Det senaste inom hållbarhet

Uppdaterad 2023-10-11

Den 5 oktober 2023 antog Europaparlamentet den frivilliga European Green Bond (EuGB) standarden som behöver följas om företag vill ställa ut en obligation under EuGB. Standarden är förenlig med EU taxonomin som definierar vilka ekonomiska verksamheter som EU betraktar miljömässigt hållbara, men till dess att taxonomin är fullständig så behöver 85% allokeras till ekonomiska verksamheter i taxonomin medan resterade 15% kan allokeras till andra ekonomiska verksamheter, dock föreligger krav på förklaring av dessa investeringar. Vidare ställer standarden krav på rapportering av bland annat allokering och impact från obligation.

Läs mer mer här: European Green Bond standard

Publicerad av: Christopher Larsson

Uppdaterad 2023-10-11

Taskforce on Nature-related financial Disclosures (TNFD) har släppt slutliga rekommendationer för hantering och upplysning av naturrelaterade finansiella risker och möjligheter. TNFD:s rekommendationer är ett ramverk som gör det möjligt för företag att bedöma, upplysa och hantera naturrelaterade beroenden, konsekvenser, risker och möjligheter. Rekommendationerna syftar till att underlätta för en mer relevant och jämförbar rapportering av finansiella effekter från naturen. TNFD är också ett av ramverken som har beaktas i framtagandet av European Sustainability Reporting Standards (ESRS) ämnesstandard för biologisk mångfald och ekosystem (E4).

Läs mer mer här eller hör av er för hur ni kan implementera TNFD:s rekommendationer: https://tnfd.global/recommendations-of-the-tnfd/getting-started-with-tnfd/

Publicerat av: Lovisa Hedmo

Uppdaterad 2023-10-11

Rådet och Parlamentet nådde i september en preliminär överenskommelse om EU Green Claims act som är ett lagförslag med syfte att säkerställa att konsumenter får tillförlitlig, jämförbar och verifierbar miljöinformation. Detta ska uppnås genom särskilda regler för företag och organisationer som vill göra miljöpåståenden i kommersiell kommunikation eller använda miljömärkningar. Den ingår i ett paket med fyra förslag, tillsammans med ekodesignförordningen och direktivförslagen om miljöpåståenden och rätten att få produkt reparerad, som är en del i den större gröna omställningen.

I den preliminära överenskommelsen bibehålls direktivets huvudmål med ett fåtal ändringar såsom

•  Att förbättra hållbarhetsmärkningarnas trovärdighet genom att man fastställer vilka centrala delar av certifieringssystemet som märkningarna måste baseras på såvida de inte fastställs av offentliga myndigheter.
• Att öka insynen i och övervakningen av påståenden som rör framtida miljöprestanda.
• Att näringsidkarna inte kommer kunna hävda att en produkt har neutral, minskad eller förbättrad miljöpåverkan på grundval av icke verifierade kompensationsprogram.

Nästa steg är att den preliminära överenskommelsen ska godkännas och antas formellt av både Europaparlamentet och Europeiska rådet.

Läs mer om EU Green Claims act här: https://environment.ec.europa.eu/topics/circular-economy/green-claims_en ”

Publicerat av: Axel Sahlberg

Uppdaterat 2023-10-11

I september gick EU ut på remiss avseende implementeringen av Sustainable Finance Disclosure Regulation (SFDR). SFDR har tillämpats sedan mars 2021 och syftar till att öka transparensen för hur finansiella aktörer arbetar med hållbarhetsfrågor. Det är två remisser som publicerats och båda är öppna till den 15 december 2023. Den ena riktar sig mot intressenter med erfarenhet från SFDR så som finansmarknadsaktörer, investerare och nationella tillsynsmyndigheter, medan den andra riktar sig till en bredare intressentgrupp. 

Syftet är att få synpunkter på nuvarande upplysningskrav, koppling till andra ramverk för hållbar finansiering och möjligheten till att skapa en kategorisering av finansiella produkter.

Remisserna hittar ni här: finance-2023-sfdr-implementation (europa.eu) och Sustainable Finance Disclosure Regulation - assessment (europa.eu)

Publicerat av: Lovisa Hedmo

Uppdaterat 2023-06-27

Tidigare i juni 2023 publicerades en uppdaterad version av OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Det har gått över tio år sedan den senaste uppdateringen och riktlinjerna ställer nu hårdare krav på företag på flera områden, bland annat miljö och klimat.

