Det senaste inom hållbarhet 2021-2022

UPPDATERAD 2022-12-07

Idag den 7 december 2022 startar FN:s konferens för biologisk mångfald, COP15, i Montreal, Kanada. Likt klimatkonferensen COP27 kommer 196 regeringar att mötas för att komma överens om en plan, men i stället för att förhandla om hur 1,5 graders målet ska nås handlar COP15 om att stoppa och vända pågående artförluster. Trots att klimatfrågan och biologisk mångfald behandlas separat är de tätt sammanlänkade. Klimatförändringarna driver på förlusten av biologisk mångfald medan biologisk mångfald och friska ekosystem är viktiga för ökad motståndskraft och för att minimera de risker och skador som uppstår som konsekvenser av klimatförändringarna. 

Bakgrund till COP15

COP15 som pågår till den 19 december har skjutits upp ett flertal gånger på grund av pandemin. Kina håller i presidentskapet då konferensen från början var planerad att hållas i Kunming, Kina, men flyttades slutligen till Montreal. Detta är den femtonde gången som konferensen hålls och det hela började med The Earth Summit som hölls 1992 i Rio de Janeiro, Brasilien. Toppmötet mynnade ut i tre Rio konventioner, varav en var Konventionen om biologisk mångfald. Dess målsättningen är att bevara den biologiska mångfalden och rättvist fördela den nytta som kommer av användningen av genetiska resurser. 

Nya mål och strategier

Var tionde år kommer regeringarna överens om nya mål. Den senaste gången detta skedde var 2010 i Nagoya, Japan, där en uppdaterad strategi inklusive Aichimålen för biologisk mångfald antogs för perioden 2011–2020. Vid utvärderingen av målens uppfyllnad konstaterades att endast sex av totalt tjugo mål hade delvis uppnåtts, att tillståndet för den biologiska mångfalden hade förvärrats och att drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald kvarstod. 

Post-2020 global biodiversity framework - Naturens Parisavtal

Det står mycket på spel på COP15 då takten på artförlusten idag saknar motstycke i mänsklighetens historia, och det finns förhoppningar om att komma fram till ett ”naturens Parisavtal”. Utkastet till det nya ramverket; ”Post-2020 global biodiversity framework” innehåller långsiktiga mål till 2050 och kortsiktiga milstolpar till 2030. Målen är baserade på förslag om att bekämpa invasiva arter, minska användningen av bekämpningsmedel, reformera eller avskaffa subventioner som är skadliga för miljön, samt öka statlig och privat finansiering för naturen.

Enligt FN:s miljöprogram (UNEP) behöver följande hända på COP15: 

• Skapa ett rättvist, heltäckande ramverk som motsvarar de resurser som krävs för implementering.
• Att målen för att ta itu med överexploatering, föroreningar, fragmentering och ohållbara jordbruksmetoder är tydliga.
• Att konferensen etablerar en plan för att skydda ursprungsbefolkningarnas rättigheter och att deras bidrag som förvaltare av naturen tillkännages.
• Att anpassa finansiella flöden till naturen för att driva finansiering från miljöskadliga och mot hållbara investeringar.

KPMG på COP15

KPMG deltar på COP15 som en ledare inom näringslivet tillsammans med våra kunder för att vara på plats när man enas om det nya globala ramverket för biologisk mångfald för de kommande tio åren. Detta för att vi ska kunna hjälpa våra kunder att navigera den senaste utvecklingen, såsom regeländringar på global, nationell, samt regional nivå, och för att de ska kunna omvandla sina affärsmodeller i linje med en naturpositiv framtid. KPMG är värd för ett kundevent och kommer att delta i viktiga evenemang och paneler, inklusive en naturpositiv session från World Business Council for Sustainable Development. 

Se hela vårt hållbarhetserbjudande här.

Beatrice Hugosson
Associate, Assurance & Sustainability Services
beatrice.hugosson@kpmg.se

UPPDATERAD 2022-11-11

Den 10 november antog Europaparlamentet CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) med stor majoritet. 525 röstade för, 60 emot och 28 frånvarande. Det är ett stort steg i resan att göra hållbarhetsrapportering mer jämställd med finansiell rapportering.

