Regeringen har den 13 mars presenterat förslag som skärper kraven för att förvärva svenskt medborgarskap. I en proposition från Justitiedepartementet stärks hemvistkraven, samtidigt som ett försörjningskrav samt krav på tillräckliga kunskaper i svenska och det svenska samhället införs. Övriga förslag inkluderar bland annat ett högre krav på levnadssätt.
Kravet på hemvist i Sverige skärps
Idag är kravet på hemvist i Sverige för att kunna ansöka om medborgarskap i de flesta fallen fem år. I propositionen föreslås att utgångspunkten vid ansökan om medborgarskap ska höjas till åtta år. Likt tidigare finns vissa undantag, där den som till exempel är gift eller sambo med en svensk medborgare ska kunna förvärva medborgarskap efter sju år (dessa ansökningar har idag ett krav på tre års hemvist), givet att partnern i Sverige har varit svensk medborgare i minst fem år.
Försörjningskrav införs vid ansökan om medborgarskap
Regeringen föreslår att ett självförsörjningskrav ska införas vid ansökan om medborgarskap. För att uppnå kravet ska den som söker om medborgarskap ha en årlig lön eller inkomst av näringsverksamhet som uppgår till minst tre inkomstbasbelopp före avdrag för preliminär skatt. Försörjningsförmågan får inte vara tillfällig. Förslaget innebär även att individen inte får ha mottagit försörjningsstöd under en period som sammanlagt överstiger sex månader under de senaste tre åren. Detta försörjningskrav är inte detsamma som kravet som i nuläget finns för permanent uppehållstillstånd.
Undantag från försörjningskravet införs bland annat för de med inkomstgrundad ålders- eller inkomstpension samt studenter med godkända studieresultat.
Krav på kunskaper i svenska språket och samhället
Regeringen föreslår att ett särskilt medborgarskapsprov ska utformas, där kunskaper i svenska språket och det svenska samhället ska kunna testas. Provet ska testa både kunskaper i svenska läs- och hörförståelse, samt skriftlig och muntlig färdighet. Provet om det svenska samhället ska utformas på svenska, och ska testa grundläggande kunskaper.
Förslaget förtydligar även att dessa kunskaper ska kunna visas på andra sätt än ett godkänt medborgarskapsprov. Detta till exempel genom godkända betyg i den högsta kursen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (SFI).
Övriga förslag
Regeringen har även föreslagit ett högre krav på levnadssätt för de som vill förvärva svenskt medborgarskap. Detta kommer att påverka individer som är skäligen misstänkta eller dömda för brott, där det svåraste straffet som är föreskrivet är fängelse i två år eller mer. Detta gäller även individer som är skäligen misstänkta eller dömda för upprepad brottslighet.
Möjligheten för barn att självständigt förvärva svenskt medborgarskap föreslås även införas.
Ovan nämnda lagändringar föreslås träda i kraft den 6 juni 2026. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet föreslås träda i kraft i oktober 2027.
Regeringen har även 19 mars tagit emot slutbetänkandet från utredningen om återkallelse av svenskt medborgarskap. I dagsläget finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap. Utredningen föreslår därför, bland annat, att svenska medborgarskap ska kunna återkallas för den med dubbla medborgarskap vid särskilt allvarliga brott eller om en person medvetet har lämnat felaktiga uppgifter. Utredningen föreslår att dessa ändringar ska träda i kraft 1 januari 2028.
Läs mer i KPMG:s tidigare TaxNews - Förslag om skärpt försörjningskrav för svenskt medborgarskap.
TaxNews
A newsletter with the latest news in Swedish and international tax law and related areas. The subscription for KPMG TaxNews is free and the newsletter is issued as soon as there are interesting news in the area.