Riktlinjerna beskriver hur företag bör analysera sin påverkan på mänskliga rättigheter genom en due diligence-process. Detta innebär att företag regelbundet samlar in information om risker för mänskliga rättigheter från olika källor, inklusive civilsamhället och de som riskerar att drabbas. Denna process ska även informera den dubbla väsentlighetsanalysen som är en grundsten i det nya direktivet för hållbarhetsrapportering (CSRD). De uppdaterade riktlinjerna innebär bland annat:

• Att även risker relaterade till ett företags påverkan på klimat, biologisk mångfald och föroreningar ska inkluderas. 
• Rekommendationer för företag att anpassa sig till internationellt överenskomna mål om klimatförändringar och biologisk mångfald inklusive reduktionsmål för scope 1, 2 och, i den mån det är möjligt, scope 3.
• De uppdaterade riktlinjerna betonar att företag måste beakta risker relaterade till digitalisering och teknik, samt respektera arbetstagares rättigheter genom hela värdekedjan, inte bara sina egna anställda. 
• De uppdaterade riktlinjerna anger också uttryckligen att företag inte får påverka rättigheterna för människorättsförsvarare negativt och att företag bör samråda med dem som kan påverkas negativt av deras verksamhet.

OECD:s riktlinjer är inte juridiskt bindande för företag, utan bindande för undertecknande stater, som är skyldiga att upprätta så kallade nationella kontaktpunkter, NCP:s. Inkluderandet av dessa rekommendationer om due diligence är särskilt betydelsefullt i samband med pågående förhandlingar om EU-direktivet om företagshållbarhet due diligence (CSDDD) som hänvisar till befintliga internationella due diligence-riktlinjer.

Se OECDs hemsida för mer detaljer: Guidelines for multinational enterprises - OECD

Publicerat av: Axel Sahlberg

Uppdaterat 2023-06-27

Sedan EU-taxonomin infördes 2020 har de företag som omfattas rapporterat på de två första miljömålen: Begränsning av klimatförändringar och Anpassning till klimatförändringar. Europakommissionen har nu antagit tekniska kriterier för de fyra övriga miljömålen, det vill säga ekonomiska verksamheter som väsentligt bidrar till ett eller flera av följande icke-klimatrelaterade miljömål:

• Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser.
• Omställning till en cirkulär ekonomi.
• Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar.
• Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.

Europakommissionen har också antagit riktade ändringar av de delegerade klimatakterna och delegerad akt för upplysningar (artikel 8). Ändringarna relaterade till klimatakterna innehåller vissa justeringar och utvidgar ekonomiska verksamheter som bidrar till begränsning av och anpassning till klimatförändringar som hittills inte har inkluderats – särskilt inom tillverknings- och transportsektorerna. 

Läs mer om EU taxonomin: Taxonomiförordningen - KPMG Sverige 

De uppdaterade dokumenten: Delegerade akter 13 juni 2023

Publicerat av: Axel Sahlberg

Uppdaterat 2023-06-12

Fredagen den 9 juni 2023, publicerade Europakommissionen sektorövergripande (set 1) ESRS (European Sustainability Reporting Standards) för remiss. ESRS är de detaljerade standarderna som företag under CSRD behöver hållbarhetsrapportera enligt. Några av de större förändringarna mot EFRAG:s utkast från november 2022 inkluderar:

• ESRS 2 General Disclosures är fortsatt obligatorisk men allt annat är föremål för dubbla väsentlighetsanalysen
• Fler upplysningar fasas in för mindre bolag (färre än 750 anställda):
  • 1 års infasning: scope 3 och S1 Own workforce
  • 2 års infasning: E4 Biodiversity & ecosystems, S2 Workers in the value chain, S3 Affected communities, S4 Consumers and end-users
• Ytterligare upplysningar i S1 Own workforce fasas in för alla företag
• Fler upplysningar görs frivilliga, rör e.g. non-employees i S1
• Inget krav utan rekommendation (”may”) på förklaring om inga disclosure requirements eller datapunkter i en ämnesstandard identifieras som väsentliga i dubbla väsentlighetsanalysen
• Om ett företag inte kan upplysa om policyer, actions eller tagets för väsentliga hållbarhetsområden för att policy inte antagits, actions inte implementerats eller targets inte satts behöver företaget upplysa om detta och rekommenderas (”may”) rapportera på tidsram då det förväntas komma på plats 

Missa inte att lämna feedback på remissen som är öppen till 7 juli 2023 och hittas här tillsammans med utkasten. 

