Ändrad beskattning av inlösenaktier föreslås i höstbudgeten

Ändrad skatt av inlösenaktier är ett av lagförslagen som presenteras i budgetpropositionen för 2024.  Regeringen föreslår även att skruva på flera regelverk på skatteområdet – däribland expertskatten, FoU-avdraget och omsättningsgränsen för moms. Samtidigt räknar regeringen med att återkomma med en proposition om tilläggsskatt för stora koncerner i tid för att reglerna ska träda i kraft vid årsskiftet.

Årets höstbudget innehåller inga större enskilda skattenyheter, men ett stort antal förändringar av varierande storlek. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har haft den svaga konjunkturutvecklingen i blickfånget och åtgärder har fått vägas mot varandra.

Till de konkreta skatteförslagen hör nya inkomst- och kupongskatteregler om inlösenaktier. De nya reglerna har sitt ursprung i ett förslag från Skatteverket som därefter omarbetats inom finansdepartementet.

Grunddragen i förslaget innebär att tilldelning av inlösenaktier till aktieägarna i vissa fall ska tas upp som utdelning. Reglerna tar sikte på vissa förfaranden med inlösenaktier som ekonomiskt och bolagsrättslig är att betrakta som förmögenhetsöverföringar, men skatterättsligt behandlas åtskilt från beskattning av utdelning. De föreslagna reglerna träffar därför situationer där tilldelningen av inlösenaktier sker i samband med att bolaget minskar sitt aktiekapital genom indragning eller återköp av aktier. 

Som vi skrivit om i tidigare TaxNews är den nya tilläggsskatten för stora koncerner snart ett faktum i Sverige.

I budgeten noterar regeringen att den avser lämna en proposition till riksdagen i tillräckligt god tid innan årsskiftet för att tilläggsskattelagen ska kunna träda i kraft den 1 januari 2024. Planerat datum för överlämnandet av propositionen till riksdagen är enligt regeringens propositionsförteckning för hösten 2023 den 19 oktober. Förslaget är sedan den 31 augusti på remiss hos Lagrådet som ska yttra sig innan regeringen kan presentera sin proposition.

Tilläggsskatten väntas, enligt regeringens beräkningar, få genomslag på statens budget redan under 2024. Skatteintäkterna förutspås under det kommande året att öka med 0,5 miljarder kronor till följd av de nya reglerna.

En längre tidsgräns för så kallad expertskatt hör till de konkreta lagförslagen. Utländska experter, forskare och andra typer av nyckelpersoner som rekryteras till svenska företag kan i dag beviljas skattelättnad i upp till fem år. Regeringen föreslår att den tidsgränsen utökas till sju år efter att vistelsen i Sverige påbörjats. Den nya tidsgränsen föreslås att tillämpas på vistelser som påbörjats efter den 31 mars i år.

Regeringen vill även se förändringar vad gäller arbetsgivaravgifterna. De befintliga nedsättningarna av arbetsgivaravgifterna för 15–18-åringar föreslås att tas bort redan från årsskiftet. Regeringen motiverar förändringen med att den slopade differentieringen gör skattesystemet mer generella och att mer angelägna åtgärder behöver prioriteras.

Därutöver aviserar regeringen att den innan årsskiftet tänker lägga fram ett lagförslag om beräkningen av det så kallade FoU-avdraget som företag som bedriver kvalificerad forskning- och utvecklingsverksamhet kan vara berättigade till. Det kommande förslaget är en teknisk översyn som innebär att avdraget ska göras mot summan av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften för berörd personal.

När det gäller skattepolitik som främst rör privatekonomin innehåller budgeten flera förslag, varav de flesta är kända sedan tidigare. Dit hör att regeringen beslutat att föreslå att skiktgränsen för statlig inkomstskatt inte ska räknas upp. Det innebär att skiktgränsen kvarstår på 598 500 kronor under 2024.

Samtidigt avser regeringen i ett kommande förslag innan årsskiftet förstärka det ordinarie jobbskatteavdraget och höja grundavdraget för personer över 66 år. Det särskilda jobbskatteavdraget för äldre föreslås också att indexeras genom ett kommande förslag.

Regeringen föreslår även ett höjt fribelopp för kontanta ersättningar vid överföring av mark genom klyvning av fastigheter. Ersättningar upp till 42 000 kronor föreslås undantas från kapitalvinstbeskattning, en höjning från dagens 5 000 kronor.  

I en kommande proposition avser regeringen också att lämna förslag om att taket för rotavdraget tillfälligt bör separeras från taket för rutavdraget. Taket för rut- respektive rotavdragen föreslås vara 75 000 kronor per person under beskattningsåret 2024. 

I budgetpropositionen aviseras ett kommande förslag om omsättningsgränsen för undantag från mervärdesskatt föreslås att höjas från 80 000 kronor till 120 000 kronor per kalenderår från den 1 januari 2025. Syftet är att underlätta villkoren för de allra minsta företagen.

Vidare avser regeringen föreslå att bredda tillämpningsområdet för omsättningsgränsen till beskattningsbara personer som är etablerade i andra EU-länder än Sverige. På motsvarande sätt avser regeringen att utländska företag som är etablerade i Sverige, efter ansökan till Skatteverket, ska få tillämpa den svenska omsättningsgränsen.

På punktskatteområdet föreslås flera förändringar. Bland annat föreslås höjd skatt på naturgrus, avfall och spel, samtidigt som skatten sänks på bensin och diesel och på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk. Reducerad energiskatt på el föreslås för infångning av koldioxid. Regeringen föreslår också att skatten på plastbärkassar avskaffas fr.o.m. den 1 november 2024.  

• Skatten på arbetsinkomster och pension bör sänkas. 
• Det bör införas en indexering i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för denna grupp bör höjas från 65 till 66 år.
• Uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt bör pausas för beskattningsåret 2024.
• Taket för rotavdraget bör tillfälligt höjas. 
• Tidsgränsen för expertskatten bör utvidgas från fem till sju år. 
• En kompensation bör ges till personer födda 1957 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag, och ikraftträdandet av den höjda åldersgränsen till 67 år bör senareläggas. 
• Jämförelseräntan vid ränteförmån höjs. 
• Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som fyllt 15 men inte 18 år slopas.
• Det bör göras vissa lagtekniska justeringar av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften för personer som arbetar med forskning eller utveckling (FoU-avdraget) och av den generella nedsättningen av egenavgifterna.
• Vissa gränsbelopp vid beskattningen av fastighetsrelaterade inkomster höjs.
• Beskattningen av inlösenaktier ändras i vissa fall.
• Det bör införas en tilläggsskatt för företag i stora koncerner.
• Skatten på bensin och diesel bör sänkas. 
• Skatten på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk bör sänkas. 
• Skatten på naturgrus och skatten på avfall höjs och BNP-indexeringen slopas. 
• Skatten på plastbärkassar avskaffas. 
• Energiskatten på el för infångning av koldioxid bör sänkas. 
• Vägavgiften inom eurovinjettsamarbetet för tung lastbilstrafik bör differentieras utifrån koldioxidutsläppsklass, höjas och utvidgas. Fordonsskatten bör sänkas för dieseldrivna lastbilar som blir vägavgiftspliktiga till följd av utvidgningen av vägavgiften. 
• Skatten på tobak och nikotin bör justeras. 
• Skatten på spel bör höjas. 
• Omsättningsgränsen för mervärdesskatt bör höjas. 
• Nya mervärdesskatteregler för små företag bör införas. 
• Ändrade mervärdesskatteregler för vissa tjänster och konstverk bör införas.

Varmt välkommen att kontakta oss om du har några frågor om ovanstående förslag.