2021 bedömt att 2013 års riktade ränteavdragsregler stred mot EU-rätten. Som bekräftades i målet HFD 2021 ref. 68 kunde samma skäl göras gällande även avseende 2019 års version av reglerna.

Samtidigt kan konstateras att det nu framstår som osannolikt att några ändringar av de riktade ränteavdragsreglerna kommer att göras i närtid. Det är osannolikt att ett slutbetänkande från en statlig utredning som lämnas den 1 november ska hinna leda till lagstiftning innan årsskiftet. Det lär därför dröja till tidigast 2025 innan några ändringar av reglerna är beslutade och kan tillämpas för företag vars räkenskapsår följer kalenderåret. I väntan på detta lämnas frågan åt rättstillämpningen. Det erinras att EU-rätten har direkt effekt och kan tillämpas även utan implementering i relevanta fall. Det innebär att man naturligtvis redan nu kan hänvisa till EU-rätten och HFD:s dom vid tillämpning av 2019 års regler. En ny rättsfallskommentar om HFD 2021 ref. 68 från Skatteverket indikerar dock att myndigheten fortsatt ser situationer där de riktade reglerna kan tillämpas utan att det strider mot EU-rätten. Med tanke på hur fort rättsutvecklingen går på området kan ifrågasättas hur ändamålsenligt det är att utredningens mandat är så pass begränsat och att slutdatumet är så avlägset.

Införandet av en global minimiskatt är en synnerligen stor förändring inom den internationella företagsbeskattningen. Utgångspunkten är ett regelverk från OECD som nu ska implementeras i Sverige genom ett EU-direktiv. Huvudfrågan nu är hur implementeringen ska ske i Sverige. Den kan ske genom en hänvisning till direktivet, genom en heltäckande svensk lagstiftning eller en kombination av dessa båda. Det finns otydligheter i såväl OECD:s regelverk som direktivförslaget som det är en fördel att de kommenteras och klargörs i en lagstiftningsprocess. Det gäller exempelvis skattemässiga underskott, växelkursförändringar, beräkning av uppskjuten skatt i vissa situationer m m. Vidare finns många specifika svenska problemställningar som bör tas om hand i implementeringen. Detta talar för att det kommer att införas svenska regler i vart fall i viss omfattning.

Enligt direktivet har regelverket utvidgats till att omfatta även rent inhemska koncerner med en omsättning som överstiger gränsvärdet EUR 750 000. I de flesta fall kommer inte dessa företag att träffas av en s.k. top up-skatt. Då är det viktigt att det ges möjlighet till administrativa lättnadsregler i detta i många delar både omfattande och komplicerade beskattningssystem.

Om bolagen i ett land har lägre genomsnittlig skatt än 15 procent kommer koncernmodern, som sannolikt finns i ett annat land, att behöva betala en top up-skatt. Därför möjliggörs för länderna att införa en egen top up-skatt för att beskattningen ska stanna i landet. Det finns redan signaler från flera länder att införa lokala system med lokala top up-skatt. Utredaren ska nu överväga lämpligheten av en sådan svensk regel. Det kan nämligen inte uteslutas att svenska koncerner i något undantagsfall kan bli underbeskattat.

Den reflektion som avslutningsvis kan göras är att det är ett omfattande och komplicerat regelverk samtidigt som utredningstiden är knapp. Detta är något som kännetecknar hela processen inom såväl OECD som EU. Noterbart är att trots detta omfattande tillägg till utredningsuppdraget har utredningstiden inte förlängts.

Välkommen att kontakta oss om ni har några frågor. 

Läs mer om ämnet och hitta fler TaxNews-artiklar.