EU säger nej till omförhandling av lönetransparensdirektivet – direkt effekt kan följa

EU:s lönetransparensdirektiv antogs 2023 och ska införas i medlemsländerna senast 7 juni 2026. Den 26 mars gick regeringen ut och meddelade att man avser att verka för att direktivets genomförandetidpunkt skjuts upp och att en omförhandling av direktivet i regelförenklande riktning inleds på EU-nivå (se vårt senaste Legalnews om detta här). 

EU-kommissionen meddelade den 22 maj att de inte kommer omförhandla eller senarelägga införandet av lönetransparensdirektivet. Kommissionen anför att direktivet innehåller proportionerliga krav på lönetransparens och rapportering, anpassade efter företagens storlek, samt ger både medlemsstater och arbetsgivare flexibilitet i hur arbete av lika värde bedöms. Vidare betonar kommissionen att lönetransparensdirektivet är centralt för att säkerställa rätten till lika lön mellan kvinnor och män och kommer därför inte att omfattas av framtida initiativ om regelförenkling. 

Frågan är nu – vad får det för effekt för Sveriges del?

Eftersom regeringen pausat allt lagstiftningsarbete är det ovisst när vi kan förvänta oss att svensk lagstiftning är på plats. 

När EU:s genomförandefrist går ut den 7 juni 2026 kan vissa regler ändå börja gälla direkt, åtminstone för offentliga arbetsgivare, genom den så kallade principen om av direkt effekt. Även om privata arbetsgivare inte påverkas på samma sätt, kan direktivet få en snar inverkan genom så kallad indirekt effekt.  Vid sidan av direktivets indirekta effekt bör privata aktörer dessutom ändå förbereda sig för de krav som direktivet ställer eftersom Sverige är skyldig att genomföra dessa krav i svensk lagstiftning.

Direkt effekt innebär att individer kan åberopa EU-direktivets bestämmelser direkt mot staten om ett direktiv inte införts i tid, förutsatt att reglerna är tillräckligt tydliga och ovillkorliga. För lönetransparensdirektivet betyder det att efter den 7 juni 2026, kan offentligt anställda hävda flera av de rättigheter som direktivet ger, exempelvis rätten till insyn i lönekriterier eller förbud mot att fråga om tidigare lön. 

Statliga myndigheter, kommuner, regioner och även offentligägda företag är således redan från början av juni skyldiga att följa vissa nya transparenskrav, även om direktivet inte genomförts i svensk lag. 

I vilken utsträckning som de olika reglerna i direktivet ska ges direkt effekt, dvs. göras gällande av individer gentemot offentliga institutioner, är i slutändan en fråga för svensk domstol – och i förlängningen EU-domstolen. 

Indirekt effekt innebär att nationella domstolar och myndigheter är skyldiga att tolka redan existerande nationell lagstiftning i ljuset av EU-rätten, dvs. i ljuset av de nya krav som direktivet ställer. Detta krav är långtgående, men kräver att det finns regler i svensk rätt som tillåts att tolkas i enlighet med de krav som direktivet ställer. Om så är möjligt är ytterst en fråga för svensk domstol.

Trots att direkt effekt generellt inte omfattar privata arbetsgivare, anser KPMG således att det är viktigt för arbetsgivare i både privat och offentlig sektor att ändå fortsätta förberedelserna för ökad lönetransparens.

Direktivet sätter krav på åtgärder för mer jämställda löner, som transparens om bl.a. ingångslöner, lönekriterier och lönekartläggning, vilka Sverige är skyldiga att införa i svensk lag.

En avvaktande inställning från privata företag riskerar att lämna organisationer oförberedda den dag reglerna träder i kraft. Det är inte heller uteslutet att direktivet kan ha indirekt effekt på dessa företag. Genom att redan nu se över sina rutiner och uppfylla centrala delar av direktivet kan arbetsgivare ligga steget före, säkerställa rättvisa löneprinciper och undvika brådska när implementeringen väl sker. 

Läs mer

• LegalNews nr 2, 2026 Regeringen lägger fram lagrådsremiss om lönetransparens
• LegalNews nr 3, 2026 Regeringen föreslår senarelagt ikraftträdande av lönetransparensreglerna
• LegalNews nr 4, 2026 Regeringen vill omförhandla lönetransparensdirektivet – vad innebär beskedet?
• Genomförande av lönetransparensdirektivet (pdf 2 MB)