Vad innebär ESRS - EU:s nya standard för hållbarhetsredovisning?

Det nya EU-direktivet CSRD, Corporate Sustainability Reporting Directive, ersätter det tidigare direktivet för hållbarhetsrapportering NFRD, Non-Financial Reporting Directive. CSRD, som trädde i kraft i början av 2023, innebär att fler företag än tidigare kommer att behöva upprätta omfattande hållbarhetsrapporter enligt specifika standarder, kallade ESRS. 

Ansvariga för att ta fram ESRS är EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group). Fram till idag har tolv sektorsövergripande standarder antagits. Två av dessa är övergripande standarder och tio av dem är tematiska standarder. ESRS fastställer detaljer kring kraven som finns i CSRD och innefattar:

• Rapportering på nyckelkoncept som exempelvis: dubbel väsentlighet (konsekventiell väsentlighet och finansiell väsentlighet), ämnesinformation utifrån aktuella ESG-frågor för företaget, inklusive ESG-upplysningar för strategi, mål och utveckling samt EU-taxonomin.
• Inkludering av hållbarhetsrapporten i förvaltningsberättelsen samt rapportering av denna digitalt och att rapporten ska granskas översiktligt av en ackrediterad tredje part.
  

De tematiska standarderna är indelat i tre övergripande kategorier: 

• Miljöfrågor: Klimatförändringar, föroreningar, vatten och marina resurser, biologisk mångfald och ekosystem, och cirkulär ekonomi.
• Sociala frågor: den egna arbetskraften, arbetstagare i värdekedjan, påverkade
  samhällen, och konsumenter och slutanvändare
• Företagsstyrning: ansvarsfullt företagande

Utöver detta kommer även sektorspecifika standards, standards för börsnoterade små medelstora företag, frivilliga standarder för icke börsnoterade små och medelstora företag och standards för icke-EU företag att utvecklas och antas. För närvarande finns förenklade standarder för börsnoterade små och medelstora företag och frivilliga standarder för icke börsnoterade små och medelstora företag som utkast.

För att definiera ett företags rapporteringsomfattning stipulerar ESRS att en dubbel väsentlighetsanalys (Double Materiality Assessment; DMA) ska genomföras för företagets värdekedja. En DMA består av två delar: bedömning av konsekventiell väsentlighet (företagets påverkan på människor och miljö) där företaget ska identifiera väsentliga konsekvenser, och bedömning av finansiell väsentlighet (hållbarhetsfrågor som kan ha en finansiell effekt på företaget) där väsentliga risker och möjligheter ska identifieras.

De hållbarhetsfrågor som blir väsentliga ska företagen rapportera på utifrån fyra områden: företagsstyrning, strategi, konsekvenser, risker och möjligheter, samt mått och mål. Om en väsentlig konsekvens, risk eller möjlighet som inte omfattas av ESRS har identifierats ska även ytterligare enhetsspecifika upplysningar göras. De nya rapporteringskraven innebär att det kommer krävas betydande insatser från och samverkan mellan intressenter inom hela företaget.

CSRD har trätt i kraft och just nu arbetar medlemsländerna med att införliva CSRD i respektive lands lagstiftning. Även om flera av de företag som berörs av CSRD redan idag hållbarhetsrapporterar enligt årsredovisningslagen ökar kraven på dess omfattning betydligt med CSRD och de detaljerade upplysningskraven i ESRS.

CSRD planeras att fasas in utifrån företagsstorlek från räkenskapsåret FY 2024. I Sverige omfattas företag med räkenskapsår som startar först 1 juli 2024 eller senare. Det är därför viktigt att redan nu börja förbereda och utbilda organisationen i vad det nya direktivet kommer att innebära.

• 2025 ska EU PIE med fler än 500 anställda (företag som omfattas av NFRD idag), rapportera för räkenskapsåret 2024 (i Sverige gäller det räkenskapsår som börjar from 1 juli 2024).
• 2026 ska stora företag som uppfyller två av tre krav: mer än 250 anställda, 40 MEUR i omsättning, 20 MEUR i tillgångar, rapportera för räkenskapsåret 2025 (i Sverige är kraven följande: mer än 250 anställda, 550 MSEK i omsättning, 280 MSEK i tillgångar).
• 2027 ska noterade små och medelstora företag (ej mikroföretag), små och icke-komplexa kreditinstitut och captivebolag för försäkring, rapportera för räkenskapsåret 2026 (undantag till 2028 möjligt).
• 2029 ska icke-europeiska företag med en nettoomsättning på mer än 150 miljoner euro i EU och med minst ett dotterbolag eller en filial i EU som överskrider vissa tröskelvärden, rapportera för räkenskapsåret 2028.
  
  

• Börja med att analysera ESRS och hur de kommer att påverka ert företag. Förbered er organisation på att det nya direktivet kommer att ställa betydligt fler och mer detaljerade krav på vad som ska redovisas.
• Genomför en dubbel väsentlighetsanalys för att identifiera vilka områden det är som är applicerbara på ert företag och vad det är ni kommer vara tvungna att rapportera. Etablera en styrgrupp som kan identifiera konsekvenser, risker och möjligheter kopplat till de olika hållbarhetsområderna som är definierade i ESRS, eftersom det nya direktivet kan komma att påverka delar eller hela företagets verksamhet.

• Engagera processägarna och strukturera hur information inhämtas och rapporteras. Ta reda på var det saknas rutiner för datainhämtning eller finns informationsluckor, detta är särskilt viktigt för information som ligger utanför företagets direkta kontroll.
  Utöka systemen för informationsinsamling så att ni är förberedda för att möta de nya lagkraven.
• Beroende på storlek kommer vissa företag behöva börja rapportera 2025 för räkenskapsåret 2024. Gör en planering för när just ni ska sätta igång.
  

Oavsett var i processen ert företag befinner sig kan vi hjälpa er med förberedelser inför och implementering av CSRD.

Vi kan bland annat hjälpa er med att:

• Genomföra en dubbel väsentlighetsanalys (DMA) i enlighet med ESRS-kraven, för att definiera just ert rapporteringsbehov
• Genomföra en gapanalys mot ESRS-kraven, innefattande bland annat nuvarande rapportering, datatillgänglighet och systemkartläggning
• Utveckla strategi och prioriteringslista för att stänga identifierade gap
• Stötta i att stänga identifierade gap, exempelvis datainsamling, utveckla policyer, åtgärder och mål
• Stöttning med EU taxonomin
   

Prata med oss om era frågor kring ESG och hållbarhet.