Nya krav för konsumentkreditgivare och konsumentkreditförmedlare

Den 18 mars 2025 publicerades regeringens proposition Stärkt konsumentskydd på kreditmarknaden (prop. 2024/25:138)opens in a new tab. Förslaget syftar till att stärka konsumentskyddet, motverka överskuldsättning och skapa en jämnare spelplan för aktörer på konsumentkreditmarknaden. Mot bakgrund av detta föreslås i propositionen att lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter ska upphävas samt att bara ett svenskt eller utländskt kreditinstitut ska få driva näringsverksamhet som har till ändamål att lämna eller förmedla krediter till konsumenter. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
 

Propositionen kan ses som en del av det arbete som regeringen bedrivit under de senaste åren i syfte att motverka överskuldsättningen på konsumentkreditområdet. Övriga åtgärder som vidtagits innefattar propositionen Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning (prop. 2024/25:17)opens in a new tab. Reglerna, som trädde i kraft den 1 mars 2025, innebär bland annat att det så kallade ränte- och kostnadstaket för konsumentkrediter får ett bredare tillämpningsområde och att räntetaket sänks från 40 till 20 procent utöver gällande referensränta. Utöver detta pågår även implementeringen av EU:s nya konsumentkreditdirektiv (CCD2) i svensk lag, där Konsumentkreditutredningen i oktober 2024 överlämnade sitt delbetänkande Ett nytt konsumentkreditdirektiv (SOU 2024:69)opens in a new tab.

Vad gäller den nu publicerade propositionen publicerade Finansdepartementet i maj 2024 promemorian Stärkt konsumentskydd på kreditmarknadenopens in a new tab. I den föreslogs att lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter ska upphävas samt att det ska krävas tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse för att lämna eller förmedla krediter till konsumenter. 

Aktörer inom konsumentkreditbranschen har ställt sig kritiska till förslagen, som man anser hämmar konkurrensen på marknaden medan de inte löser de underliggande problemen med aggressiv marknadsföring av konsumentkrediter eller överskuldsättningen i stort. Även Lagrådet kritiserade förslaget, och konstaterade att det i vissa delar utgör en inskränkning av såväl den i regeringsformen föreskrivna näringsfriheten som den i EU-fördraget föreskrivna etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster.  

Trots den kritik som framförts väljer regeringen att gå vidare med förslaget vilket, om propositionen antas av riksdagen, innebär att verksamhet inte längre får drivas med stöd av lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter. 

Det är inte oväntat att regeringen går vidare med kravet på att verksamhet som innefattar kreditgivning till konsumenter kräver tillstånd som kreditinstitut. Regeringen har framfört bland annat att konsumentkreditinstituten lämnar krediter i större utsträckning än andra institut till konsumenter som inte har en tillräckligt god återbetalningsförmåga. Regeringen anser att de höga kraven på eget kapital och organisation som ställs på kreditinstitut, tillsammans med tillsynen över kreditinstituten, minskar incitamenten för dessa institut att inrikta verksamheten mot kredittagare med sämre återbetalningsförmåga. 

En hel del kritik har riktats framför allt mot kravet på att även förmedling av konsumentkrediter skall kräva tillstånd enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse. Det har bland annat framförts att det är tveksamt om tillstånd som kreditinstitut är ett rimligt krav att ställa på företag som uteslutande ägnar sig åt förmedling av konsumentkrediter. En fråga är även om den verksamhet som förutsätts för ett tillstånd som kreditinstitut (bank- eller finansieringsrörelse) är lämplig för dessa företag att ägna sig åt. Vidare har noterats att det finns en risk för att kraven kommer att minska möjligheten för konsumenter att jämföra krediterbjudanden och därmed även minska konkurrensen på konsumentkreditmarknaden. 

Det återstår att se hur de sjuttiotal konsumentkreditinstitut som finns i Sverige idag kommer att tackla dessa utmaningar. Det är inte omöjligt att en del aktörer väljer att lägga ner sin verksamhet, alternativt väljer att sälja verksamheten till bank eller kreditmarknadsbolag. De som vill fortsätta att driva sin verksamhet i befintlig skala kommer däremot att behöva ansöka om tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse.

Välkommen att kontakta oss om du har några frågor.