CSRD kommer att öka transparensen och jämförbarheten genom att företag kommer behöva lämna mer omfattade upplysningar av hållbarhetsrelaterad information än vad som krävs idag. Nästa steg är att Europeiska rådet ska anta förslaget. Vi förväntar oss att det händer den 28 november och sedan sker en stegvis implementering för företag som omfattas, med start från finansiella räkenskapsåret 2024 (rapportering 2025). 

Rapportera enligt ESRS

En del av CSRD är att företag behöver rapportera enligt en europeisk hållbarhetsstandard - ESRS (European Sustainability Reporting Standards) som EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group) håller på att ta fram. 

EFRAG ska lämna över det slutliga utkastet på första delen av dessa standarder nu i mitten av november och de ska sedan antas som delegerad akt i juni 2023. I den första delen av standarder ingår generella upplysningar och ämnesspecifika upplysningar som är relevanta för alla sektorer utifrån Environment, Social och Governance (ESG).

Christopher Larsson
Manager, Assurance & Sustainability Services
christopher.larsson@kpmg.se

Hör av dig till någon av våra experter:

UPPDATERAD 2022-11-03

FN:s klimatkonferens COP27 äger i år rum mellan den 6–18 november i Sharm El-Sheikh i Egypten. COP står för “Conference of the Parties” och består av den grupp av 198 länder som år 1992 signerade UN Framework Convention on Climate Change (UNFCCC). 

Det slutgiltiga målet med konventionen är att stabilisera koncentrationerna av växthusgaser “på en nivå som skulle förhindra farliga antropogena (mänskligt förorsakade) störningar i klimatsystemet”. Den senaste klimatkonferensen, COP26, hölls i november förra året i Glasgow i Skottland, vilket resulterade i Glasgow Climate Pact.

Överenskommelsen uppmanar alla länder att presentera starkare nationella åtaganden (Nationally Determined Contributions, NDCs) i år istället för 2025 för att kunna minska koldioxidutsläppen med 45 procent och nå nettonollutsläpp runt mitten av seklet. I slutet av oktober hade endast 24 stycken länder skärpt sina NDCs inför COP27.

• Lindring: För att vi ska kunna begränsa den globala uppvärmningen till under 2 grader krävs det att alla parter samarbetar och att de länder som kan föregår med gott exempel. 
• Anpassning: I linje med överenskommelsen under COP26 måste vi säkerställa att COP27 gör framsteg och uppmanar alla parter visa den politiska viljan för att öka motståndskraften och hjälpa de mest utsatta samhällena.
• Finans: Under COP27 är det viktigt att betydande framstegs görs i frågan om klimatfinansiering, vilket inkluderar att uppfylla åtaganden om att leverera 100 miljarder USD per år för att bygga förtroende mellan utvecklade och utvecklingsländer.
• Samarbete: FN-förhandlingarna är konsensusbaserade och för att kunna nå en överenskommelse krävs det att alla intressenter inkluderas och deltar aktivt.

Trots att frågan ännu inte finns på den officiella dagordningen förväntas “Loss and Damage” finansiering, det vill säga oåterkalleliga förluster och skador, med största sannolikhet bli ett hett diskussionsämne på COP27. 

“Loss and Damage” handlar om att konsekvenser av klimatförändringarna, så som ökade naturkatastrofer, leder till stora skador och finansiella förluster för speciellt utvecklingsländer som vill att rika industrialiserade länder ska stå för notan eftersom de ofta är stora växthusgasutsläppare. Det har funnits diskussioner kring att etablera en fond för “Loss and Damage”, men det finns ännu inget formellt beslut.

Christopher Larsson
Manager, Assurance & Sustainability Services
christopher.larsson@kpmg.se

Beatrice Hugosson
Associate, Assurance & Sustainability Services 
beatrice.hugosson@kpmg.se

UPPDATERAD 2022-05-17

En första uppsättning med 13 utkast på European Sustainability Reporting Standards (ESRS) har publicerats av European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG), som har fått i uppdrag av EU-kommissionen att utveckla standarder för hållbarhetsrapportering. Utkasten som har tagits fram med stöd från bland annat GRI är nu ute på remiss till den 8 augusti 2022.

Om CSRD antas, enligt nuvarande förslag, planeras första uppsättningen av ESRS antas den 31 oktober 2022. En andra uppsättning, som inkluderar sektorspecifika standarder, antas den 31 oktober 2023.

