Vad innebär ESRS - EU:s nya standard för hållbarhetsredovisning?

ESRS är en förkortning av European Sustainability Reporting Standards och är en ny gemensam rapporteringsstandard för hållbarhetsredovisning. Förändringen innebär att betydligt mer information kopplad till miljö- och sociala frågor samt bolagsstyrning, kommer behöva ingå i hållbarhetsrapporter.

Det nya EU-direktivet CSRD, Corporate Sustainability Reporting Directive, ersätter det tidigare direktivet för hållbarhetsrapportering NFRD, Non-Financial Reporting Directive. CSRD-direktivet som trädde i kraft i början av 2023, innebär att fler företag än tidigare kommer att behöva upprätta omfattande hållbarhetsrapporter enligt specifika standarder, kallade ESRS. Målet är att öka transparensen och jämförbarheten av hur företag påverkar människor och miljön, samt hur verksamheten påverkas av hållbarhetsfrågor.

Ansvariga för att ta fram ESRS är European Financial Reporting Advisory Group, EFRAG. En rad förslag på generella standarder har redan lagts fram inom områden som berör klimat, miljö, samhälle, företagsstyrning med mera. Ytterligare branschspecifika standarder kommer att publiceras löpande.

Fram till idag har slutliga utkast på tolv sektorsövergripande standarder publicerats , vilka förväntas antas av EU i slutet av juni 2023. Dessa standarder fastställer detaljer kring kraven som finns i CSRD och innefattar:

• Rapportering på nyckelkoncept som exempelvis: dubbel väsentlighet (påverkan + finansiell väsentlighet), ämnesinformation utifrån aktuella ESG-frågor för företaget, inklusive ESG-upplysningar för strategi, mål och utveckling samt EU-taxonomin.
• Inkludera hållbarhetsrapporten i förvaltningsberättelsen, rapportera denna digitalt och att rapporten ska granskas översiktligt av en ackrediterad tredje part.

Utöver de sektorsövergripande standarderna så arbetar EFRAG med att ta fram sektorspecifika standarder. Under 2023 planeras fyra sektorspecifika standarder som berör branscher inom kol, gruvor, olja och gas respektive jordbruk, fiske och vägtransporter, skickas på remiss i början av april respektive början av maj, för att antas av EU i juni 2024.

ESRS är indelat i tre övergripande kategorier:

Miljöfrågor: Klimatförändringar, föroreningar, påverkan på vatten och hav, biologisk mångfald, resursutnyttjande och cirkulär ekonomi.

Sociala frågor: Anställdas arbetsvillkor inom företaget och hos leverantörer, påverkan på samhället, konsument- och användarhänsyn.

Företagsstyrning: Redovisning av hur företaget hanterar hållbarhetsfrågor med avseende på påverkan, risker och möjligheter, mätdpunkter och mål för hållbarhetsrapportering.

Varje kategori ska rapporteras utifrån fyra områden: företagsstyrning, strategi, påverkan, risker och möjligheter, mätpunkter och mål. Det handlar om generella upplysningar och ämnesspecifika upplysningar utifrån ESG

Till detta läggs ytterligare rapporteringslager som är kopplat till de generella, sektorspecifika och företagsspecifika standarderna. 

CSRD har trätt i kraft och just nu arbetar medlemsländerna med att införliva CSRD i respektive lands lagstiftning. Även om flera av de företag som berörs av CSRD redan idag hållbarhetsrapporterar enligt årsredovisningslagen kap. 6, så ökar kraven på dess omfattning betydligt med CSRD och de detaljerade upplysningskraven i ESRS.  

CSRD planeras att fasas in utifrån företagsstorlek från räkenskapsåret FY 2024: Det är därför viktigt att redan nu börja förbereda och utbilda organisationen i vad det nya direktivet kommer att innebära.

• 2025 ska EU PIE med fler än 500 anställda (företag som omfattas av NFRD idag), rapportera för räkenskapsåret 2024.
• 2026 ska stora företag som uppfyller som uppfyller två av tre krav: mer än 250 anställda, 40 MEUR i omsättning, 20 MEUR i tillgångar, rapportera för räkenskapsåret 2025.
• 2027 ska noterade små och medelstora företag (ej mikroföretag), små och icke-komplexa kreditinstitut och captivebolag för försäkring, rapportera för räkenskapsåret 2026 (undantag till 2028 möjligt).
• 2029 ska icke-europeiska företag med en nettoomsättning på mer än 150 miljoner euro i EU och med minst ett dotterbolag eller en filial i EU som överskrider vissa tröskelvärden, rapportera för räkenskapsåret 2028.

• Börja med att analysera de nya förslagen på hållbarhetsredovisning som EFRAG lagt fram och hur de kommer att påverka ert företag. Förbered er organisation på att det nya direktivet kommer att ställa betydligt fler och mer detaljerade krav på vad som ska redovisas.
• Identifiera vilka områden det är som är applicerbara på ert företag och vad det är som ni kommer vara tvungna att rapportera. Etablera en styrgrupp som kan identifiera riskerna och möjligheterna, eftersom det nya direktivet kan komma att påverka delar eller hela företagets verksamhet.
• Engagera processägarna och strukturera hur information inhämtas och rapporteras. Ta reda på var det saknas rutiner för datainhämtning eller finns informationsluckor, detta är särskilt viktigt för information som ligger utanför företagets direkta kontroll. 
• Utöka systemen för informationsinsamling så att ni är förberedda för att möta de nya lagkraven.
• Beroende på storlek kommer vissa företag behöva börja rapportera 2025 för räkenskapsåret 2024. Gör en planering för när just ni ska sätta igång!

Oavsett var i processen ert företag befinner sig kan vi hjälpa er, exempelvis med:

• Kartläggning av nuläge och plan för att uppfylla kraven enligt lagstiftningen.
• Behov av förändringar i processer och hjälp med förändringsledning.
• Dataanalyser.
• System för uppföljning och rapportering.
• Analys av påverkan på verksamheten och åtgärder.

Prata med oss om dina frågor kring hållbarhet och ESG.