BEPS 2.0: KPMG publicerar analys av OECD:s av Pillar Two-vägledning

Den 14 mars 2022 publicerade OECD/G20 sin vägledning för tolkning av modellreglerna för Pillar Two i form av kommentarer och exempel. Inom KPMG har vägledningen nu analyserats närmare. Trots handbokens fylliga 277 sidor lämnar kommentarerna en del i övrigt att önska.

Som vi skrivit om i tidigare TaxNews har OECD/G20 publicerat så kallad Technical Guidance till Pillar Two, det globala regelverket som syftar till att införa en global minimiskatt för stora multinationella koncerner. KPMG har nu analyserat vägledningen inom sitt globala nätverk med skatteexperter och publicerat en fördjupad kommentar:

• KPMG response to the Inclusive Framework BEPS announcement made on 14 March 2022

Den nya KPMG-kommentaren bygger vidare på tidigare analyser om vad som varit känt om regelverket.

OECD:s vägledning innehåller ett flertal förtydliganden, exempelvis hur koordinationen av common approach ska ske, ytterligare definitioner av excluded entities och effekter av sådana samt exempel på hur top-down approachen och split-ownership-regeln ska appliceras i praktiken.

Även definitionen av ett fast driftställe vid tillämpningen av GloBE-reglerna har blivit tydligare, fastän viss tvetydighet kvarstår. Det kan numera antas vara huvudregeln att ett fast driftställe bör anses hemmahörande i källstaten vid beräkningen av den effektiva skatten, s k jurisdictional blending, och att det endast i undantagsfall bör anses som statslöst. 

Medan kommentarerna ger viss upplysning om GloBE Safe Harbor ges ingen ytterligare förklaring kring utformningen av dessa. Det återstår att se huruvida Safe Harbor-regeln skulle vara baserad på exempelvis CbCR-data (som tidigare föreslagits) samt vilka trösklar som skulle bli aktuella.

Kommentarerna ger inte heller uttömmande svar på när en multinationell koncern anses existera. Definitionen av koncernbokslut i GloBE-reglerna indikerar att en grupp av enheter under gemensam kontroll skulle kunna vara skyldiga att upprätta koncernredovisning, där de inte redan gör det, och således bli föremål för GloBE-beskattning som grupp. Kommentarerna förklarar ej under vilka omständigheter detta skulle kunna gälla.

Även om reglerna ger viss vägledning i hur skatter ska fördelas när det gäller fasta driftställen och CFC-skatt, erfordras dock mer detaljerade kommentarer för att reflektera specifika länders skattesystem.

Enligt kommentarerna kommer även substance-carve-out reglerna kräva extra arbete i förhållande till arbetskraft och tillgångar som kan användas av företag i flera jurisdiktioner.

Slutligen kvarstår ännu avsevärda oklarheter vid hanteringen av temporära skillnader och uppskjutna skatter. Medan reglerna föreskriver användningen av uppskjutna skatter som finns vid ingången av övergångsåret, förblir frågan om hur de redovisas obesvarad, till exempel betydelsen av ”reflected” eller ”disclosed” i koncernredovisningen. Kommentarerna lämnar inte heller svar på hanteringen av framförallt icke aktiverade inrullade underskott från föregående år.

Den 15 mars 2022 lyckades rådet för ekonomiska och finansiella frågor i EU (ECOFIN) inte nå politisk överenskommelse om kompromissförslaget rörande minimiskattedirektivet som avser implementera GloBE-reglerna och då främst IIR inom EU. Enligt kompromissförslaget skulle bl.a. implementeringen av IIR förlängas med ett år, d v s till 31 december 2023. Sverige var ett av fyra länder som förordade en senareläggning av implementeringen. Enligt uttalande framhåller Sverige att man stödjer BEPS-projektet till fullo men att den tekniska analysen ännu är i ett för tidigt stadie för att man ska kunna enas om ett gemensamt förhållningssätt.

Även skatteutskottet kritiserar EU:s förslag till global minimiskatt och anser att förslaget saknar en tillräcklig konsekvensanalys för att genomföra en subsidiaritetsprövning. Utskottet har därför föreslagit att riksdagen bör invända mot förslaget i ett s k motiverat yttrande.

Det är otillfredsställande att kommentaren lämnar väsentliga luckor vad avser hanteringen av temporära skillnader och uppskjutna skatter. En viktig fråga för många svenska bolag är bl a hur effekten av inrullade underskott vid ingången av övergångsåret kommer att påverka beräkningen av effektiv skatt. Detta gäller både underskott som är reflekterade i redovisningen och ej. KPMG bevakar denna fråga särskilt. 

En intressant aspekt av de parallella lagstiftningsförfarandena i OECD och EU är att det kan uppstå betydelsefulla tidsdiskrepanser där IIR kan komma att implementeras i OECD-länder redan under 2023 men där den eventuellt inte träder i kraft inom EU förrän 2024.

Ytterligare en försvårande omständighet är hur reglerna kommer att samspela med de amerikanska GILTI-reglerna samt utfallet av Pillar One-reglerna.

KPMG ligger i framkant vad gäller BEPS 2.0 Pillar Two analyser och kan hjälpa multinationella koncerner att förstå, utvärdera och förbereda sig för konsekvenserna av reglerna.

Välkommen att kontakta oss med era frågor.

Anmäl er gärna till KPMG:s globala webinar den 6 april 2022
The next chapter for BEPS Pillar 2 and the possible implications for MNEs - Future of Tax series

Läs mer
Ta del av KPMG:s fördjupande kommentarer avseende Pillar Two:
KPMG response to the Inclusive Framework BEPS announcement made on 14 March 2022

Övrigt
BEPS 2.0: Så fungerar Pillar Two-reglerna – Nu finns modellregler (TaxNews nr 3, 2022)

Läs mer om ämnet och hitta fler TaxNews-artiklar.