I skrivande stund pågår diskussioner om när företag ska börja rapportera, där det senaste förslaget som diskuteras är en stegvis implementering som skulle innebära att företag som omfattas av NFRD behöver rapportera i ett första steg och stora företag som inte omfattas av NFRD i ett andra steg. Stora företag definieras som företag vilka uppfyller två av dessa tre kriterier:

• över 250 anställda;
• över €40 miljoner i nettoomsättning; och
• över €20 miljoner i totala tillgångar. 

Enligt förslagen ska företag lämna hållbarhetsupplysningar i förvaltningsberättelsen innehållande icke sektorspecifika, sektorspecifika (utkast ej publicerat än) och företagsspecifika upplysningar. De 13 hittills publicerade utkasten innehåller:

• en standard med generella principer för hållbarhetsrapportering (ESRS 1);
• en med övergripande upplysningskrav (ESRS 2); och
• specifika upplysningar utifrån 11 ämnesspecifika områden kategoriserat under frågor rörande miljö, sociala förhållanden och styrning (ESRS E1-E4, S1-S4 och G1-G2).

Utkasten på ESRS innehåller även upplysningskrav kopplade till bland annat strategi och affärsmodell, styrning och organisation, samt påverkan, risker och möjligheter. Företag kommer också enligt utkasten behöva tänka på hela värdekedjan (både uppström och nedström), tidshorisonter (kort, mellan och lång sikt) och konceptet dubbel väsentlighet, vilket innebär beaktande av påverkansväsentlighet och finansiell väsentlighet.   

EFRAG har även publicerat jämförelser mot ISSB:s publicerade utkast och TCFD:s rekommendationer samt hur ESRS förhåller sig till SFDR:s Principlal Adverse Impact. 

Även om datum för implementering i dagsläget inte är fastställt bör företag börja tänka på hur standarderna påverkar processer och system för intern kontroll för att säkerställa samma kvalité på hållbarhetsinformation som finansiell information – och vara redo för att bli granskade (översiktligt initialt). 

Har du frågor? Hör av dig till någon av våra experter:

PUBLICERAD 2022-04-26

International Sustainability Standards Board (ISSB) har nyligen släppt de två första utkasten på IFRS Sustainability Disclosure Standards som innehåller standarder för generella upplysningar av hållbarhetsrelaterad finansiell information och klimatrelaterade upplysningar.

Utkasten har innehåll från flera källor, inklusive Taskforce on Climate-Related Financial Disclosures (TCFD) och Sustainability Accounting Standards Board (SASB).

KPMG har tagit fram en guide som hjälper dig att navigera kring dessa två utkast; de viktigaste effekterna och hur företag kan tillämpa standarderna, samt koppling till nuvarande standarder. 

Dessa utkast är ute på remiss fram till den 29 juli 2022. Även om det inte specificeras när de kan träda i kraft har ISSB sagt att man har som mål att släppa de slutliga standarderna innan slutet av 2022. Det är därför viktigt att företag förbereder sig på att de kan komma att implementeras snabbt.  

Har du frågor? Hör av dig till någon av våra experter:

PUBLICERAD 2022-04-11

Har du funderingar kring vilka ramverk och direktiv som är aktuella inom hållbarhetsområdet just nu? Här kan du ta del av ett webinar från Nätverket för Hållbart Näringsliv som går igenom hur olika ramverk hänger ihop och vad de innebär. Vår hållbarhetsexpert Marie Baumgarts deltar och berättar specifikt om övergången från GRI till CSRD. 

Hör av dig med dina frågor om hållbarhet:

PUBLICERAD 2022-02-07

Syftet med nyinrättade International Sustainability Standards Board (ISSB) är att utveckla standarder inom hållbarhet som fokuserar på att skapa värde för företag.

IFRS Foundation vill göra hållbarhetsrapportering lika viktigt som finansiell rapportering genom att inrätta ett systerorgan (ISSB) till International Accounting Standards Board (IASB® Board). Målet är att skapa en globalt konsekvent, jämförbar och tillförlitlig hållbarhetsrapportering. Det nya tillvägagångssättet kommer att tillåta nationella och regionala standarder som bygger på den globala grunden.

Stiftelsen har uppmanats att agera brådskande. Företag måste därför vara uppmärksamma på lokala svar på standarder som utfärdas av ISSB, och förbereda sig på att de kan komma att implementeras snabbt.

Har du frågor om ISSB eller hållbarhetsrapportering? Hör av dig till någon av våra experter:

PUBLICERAD 2021-12-20

2021 har varit ett år i taxonomins tecken där mycket har hänt – på beslutsnivå men även för företag som under året jobbat med sitt taxonomiarbete. Den 8 december i år godkände EU:s medlemsländer formellt den delegerade akten om klimat som antogs av kommissionen den 4 juni 2021. Detta innebär att EU:s gröna taxonomi nu är i full gång och tillämplig från den 1 januari 2022 för räkenskapsåret 2021. I sann årslutsanda tänkte vi därför göra en kort sammanfattning vad som hänt under året och vad vi har att vänta.

Taxonomin antogs redan under 2020, men det är under 2021 som arbetet med taxonomins innehåll tar fart. I april släpps den första delegerade akten: ”EU Taxonomy Climate Delegated Act”. Akten var en omarbetning av utkastet som släpptes i december 2020 och innehöll ett första set granskningskriterier för två av de sex klimatrelaterade målen (Climate Change Mitigation och Climate Change Adaptation). De företag som omfattas av taxonomin är i nuläget EU PIE med fler än 500 anställda.

Samtidigt framförs ett förslag på en utökning av tidigare Non-financial Reporting Directive (NFRD) som nu blir Corporate Sustianability Reporting Directive (CSRD). Om direktivet röstas igenom kommer bland annat fler bolag falla in under rapporteringskravet inom EU.

För att lättare kunna visualisera taxonomin och vad den innefattar lanserar EU sin ”EU Taxonomy Compass”. Kompassen består av de tekniska kriterierna för de två första klimatrelaterade målen sorterade på sektorer och aktiviteter. Samma månad når den delegerade akten nästa beslutsnivå i EU (granskning av medlagstiftare). 

Den hektiska sommaren för taxonomin fortsätter och i juli publiceras ett förslag till en kompletterande delegerande akt till ”Article 8” i taxonomin. I den hittar vi bland annat metodologin, men även hur taxonomin ska redovisas för 2021. (Läs mer lite längre ner i bloggen: Tre steg för att komma igång med EU:s taxonomi).

Slutspurten är här. Den delegerade akten för de två första klimatmålen klubbas igenom formellt och ska tillämpas från den 1 januari 2022 för räkenskapsåret 2021. EU-kommissionen släpper även tre dokument vars syfte är att vägleda bolag i taxonomin; en FAQ för eligibility i Article 8, överväganden för frivillig rapportering och en mappning av NACE-koder mot andra klassificeringssystem.

Nu är taxonomin igång.

Under 2022 kommer de resterande delegerade akterna att släppas för de kvarstående fyra klimatmålen. För de företag som tidigare redovisat ”eligibility” kommer nu även ”alignment” att redovisas. Vilket innebär att de ekonomiska aktiviteter som har kartlagts som ”eligible” under 2021 behöver uppnå fyra kriterier; ha ett signifikant bidrag till minst ett av de sex klimatmålen, inte orsaka signifikant skada på något annat klimatmål, möta minimum ”safeguards” samt möta de tekniska screeningkriterierna. Även förslaget om CSRD fortsätter att bearbetas på EU-nivå med förväntad tillämpning för rapporteringsåret 2023.

”Det har varit ett händelserikt år för hållbarhetsrapportering där taxonomin haft en stor roll. Samtidigt som mycket händer på beslutsnivå ser vi att det blir viktigare för företag att ligga i framkant i sin hållbarhetsrapportering för att hänga med i omställningen till en grön ekonomi”, säger Torbjörn Westman, partner och chef för hållbarhetstjänster på KPMG. ”Fortsatt bör vi se på taxonomiförordningen som ett levande dokument som kommer att förändras och utvecklas med tiden – framförallt de kommande åren”. 

PUBLICERAD 2021-10-26

Ramverket från Global Reporting Initiative, eller GRI, är ett av världens mest använda för hållbarhetsrapportering. Den 5 oktober publicerade GRI en uppdatering av ramverket som bedöms vara den största förändringen sedan lanseringen 2016.