Tveka inte på att höra av er till oss för att diskutera alla förändringar och hur detta påverkar er. 

Publicerat av: Christopher Larsson

Uppdaterat 2023-06-09

EU Parlamentet har röstat igenom sin position på Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD) baserad på förslaget som utskottet för rättsliga frågor lagt fram. Nu väntar förhandlingar med Rådet som antog sin position i november 2022 innan direktivet som sätter regler för att integrera mänskliga rättigheter och miljöpåverkan i företagens styrning kan antas.

Förslaget omfattar EU-baserade företag, oavsett sektor (inklusive finansiella sektorn), med fler än 250 anställda och en omsättning på över 40 miljoner euro samt för moderbolag med mer än 500 anställda och en omsättning på över 150 miljoner euro. Det omfattar också företag utanför EU med en omsättning på över 150 miljoner euro - förutsatt att minst 40 miljoner euro har genererats i EU.

Företagen behöver enligt förslaget identifiera och om det krävs förhindra, stoppa eller mildra den negativa påverkan som företaget har på miljö eller mänskliga rättigheter. Förslaget inkluderar att företag också behöver utvärdera dess värdekedja, exempelvis leverantörer eller försäljare. Förslaget ställer också krav på att företag antar en omställningsplan i linje med Parisavtalet och rapporteringskraven i CSRD, och för företag med fler 1 000 anställda ska uppfyllnad kopplas till företagsledningens rörliga ersättning.

Om reglerna in efterlevs kan företag bli bötfällda på minst 5% av företagets globala omsättning, bli uthängda (“naming and shaming”) eller få varor borttagna från EU marknaden.

Direktivet skulle enligt förslaget börja gälla efter tre eller fyra år beroende på företagsstorlek och för mindre företag ytterligare ett år senare.

Publicerat av: Christopher Larsson

Uppdaterad 2023-05-30

SBTN släpper vetenskapliga mål för naturen 

Sience Based Target Networks (SBTN) släppte i förra veckan (24/5) en första del för att sätta SBT för naturen. SBT för naturen består av fem steg där teknisk vägledning för de första tre ingår i första släppet relaterat till mark och sötvatten:  

• Assess: utvärdering av miljöpåverkan
• Interpret & prioritize: tolkning av tryck och naturtillstånd samt prioritering av platser
• Measure, set & disclose: datainsamling, målsättning och rapportera mål 
• Act: Actions för att nå mål
• Track: Övervaka, verifiera och rapportera

SBTN har tagit ut en pilotgrupp bestående av 17 företag som planerar att sätta de första SBT för naturen 2023. Företagen representerar sektorer och leverantörskedjor med stor påverkan på naturen. En företagsmanual planeras att släppas under 2023 och resterande steg under 2024 och det är även från 2024 som företag beräknas kunna skicka in mål för validering. Se SBTN:s hemsida för mer detaljer.

Publicerad av: Christopher Larsson och Lovisa Hedmo

Uppdaterad 2023-05-30

Sedan EU-taxonomin infördes 2020 har de företag som omfattas rapporterat på de två första miljömålen: Begränsning av klimatförändringar och Anpassning till klimatförändringar. I april 2023 publicerade EU ett utkast på tekniska granskningskriterier för de fyra återstående målen på remiss. Publiceringen innehöll också förslag på tillägg och ändringar till de redan antagna delegerade akterna för klimatmålen och artikel 8.

De fyra målen är:

• Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
• Omställning till en cirkulär ekonomi
• Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar
• Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

De nya målen och tilläggen förslås att fasas in, med första rapportering på omfattning (eligiblilty) 2024 för FY 2023. Därefter följer rapportering på förenlighet (alignment) 2025 för FY 2024. 

Läs mer om taxonomin

Publicerad av: Christopher Larsson och Clara Eriksson 

Hör av dig till någon av våra experter: