Internprissattningsjustering kan påverka beskattningsunderlaget för moms

EU-domstolens Generaladvokat Juliane Kokott har lämnat sitt förslag till avgörande i mål C-603/24, Stellantis Portugal, rörande mervärdesskatterättsliga konsekvenser av resultatjustering som görs av inkomstskatterättsliga skäl mellan koncernbolag.

Generaladvokaten anser att enbart en justering av ett försäljningspris för en leverans av varor i princip aldrig anses som ett tillhandahållande av en tjänst enligt mervärdesskattedirektivet. En resultatjustering av inkomstskattemässiga skäl kan dock få mervärdesskatterättsliga effekter om exempelvis justeringen avser försäljningspriset för en specifik leverans av varor.

Koncernen General Motors tillverkar och marknadsför fordon, reservdelar och tillbehör. Koncernen består av tillverkare av originalutrustning (OEM-företag), nationella distributionsföretag (NSC-företag) och nationella distributionsorganisationer (NSO-företag). Klaganden i målet, Stellantis Portugal S.A. (”Stellantis”), var verksamt som NSC/NSO-företag och köpte fordon från de europeiska OEM-företagen inom koncernen. Fordonen såldes vidare till oberoende portugisiska återförsäljare, vilka i sin tur sålde fordonen till slutkunder.

Vid tillverkningsfel vände sig slutkunden till återförsäljaren för reparation. Återförsäljarna debiterade Stellantis för reparationskostnaderna och påförde mervärdesskatt. Stellantis redovisade kostnaderna för distributionen (vilka bl.a. inkluderade reparationskostnaderna) till respektive OEM-företag. Utifrån dessa kostnader gjordes en retroaktiv justering av internpriset på de fordon som sålts till distributionsföretagen, däribland Stellantis, genom att OEM-företagen utfärdade kredit- eller debetnotor. Prisjusteringen grundades på ett avtal mellan företagen i koncernen och syftade till att säkerställa en viss rörelsevinst för varje referensperiod uppnåddes hos distributionsföretagen.

För det aktuella året hade priset satts ned och Stellantis hade fått en återbetalning. Den portugisiska skattemyndigheten ansåg att Stellantis hade tillhandahållit tjänster till OEM-företagen som var föremål för mervärdesskatt och att återbetalningen utgjorde ersättningen, varvid skattemyndigheten beslutade om eftertaxering.

Den aktuella frågan i målet är om en justering av försäljningspriset för fordon, som fastställts i avtal mellan parterna i syfte att uppnå en viss vinstmarginal och dokumenterats genom kredit- eller debetnotor, utgör ett tillhandahållande av tjänster mot vederlag enligt mervärdesskattedirektivet och därmed är mervärdesskattepliktiga.

Vad gäller den specifika tolkningsfrågan konstaterar Generaladvokaten att en justering av en motprestation för en leverans, aldrig i sig kan kvalificeras som en tjänst. Enbart en justering av ett försäljningspris (uppåt eller nedåt) för en leverans kan alltså i princip aldrig anses som ett tillhandahållande av en tjänst enligt mervärdesskattedirektivet.

Generaladvokaten går dock vidare i sitt förslag till avgörande i syfte att försöka klargöra den egentliga tolkningsfrågan: vilka mervärdesskatterättsliga följder får en prisjustering som görs av inkomstskatterättsliga skäl (internprissättning)? Generaladvokaten finner att flera tänkbara situationer kan komma ifråga när en koncernintern justering av internprissättningen görs och uttalar att de mervärdesskatterättsliga konsekvenserna av en sådan justering beror på vad denna avser och hur den genomförs:

• Om resultatjusteringen sker som en del av prissättningen av oberoende tjänster mot ersättning mellan parterna och tjänsterna inte är fiktiva, utgör resultatjusteringen en beskattningsbar transaktion.
• Om skattemyndigheten genomför resultatjusteringen ensidigt och retroaktivt i syfte att uppnå en skälig vinstfördelning mellan två stater får det i allmänhet inte några mervärdesskatterättsliga effekter. 
• Om resultatjusteringen, såsom i det aktuella målet, genomförs genom ett variabelt försäljningspris som avtalats just för detta ändamål och priset avser en specifik leverans av varor, ska beskattningsunderlaget för varorna justeras. 

Vi konstaterar att det är viktigt att det tydligt regleras i avtal vad en justering av internpris i efterhand avser. Om det finns ett samband mellan en ersättning och en tillhandahållen tjänst eller vara, kan en justering av ersättningen få påverkan på mervärdesskatten. Retroaktiva prisjusteringar mellan koncernbolag, som grundas på avtal och avser varuleveranser, kan inte avse ersättning för mervärdesskattepliktiga oberoende tjänster om sådana inte har tillhandahållits. En sådan prisjustering ska dock medföra en motsvarande justering av beskattningsunderlaget för den specifika varuleveransen. Det är därför viktigt att kreditnotor på ett tydligt sätt kopplas till tidigare utfärdade fakturor för varor. KPMG noterar att resultatjusteringar, om Generaladvokatens förslag fastslås av EU-domstolen, innebär att mervärdesskatten behöver justeras, såvida det inte gäller prisnedsättning och parterna kommit överens om att det inte ska påverka beskattningsunderlaget.  

Generaladvokaten anser att i de fall som en skattemyndighet genomför en ensidig och retroaktiv resultatjustering enbart i syfte att uppnå en korrekt vinstfördelning ur ett inkomstskatteperspektiv får det i allmänhet ingen påverkan på mervärdesskatten. Om förslaget och uttalandet står sig, klargör det att inkomstskattemässiga justeringar inom ramen för en revision som görs p.g.a. felaktig internprissättning inte medför någon mervärdesskattekonsekvens. Grunden för Generaladvokatens uttalande verkar vara att själva syftet med en sådan justering (skälig vinstfördelning mellan två länder) innebär att justeringen inte faller inom tillämpningsområdet för mervärdesskatt. KPMG kan konstatera att syftet med alla prisjusteringar, om de så görs löpande i form av kredit-/debetnoter eller inom ramen för en revision, normalt alltid är att skapa en skälig vinstfördelning mellan två länder. Enligt KPMG:s uppfattning är det därför inte självklart att det ska vara syftet med en justering inom ramen för en revision som avgör om den faller under tillämpningsområdet för mervärdesskatt, utan den kontext i vilken justeringen görs.

Generaladvokaten har i sitt förslag inte avsett att vara uttömmande och det kvarstår frågor där det behövs ett klargörande. KPMG uppskattar att Generaladvokaten tar tillfället i akt att försöka klargöra mervärdesskatterättsliga effekter av prisjusteringar som görs för att säkerställa en korrekt internprissättning. Hur den specifika hänskjutna frågan slutligen kommer att bedömas återstår att se när EU-domstolen meddelar sin dom. Vi hoppas dock att EU-domstolen, likt Generaladvokaten, tar chansen att försöka klargöra några av de större egentliga tolkningsfrågorna på området.

Välkommen att kontakta oss om ni har några frågor om målet.

Läs mer:
Förslag till avgörande av Generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 15 januari 2026 i mål C‑603/24 Stellantis Portugal, S.A. mot Autoridade Tributária e Aduaneira

TaxNews nr 30, 2025 Internprissättningsjustering utgör mervärdesskattepliktig ersättning för tjänster