Uppdateringen innebär en större omstrukturering av GRI:s universella standarder, dessutom lanseras sektorspecifika standards. Hittills har en sådan lanserats för olje- och gasindustrin, men fler är under utveckling. Kol- respektive jord- och fiskeindustrin är näst på tur.

Utöver dessa förändringar kommer bolag och organisationer att behöva redovisa hur de applicerar due diligence för att hantera hållbarhetsfrågor. Det ställs även krav på ett större fokus på rapportering kring mänskliga rättigheter (genom implementering av aspekter från ramverk från bland annat FN, OECD och ICGN).

Enligt GRI kommer uppdateringen innebära en mer konsekvent och jämförbar hållbarhetsrapportering, den ska också göra det enklare för bolag att efterleva regulatoriska rapporteringskrav (till exempel kommande krav inom CSRD och IFRS).

Den nya uppdateringen träder i kraft den 1 januari 2023, alla redovisningar som publiceras efter detta ska följa den nya standarden. Men GRI uppmanar bolag att börja redan nu.

Vill du veta mer om GRI och vad uppdateringen kommer att innebära för just ditt bolag?

Läs mer eller kontakta någon av våra hållbarhetsexperter.

PUBLICERAD 2021-09-28

Hösten är här och rapporteringssäsongen närmar sig med stormsteg. 

För att få en snabb överblick av rapporteringsdjungeln kan du här ta del av tips, guider och sammanfattningar av de senaste nyheterna och viktigaste delarna. Låt oss börja med det som alla pratar om: Taxonomin! 

Den första hållpunkten vi har framför oss i EU:s taxonomi* är den 1 januari 2022, där företag som omfattas av taxonomin ska redovisa ”eligibility”. Med andra ord, hur företagets aktiviteter relaterar till de tekniska screeningkriterierna i de två första miljömålen climate change mitigation och climate change adaptation för räkenskapsåret 2021. Nästa hållpunkt är den 1 januari 2023 där företag utöver ”eligibility” ska redovisa ”alignment” till de tekniska screeningskriterierna. 

Så, var ska företag börja? 

1. Identification
   Det första steget, och kanske det viktigaste, är att identifiera företagets aktiviteter som bidrar till minst ett av sex miljömål i taxonomin och kategoriseras baserat på NACE-koder. Detta ger möjlighet att sortera vilka aktiviteter som kommer att omfattas av taxonomin, vilka som behöver bevakas för potentiell framtida påverkan och vilka som kan exkluderas tidigt i processen. Ett bra grundarbete är A och O!
   
   
2.  Screening 
   Därefter består nästa steg av att inhämta relevant data för var och en av de identifierade aktiviteterna. Med hjälp av exempelvis energi- och miljödata kan en kartläggning göras där både överblick och detaljnivå införskaffas per aktivitet och för att sedan värderas mot fastställda tröskelvärden i de tekniska screeningkriterierna (TSC). 
   
   
3. Do No Significant Harm
   Vad händer sen med aktiviteterna? Jo, de aktiviteter som identifierades och värderades mot tröskelvärden i steg ett och två ska nu utvärderas mot Do No Significant Harm (DNSH)-kriterier. En aktivitet som möter de tekniska screeningkriterierna under det specifika miljömålet den identifierats under får inte orsaka väsentlig skada, på någon av de andra fem miljömålen.

Taxonomin är ett helt nytt sätt att rapportera för alla företag och det tvingar många att höja blicken. Vi närmar oss taxonomins första år. Ett år där vi lägger grunden för våra taxonomihus, så att vi nästa år kan bygga på med ”alignment”. Tänk på att det som redovisas år ett för ”eligibility” kommer inkluderas år två i ”alignment” så försök jobba med de två parallellt.

För att avsluta denna lilla guide till taxonomin vill vi understryka vikten av att tänka långsiktigt och grundligt. Detta är första året för alla företag som omfattas av taxonomin och på samma sätt som vi alla möter samma utmaning finns en stor potential till utveckling. Detta är en fantastisk möjlighet att driva företagets aktiviteter i fronten för hållbara finanser och transparens inom hållbarhet. 

