EU:s taxonomi (taxonomin) innebär utökade krav på vad som ska ingå i företagens hållbarhetsrapportering. Det innefattar nya behov för företag att genomföra omfattande tekniska och ekonomiska analyser som skall rapporteras i ett fastställt format.

Varför behövs taxonomin?

Behovet av taxonomin, hänvisas till en efterfrågan om tillgång till information samt jämförbarhet kring företagsaktiviteter och investeringar som uppges vara hållbara. Taxonomiförordningen ställer ökade krav på transparens för både företag och finansmarknadsaktörer gällande deras verksamhet.

Taxonomin är ett klassificeringssystem som definierar miljömässigt hållbara investeringar. Det fastställer en EU-gemensam förståelse för vad som faktiskt kan ’klassificeras som hållbart’. Taxonomin är en viktig förutsättning för att investerare och företag ska styra kapital mot lösningar som främjar utvecklingen och omställningen till ett klimatneutralt och resilient samhälle.

Vad är taxonomin?

I taxonomin ingår miljömål som beskrivs i detalj i förordningen, se bild nedan. Dessa är kopplade till EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt.

Taxonomiförordningen är en dynamisk lagstiftning som sedan dess ikraftträdande har utvecklats genom delegerade akter. Detta innebär att EU kan implementera förändringar eller komplettera med nya krav över tid. Idag finns fyra delegerade akter:

  • Climate Delegated Act (CDA), som innehåller tekniska granskningskriterier för ekonomiska verksamheter relaterade till miljömålen begränsning av klimatförändringar och anpassning till klimatförändringar.
  • Complimentary Climate Delegated Act (CCDA), som innehåller tillägg till och justeringar av CDA.
  • Environmental Delegated Act (EDA), som innehåller tekniska granskningskriterier för ekonomiska verksamheter relaterade till de resterande fyra miljömålen.
  • Disclosures Delegated Act (DDA), som innehåller rapporteringsskyldigheter kring hur rapporten skall struktureras och presenteras, samt tidslinjer för företag och finansmarknadsaktörer.
Eu-taxonomins sex miljömål

Eu-taxonomins sex miljömål

Dessa listar vilka verksamheter som har identifierats som kritiska för att miljömålen skall uppnås. De innehåller beskrivningar av omfattade ekonomiska verksamheter, samt dess respektive tekniska granskningskriterier som behöver uppnås för att vara förenlig med taxonomin och därmed klassificeras som hållbar. Vidare fastställer de obligatoriska rapporteringsmallar samt krav på kontextuell information som ska ingå i rapporten.

Fortsatt expandering av ekonomiska verksamheter, sektorer och anpassning av taxonomin är även något som förväntas genom nya delegerade akter framöver.

Vad innefattar det att upprätta en taxonomirapport?

Företag och finansmarknadsaktörer behöver genomföra omfattande analyser på sin verksamhet i samband med taxonomirapportering. Detta innefattar, bland annat, att identifiera vilka delar av verksamheten, och vilka produkt- och tjänsteerbjudanden som omfattas av klassificeringssystemet.

När de ekonomiska verksamheterna som omfattas av taxonomin (taxonomy eligible) har identifierats krävs vidare analyser för att förstå om dessa är förenliga med taxonomin (taxonomy aligned), d.v.s. om de uppfyller de tekniska granskningskriterierna. Dessa definieras ur tre olika perspektiv:

  • Kriterier för väsentligt bidrag till minst ett av de sex miljömålen, och
  • Kriterier för att inte orsaka betydande skada (DNSH) på de övriga miljömålen, och
  • Efterlevnad av sociala minimiskyddsåtgärder

Samtliga granskningskriterier för en given ekonomisk aktivitet måste vara uppfyllda för att de ska få klassificeras som hållbara, och därmed förenliga med taxonomin. Taxonomiresultatet redovisas slutligen utifrån från tre finansiella KPIer: omsättning, CapEx och OpEx. 

Granskningskriterier för taxonomin

Granskningskriterier för taxonomin

När infördes taxonomin?

Taxonomiförordningen trädde i kraft år 2020, och rapporteringskraven för taxonomin har fasats in i samband med dess kontinuerliga utveckling. Inledningsvis låg fokus på de klimatrelaterade målen, vilket har följts av en succesiv infasning av de övriga fyra miljömålen.

Från år 2024 och framåt gäller att berörda företag och finansamarknadsaktörer ska upprätta fullständig rapportering i enlighet med samtliga sex miljömål.

Vilka företag omfattas av taxonomin?

Taxonomiförordningen hänvisar till regler för företags icke-finansiella rapportering gällande vilka som är skyldiga att upprätta en taxonomirapport. Detta innebär numera att företag som omfattas av CSRD också ska redovisa enligt EU:s taxonomi. Tidigare var det NFRD som fastställde rapporteringsskyldigheterna.

Taxonomiförordningen hänvisar på samma vis till Disclosureförordningen (SFDR) gällande finansmarknadsaktörers skyldigheter att taxonomirapportera.

Då både CSRD och SFDR implementeras stegvis berör detta också reglerna för taxonomin:

CSRD tidslinje

CSRD tidslinje

Framtida utveckling av taxonomin

Det är viktigt för företag och finansmarknadsaktörer att hålla sig uppdaterade kring taxonomin för att förstå hur eventuella förändringar kan innebära nya krav verksamheten. Bland annat publiceras löpande FAQ dokument som vägleder med förtydliganden kring tolkning och applicering.

Utvecklingsarbetet med taxonomin drivs av en etablerad expertgrupp, Plattformen för hållbar finansiering, som utnämnts av EU kommissionen. De har i uppgift att ge råd till kommissionen och utveckla tekniska granskningskriterier, samt följa upp kring implementeringen och användandet av taxonomin.

Hur kan vi hjälpa er?

EU:s taxonomi och nya direktiv som CSRD och CSDDD innebär stora utmaningar för företag att skapa strukturer och processer för sin hållbarhetsrapportering. Våra hållbarhetsspecialister och vårt globala nätverk har bred och lång erfarenhet kring hållbarhetsfrågor och kunskap om de nya regelverken. Vi kan bland annat hjälpa er att:

  • Ta fram en plan för hur ni kan påbörja hållbarhetsrapporteringen utifrån de nya kraven.
  • Stötta i framtagandet av en taxonomirapport, inklusive identifiering av omfattade ekonomiska verksamheter och analys av förenlighet med taxonomin
  • Hjälpa till att utvärdera om tjänster och produkter kan klassas som hållbara i enlighet med taxonomin.
  • Utbilda och medvetandegöra er organisation om det nya klassificeringssystemet.
  • Kartlägga hur er verksamhet är anpassad till minskad klimatpåverkan och hur det kan mätas.
  • Göra er redo att svara på institutionella investerares frågor om taxonomianpassningar av investeringsprodukter.
  • Jämföra era affärsresultat med konkurrenternas kring miljömässig hållbarhet.
  • Stödja kapitalförvaltare om hur investeringar ligger inom ramen för taxonomin.

Håll dig uppdaterad

Har du frågor?

Prata med oss om dina frågor kring hållbarhet och ESG.