Kompletteringar till OECD:s rapport om Belopp B

OECD har den 26:e september publicerat ytterligare vägledning och kompletteringar till den ursprungliga rapporten från februari samt de tillkommande kompletteringarna från juni rörande Belopp B (”Amount B”). Denna senaste komplettering från september adresserar främst hur länder kan lösa potentiella dubbelbeskattningssituationer i samband med tillämpningen av Belopp B gentemot så kallade kvalificerande jurisdiktioner _[1] men även gentemot andra länder som valt att implementera regelverket. I kompletteringen ges vidare viss ytterligare möjlighet för länder att enas kring tolkningar och begrepp rörande Belopp B.

I en rapport från OECD publicerad i februari 2024 gavs detaljerad vägledning om tillämpningen och implementering av det så kallade Belopp B, inom ramen för OECD-projektet rörande Pelare 1 (”Pillar 1”). Vägledningen har inkorporerats i OECD:s riktlinjer för internprissättning, som en bilaga till kapitel IV i riktlinjerna. Den ursprungliga rapporten kompletterades sedan i juni med ytterligare vägledning kopplad till kvalificerande jurisdiktioner.

Belopp B syftar till att skapa ett förenklat och schabloniserat ramverk för prissättning vid koncernintern försäljning av varor till oberoende företag via lågriskdistributörer. Ett ytterligare syfte är att minska den administrativa bördan för låginkomst- och medelinkomstländer, där kapaciteten att ta in skatt ofta är lägre. För ytterligare information om Belopp B rekommenderas våra tidigare artiklar från februari respektive juni.

Den 26:e september 2024 publicerade OECD i dokumentet ”Model Competent Authority Agreement” ytterligare vägledning och kompletteringar till den ursprungliga rapporten. Syftet är att länder i befintliga skatteavtal frivilligt ska kunna infoga den kompletterande text som framgår i dokumentet, i syfte att undvika dubbelbeskattning vid tillämpning av Belopp B. Dokumentet, som främst rör kvalificerande jurisdiktioner och länder som har transaktioner med dessa, är utformat som ett modellregelverk där de avtalsslutande länderna sedan själva kan modifiera avtalstexten genom bilaterala förhandlingar. Texten implementeras därefter som ett förtydligande komplement till paragraf 3 i artikel 25 i befintliga skatteavtal, rörande undanröjande av dubbelbeskattning.

Texten hänvisar generellt till OECD:s riktlinjer och bilagan till kapitel IV rörande begrepp, termer och tolkningar avseende Belopp B men ger de avtalsslutande länderna även möjlighet att enas i detalj kring vissa aspekter. Texten ger bland annat länderna möjlighet att enas kring vilken övre gräns som ska gälla för den så kallade faktorsintensiteten för rörelsekostnader i förhållande till nettoomsättning (där regelverket ger länder möjlighet att bestämma gränsen till mellan 20 % och 30 %). Eventuell implementering av texten innebär också att länderna åtar sig att acceptera själva tillämpningen av Belopp B, i det fall det andra landet valt att implementera regelverket eller om en skattskyldig i det andra landet valt att göra det frivilligt. Här ska noteras att om en kvalificerande jurisdiktion valt att implementera regelverket, så måste det andra landet acceptera detta. Dokumentet klargör vidare att länderna ska lösa eventuell dubbelbeskattning utifrån tolkning av begreppen och termerna i regelverket om Belopp B. Specifikt innebär det att det andra avtalsslutande landet ska acceptera det första landets tillämpning av Belopp B såsom armlängdsmässigt (förutsatt att regelverket tillämpats korrekt) och, i förekommande fall, ensidigt undanröja dubbelbeskattning. Texten klargör vidare att i fall där ett företags resultat justerats ned i ena landet genom tillämpning av Belopp B, och dess behöriga myndighet fått kännedom därom, så ska denna behöriga myndighet informera det andra landets behöriga myndighet om detta för möjlighet till följdjustering. 

_{[1] Definitionen av ”kvalificerande jurisdiktioner” följer av Världsbankens inkomstdefinition av länder (”World Bank Group country classifications by income level”), enligt vilken låg-, lägre, medel- och övre medelinkomstländer anses vara kvalificerande jurisdiktioner.
Den fullständiga listan över kvalificerande länder går att finna på OECD:s hemsida (pdf)}

OECD söker genom denna senaste kompletterande vägledning ge länder ytterligare verktyg att lösa de sannolikt åtskilliga tolkningsdispyter och dubbelbeskattningssituationer som lär följa av implementeringen av Belopp B. Det är positivt och nödvändigt, men kommer inte ge multinationella företag full trygghet. Den kompletterande texten är dels frivillig att implementera och kan modifieras genom förhandlingar mellan de avtalsslutande länderna. Vidare kommer tolkningsproblematiken rörande begrepp, termer och själva tillämpningen av Belopp B kvarstå, då sådan problematik inte går att avtala bort. KPMG:s uppfattning är att varje ansats från OECD att förenkla, förtydliga och minska tolkningsutrymmet kring regelverket är positiv, men att åtskilliga osäkerheter för multinationellt verksamma företag kvarstår.   

KPMG finns med sitt globala nätverk och lokala expertis tillgängligt om ditt företag behöver stöd i denna eller andra internprissättningsrelaterade frågor.

Välkommen att kontakta oss.

Läs mer om ämnet och hitta fler TaxNews-artiklar.