*I juli 2020 trädde EU:s taxonomi i kraft, med syftet att införa ett gemensamt klassificeringssystem för miljömässigt hållbara investeringar. Från den 1 januari 2022 omfattas stora PIE med fler än 500 anställda av taxonomin, men regeringen har nu lämnat över en proposition som skulle innefatta alla företag som möter minst två av följande kriterium: 250+ anställda, £40M omsättning och £20M tillgångar. 

PUBLICERAD 2021-08-17

KPMG har tillsammans med bland andra MIT Center för Transport och Logistik släppt en andra rapport av Supply Chain Sustainability 2021 som tar tempen på 2 400 chefer globalt med stort fokus på industrisektorn. Rapporten belyser hur covid-19 har påverkat företagens engagemang i Supply Chain Sustainability (SCS), vilka bolag som har SCS högt upp på agendan, samt hur utsikterna ser ut framåt.

Studien visar att pandemin inte satte engagemanget för SCS på vänt utan att det istället har ökat eller fortsatt som tidigare. Studien pekar på att Europa är bäst i världen på att rapportera sitt hållbarhetsarbete, detta till viss del på grund av krav från EU. Se vilka regioner som har behövt växla upp och känt mest press att öka engagemanget i SCS här.

PUBLICERAD 2021-06-09

EU är på gång att lägga fram ett förslag om företagsansvar för mänskliga rättigheter. I mars röstade en majoritet av EU-parlamentet ja till förslaget på lagkrav för företags respekt för mänskliga rättigheter och miljö (due diligence) och ansvarsutkrävande. I juni kommer EU-kommissionen att lägga fram ett konkret lagförslag.

Lagförslaget syftar till att införa krav på att företag ska genomföra due diligence-processer för att förhindra och hantera risker och pågående negativ påverkan kopplad till mänskliga rättigheter och miljö. Detta ska gälla både inom den egna verksamheten och i företagets värdekedjor. Dessutom måste företag möjliggöra tillgång till juridisk prövning och gottgörelse i de fall där negativ påverkan har uppstått.

Det är fortfarande oklart om det nya regelverket kommer att bli en förordningstext där lagkraven börjar gälla direkt eller ett direktiv där medlemsländerna själva får implementera lagstiftningen. Lagen kommer preliminärt att gälla för företag som verkar på EU:s inre marknad, inklusive företag med huvudkontor utanför EU.

Har du frågor? Välkommen att kontakta oss!

PUBLICERAD 2021-06-01

Taxonomin är en viktig del av EU-kommissionens handlingsplan för hållbara finanser och är tänkt att fungera som ett gemensamt språk och måttstock för att klassificera vilka ekonomiska aktiviteter som är miljömässigt hållbara. Taxonomin ska främja jämförbarheten mellan investeringar när det kommer till hållbarhet och förhindra greenwashing genom ökad transparens.

Här hittar du en snabbguide som förtydligar vilka som omfattas, vad som ska redovisas, och viktiga datum att ha koll på. 

PUBLICERAD 2021-05-24

Banker har en viktig roll inom hållbar utveckling och klimatomställning mot noll nettoutsläpp. ESG (miljö, sociala faktorer och affärsetik) och klimat driver risker som realiseras i traditionella risker och ritar om spelplanen för en bank och för en CRO. Nu lanserar vi vår nya rapport där vi lyfter fram hur ESG- och klimatrisker påverkar bankernas riskprofiler och ramar för riskhantering. 

EU har nu beslutat att anta förslaget om förändringar av direktivet om hållbarhetsrapportering, även kallat Non-Financial Reporting Directive (NFRD), som nu byter namn till Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD).

Syftet med ändringarna av direktivet är att säkerställa att det finns jämförbar, tillräcklig och kvalitativ information angående bolags hållbarhetsarbete. Syftet är också att sammankoppla den övergripande hållbarhetsrapporteringen till kommande krav enligt EU:s gröna giv, bland annat taxonomin och disclosureförordningen. I samband med detta har EU även presenterat den delegerade akten i den nya Taxonomin över hållbara affärsaktiviteter, där de tekniska kriterierna för de klimatrelaterade målen i taxonomin nu är beslutade. 

Regelverket för hållbara finanser utvecklas snabbt. Den 10 mars 2021 trädde EU:s Disclosure-förordning (SFDR) i kraft och reglerar hur finansmarknadsaktörer måste informera och kommunicera om hållbarhet. Det är därför viktigt att nu ta reda på hur din organisation påverkas av de nya reglerna och implementera de nya lagkraven som träffar er. 

