Nedskrivningsprövningar i osäkra tider

Såväl konsumenter som företag utsätts i dessa tider för osäkerhet. Under året har aviserade och genomförda tullhöjningar varit ett återkommande orosmoment. Tullarna har i många fall höjts kraftigt med kort varsel och ofta har höjningarna dragits tillbaka kort därefter och ibland även innan de har trätt i kraft.

Därtill är hotet från klimatförändringar ständigt närvarande. Många bolag behöver anpassa sina framtidsplaner för att mildra klimatrelaterade risker och utnyttja möjligheter. Samtidigt gör ett stort antal företag åtaganden för att bli koldioxidneutrala eller koldioxidnegativa vid en viss tidpunkt i framtiden.   

Turbulens och risker skapar en osäkerhet som i många fall har betydande påverkan på vår ekonomi. Investerare är intresserade av hur sådan osäkerhet påverkar verksamheten och framtida kassaflöden i investeringsobjekt. En viktig källa till denna information är de upplysningar som lämnas i de finansiella rapporterna om nedskrivningsprövningar. För att lämna ändamålsenliga sådana upplysningar och för att identifiera eventuella nedskrivningsbehov föreslår vi följande trestegsmodell.

För företag som redovisar goodwill och tillämpar IFRS® Redovisningsstandarder har vanligen en prövning av goodwillen genomförts i samband med bokslutet 2024. Även om de redovisade värdena då kunde försvaras krävs en ny prövning om det finns indikation på nedskrivningsbehov, till exempel vid ett delårsbokslut under 2025. Exempel på sådana indikationer kan vara förekomsten av klimatrisker och tullhöjningar. 

En väsentlig minskning av efterfrågan på företagets produkter på grund av förändringar i konsumentbeteende mot att i högre utsträckning vända sig till mer hållbara alternativ kan vara en indikation. Ett annat exempel är om tullhöjningar väntas leda till en väsentlig ökning av produktionskostnader. Det är viktigt att notera att indikationer på nedskrivningsbehov kan utgöras av såväl externa som interna faktorer.

Vid beräkning av nyttjandevärdet i en nedskrivningsprövning baseras kassaflödesprognoserna på rimliga och godtagbara antaganden som återspeglar företagsledningens bästa uppskattningar av de ekonomiska förhållanden som beräknas råda under tillgångens återstående nyttjandeperiod. Företag behöver beakta hur osäkra tider påverkar affärsplanerna och vilken påverkan detta får på väsentliga bedömningar om till exempel prognosticerad försäljning, tillväxttakt och vinstmarginaler. 

En viktig fråga är vilka tullar som ska reflekteras i kassaflödesprognoserna. Enligt vår bedömning är det rimligt att beakta inte bara de tullar som har införts eller höjts under räkenskapsåret utan även föreslagna sådana som förväntas träda i kraft efter bokslutsdagen. 

Den diskonteringsränta som används för att diskontera förväntade kassaflöden vid beräkning av nyttjandevärdet spelar en central roll vid värdering. Det är därmed viktigt för företag att avgöra hur tullhöjningar och marknadsosäkerhet påverkar storleken på diskonteringsräntan. Till exempel kan ökad osäkerhet motivera en högre i riskpremie vid diskontering av framtida kassaflöden. 

När en nedskrivningsprövning ska genomföras kan det ofta uppkomma komplexa tillämpningsfrågor. Vi har lång erfarenhet av att hantera dessa frågor och guidar er gärna!

För att underlätta och effektivisera arbetet med nedskrivningsprövningar har KPMG utvecklat en nedskrivningsmodell för att praktiskt genomföra prövningen. Du hittar mer information här Other models. Kontakta oss gärna om du har frågor eller vill att vi visar hur modellen fungerar. 

Upplysningar i årsredovisning

I det fall prövningen leder till ett nedskrivningsbehov ställs det omfattande krav på upplysningar. Inte minst ska omständigheterna som lett till en nedskrivning upplysas om. Därför är det viktigt att en läsare får en förståelse för vilken roll klimatrisker och tullhöjningar har spelat i nedskrivningsprövningen i det fall dessa faktorer har resulterat i ett nedskrivningsbehov. 

Även om prövningen inte lett till ett nedskrivningsbehov finns det upplysningskrav att beakta. Till exempel ska upplysning lämnas om det finns en betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade värdena under det kommande räkenskapsåret. I det fall en eller flera kassagenererande enheter innehåller goodwill finns det också ett flertal upplysningskrav att ta hänsyn till, bland annat kring varje viktigt antagande som har använts för att fastställa återvinningsvärde. 

Det är också viktigt att säkerställa att de upplysningar som lämnas står i överensstämmelse med övriga delar av den finansiella rapporten. 

I KPMG:s exempelårsredovisning enligt IFRS hittar du mer information om vilka upplysningskrav som behöver lämnas och förslag på hur upplysningarna kan utformas Illustrative financial statements

Upplysningar i delårsrapport 

IAS 34 Delårsrapportering anger att ett företag i sin delårsrapport ska redogöra för händelser och transaktioner som är av betydande vikt för att förstå företagets finansiella ställning och resultat sedan slutet av det senaste räkenskapsåret. Upplysningarna om dessa händelser och transaktioner ska uppdatera den relevanta information som har lämnats i den senaste årsredovisningen.

Vår bedömning utifrån detta är att om väsentliga upplysningar som lämnades i årsredovisningen 2024 inte längre är relevanta så behöver företaget beakta huruvida det krävs kompletterande upplysningar i delårsrapporten. Vidare behöver upplysningar lämnas om väsentliga nedskrivningar som görs i ett delårsbokslut 

Du hittar mer information om vilka upplysningskrav som behöver lämnas och förslag på hur upplysningarna kan utformas i KPMG:s exempeldelårsrapport Financial statement templates and other models

LÄS MER: 

What is the impact of external events on interim financial statements?

Import tariffs – What’s the impact on your financial reporting?