Stämpelskatt föreslås utgå även vid fastighetsbildning

Lantmäteriet föreslår att fastighetsreglering och klyvning ska leda till stämpelskatt. Enligt reglerna ska skattebetalaren vara skyldig att lämna in värderingsintyg eller annan bevisning. Samtidigt flaggar myndigheten för att ytterligare utredning behövs innan reglerna kan tas i bruk.

Regeringen beslutade år 2020 att ge Lantmäteriet i uppdrag att utreda om det är möjligt att stämpelskatt ska utgå även i samband med vissa fastighetsbildningsåtgärder. Myndigheten har nu lämnat över sin slutrapport (PDF) till regeringen.

Köp och byte av fastigheter aktualiserar stämpelskatt enligt gällande regelverk. Däremot utgår ingen stämpelskatt i dag om en fastighet blir föremål för vissa fastighetsbildningsåtgärder, till exempel klyvning eller fastighetsreglering.

I Lantmäteriets rapport analyseras de olika förfaranden som idag kan användas för att förvärva fastigheter utan att förvärven aktualiserar stämpelskatt. Utifrån detta föreslår Lantmäteriet att det införs en ny lag om stämpelskatt vid vissa fastighetsbildningsåtgärder. Enligt förslaget ska stämpelskatt utgå vid tre specifika fastighetsbildningsåtgärder.

Den första situationen är s k jordabalksförvärv som följs av fastighetsbildning. Förvärvaren av fastigheten väljer istället för att ansöka om lagfart att genom fastighetsbildning sammanföra den förvärvade fastigheten med en fastighet som förvärvaren redan äger och har lagfart på. Den befintliga lagfarten efter sammanslagningen omfattar även den tillförda fastigheten.
Den andra situationen avser när en fastighet eller del av fastighet överförs till en eller flera andra fastigheter genom fastighetsreglering.
Den tredje situationen avser när en samägd fastighet genom klyvning delas i flera lotter.

Även om Lantmäteriets förslag genomförs kommer gåvor att vara stämpelskattefria i samma omfattning som idag. Det föreslås inte heller någon ändring vad gäller förvärv genom byte i den mån ersättningen utgörs av annan fast egendom, om bytet sker för att åstadkomma en lämpligare fastighetsindelning. Detsamma gäller för skogsfastigheter m m om förvärvet utgör ett led i åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering,

Stämpelskatten kommer att utgå med samma procentsatser som idag, 1,5 procent för fysiska personer m fl och 4,25 procent för juridiska personer (vissa undantag finns).

I dag utgörs underlaget för uttag av stämpelskatt av köpeskillingen eller av fastighetens taxeringsvärde om detta värde är högre. Enligt det nya förslaget ska underlaget bestämmas på annat sätt. Vid s k jordabalksförvärv ska köpehandlingar (t ex ett köpebrev) som ges in till lantmäterimyndigheterna i fastighetsbildningsärendet läggas till grund för beräkning av skatten enligt samma principer som om förvärvaren hade sökt lagfart. Vid förvärv genom fastighetsreglering utgörs värdet av avstående fastighets marknadsvärdeminskning till följd av förvärvet vid tidpunkten för förvärvarens tillträde och vid klyvning ska klyvningslottens marknadsvärde bestämmas. Värdet ska anges i ett intyg av sakkunnig om det inte framgår på annat sätt.

När det gäller kraven på skattebetalaren att inkomma med uppgifter om värdet på den förvärvade fastigheten anser myndigheten att ytterligare utredning behövs innan reglerna tas i bruk. Rapporten föreslår inte heller något datum då de nya reglerna kan träda i kraft. Däremot skriver myndigheten att ikraftträdandet bör sättas tillräckligt långt fram i tiden att berörda myndigheter ska hinna förbereda sig. Enligt Lantmäteriets bedömning krävs ett års förberedelser.

Om förvärvaren är en fysisk person, bostadsrättsföreningar m fl ska stämpelskatt utgå endast på den del av värdet som överstiger 1 000 000 kronor. Är förvärvaren aktiebolag eller andra juridiska personer ska värdet beskattas endast till den del det överstiger 350 000 kronor.

Enligt Lantmäteriets beräkningar kommer förslagen leda till ökade intäkter för staten om 0,3–1,0 miljarder årligen.

KPMG:s kommentar

Vi kan konstatera att Lantmäteriets rapport saknar en djupare konsekvensanalys som beaktar alla för- och nackdelar med nuvarande systematik (dvs. ingen stämpelskatt i samband med fastighetsbildningsåtgärder). Onekligen har lagstiftaren under en lägre tid ansett att nuvarande systematik bör ändras. Frågan har dock analyserats utförligt i samband med tidigare utredningar då det har gjorts utförliga beräkningar som visat att samhällsnyttan som uppstår vid fastighetsbildningar vida överstiger eventuellt skattebortfall. Risken är att förslaget leder till att fastighetsindelningar inte blir effektiva. En annan påtaglig och oönskad konsekvens är att rationaliseringen av skogsbruket påverkas negativt.

Själva förslaget kan sannolikt medföra stora tillämpningsproblem när det gäller hur underlaget för skatten ska bestämmas eftersom det ska utfärdas särskilda värderingsintyg eller göras annan utredning om värdet. Till skillnad mot värderingsintyg som utfärdas idag (vilka ska visa ett tänkt taxeringsvärde) ska de nya värdeintygen visa ett visst marknadsvärde. Stämpelskatten kan således komma att utgå på ett högre belopp än idag.

Välkomna att kontakta oss om ni har några frågor.

Läs mer
Lantmäteriets rapport 2022-03-31: Stämpelskatt vid förvärv av fast egendom genom fastighetsbildningsåtgärder (PDF)