Så måste finansmarknaden kommunicera om hållbarhet

I den första rapporten av sitt slag har KPMG och Eversheds Sutherland intervjuat företagsledare från över 500 globala företag kring risker och möjligheter kopplade till klimatförändringarna.

Undersökningen visar att företagsledare är väl medvetna om klimatriskerna och att dessa risker motsvarar faktiska finansiella risker. Samtidigt anser de flesta ledare att de ännu inte har verktygen för att skapa en klimatnettoneutral verksamhet. En majoritet anser att de kommer att behöva ta snabbare steg mot en utfasning av fossila bränslen på grund av påtryckningar från både interna och externa intressenter. Rapporten visar också att företagsledarna anser att en sådan strategi inte bara är bra för miljön, utan också för företagets framtid.

Om du vill veta mer om hur företagsledarna ser på framtida utmaningar inom klimatförändringar, läs hela rapporten ”Climate change and corporate value- what companies really think”.

EU:s taxonomi trädde i kraft i juli 2020, vilket innebär att ett gemensamt klassificeringssystem för miljömässigt hållbara investeringar och finansiella produkter nu finns inom EU. Taxonomin är en del av EU:s Action Plan för Hållbara Finanser, och som en del i detta vill EU göra en förflyttning av kapital till vad som kan klassificeras som grönt. Vad taxonomin innebär för ditt bolag varierar bland annat beroende på storlek och vilken typ av aktör ni verkar som på marknaden. 

Om du vill veta mer om EU:s taxonomi och dess grunder, läs här. För att fördjupa dig i debatten kring taxonomin och skapa dig en ökad förståelse för eventuella missförstånd, läs Torbjörn Westmans, partner och chef för hållbarhetstjänster på KPMG, senaste kommentarer i Dagens Industri., här. De främsta missförstånd som uppdagats handlar bland annat om vilka som egentligen omfattas och att allt som inte ingår i Taxonomin inte skulle klassificeras som grönt. 

Att använda Agenda 2030 och de globala målen inom hållbarhetsrapportering blir mer och mer vanligt, både i Sverige och globalt. En ny studie av KPMG visar dock att svenska bolag har svårt att koppla SDG-målen till sina egna verksamhetsmål och att de helst fokuserar på den positiva påverkan de har på SDG-målen – inte total påverkan – vilket skapar en obalanserad bild. Läs vidare om ytterligare insikter från studien, samt konkreta tips på hur du kan rapportera på de globala målen!

KPMG har utfört en studie av hur svenska bolag rapporterar i enlighet med TCFD:s rekommendationer med syfte att identifiera eventuella trender inom rapporteringen, diskutera framtidsutsikter och utvecklingen inom TCFD ur en svensk kontext.

Klimatrisker blir allt vanligare på agendan hos företag. Utifrån den förändring vi sett under 2018 och 2019, i antal rapporter av bolag som rapporterat enligt TCFD, är ökningen över 80 procent. Detta visar på en stadig ökning av rapportering inom området och vi kan inte se någon indikation på att det är en stagnerande trend – snarare tvärtom. Det är ett område som växer.

Cirka 80 procent av bolagen i undersökningen verkar inom finansbranschen, men vi kan förvänta oss att fler sektorer börjar förstå allvaret kring klimatrisker och hur de kan påverka deras verksamheter. Vår undersökning visar att majoriteten av de bolag som TCFD-rapporterade under 2019 redovisade informationen i årsredovisningen eller i hållbarhetsredovisningen.

Läs hela studien här!

Biologisk mångfald är kärnan i jordens ekosystem och därmed en förutsättning för allt liv. Biologisk mångfald, variationen bland alla levande organismer inom och mellan arter både på land och i vatten, är den största byggstenen i ett fungerade ekosystem. Trots detta är SDG-mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald ett av de lägst prioriterade SDG-målen av bolag globalt. Trots detta verkar påverkan på biologisk mångfald vara svår för bolag att mäta och följa upp kvantitativt eftersom det saknas i de allra flesta rapporter som har granskats. Läs mer i KPMG:s senaste studie om svenska bolags rapportering om arbete med biologisk mångfald!