Justitiedepartementet har den 12 december presenterat ett nytt förslag gällande höjt försörjningskrav vid anhöriginvandring.
Förslaget innebär både att det nuvarande försörjningskravet höjs, samt att vissa begränsningar införs gällande vilka inkomster som ska få räknas med.
Försörjningskravet utgår från normalbeloppet vid utmätning av lön (efter preliminär skatt) samt den faktiska bostadskostnaden. Under 2026 kommer normalbeloppet att vara 10,314 kronor för sammanboende makar eller sambos. Förslaget innebär att försörjningskravet skulle höjas med 30% från dagens nivå, det vill säga 1,3 x normalbeloppet, plus den faktiska bostadskostnaden. För 2026 motsvarar det cirka 13,300 kronor plus boendekostnaden för makar eller sambos, samt cirka 24,000 kronor plus boendekostnad för en familj med två vuxna och två barn (exakt belopp beror på barnens ålder).
Förslaget innehåller även avgränsningar i vilka inkomster som får tillgodoräknas för att uppnå försörjningskravet. Huvudregeln föreslås vara att enbart lön från arbete, inkomst från näringsverksamhet, eller en förmögenhet som anknytningspersonen kan försörja sig och familjemedlemmen under varaktig tid på, ska kunna ligga till grund för försörjningskravet. Inkomster från subventionerade anställningar, arbetslöshetsersättning (a-kassa), och aktivitetsstöd, ska således inte längre få räknas med. Arbetsrelaterad ersättning som lämnas i kortare perioder under en pågående anställning, så som sjukpenning eller föräldrapenning, bör enligt förslaget kunna tillgodoräknas vid bedömningen av om försörjningskravet är uppfyllt.
Regeringen har tidigare presenterat ett förslag som innebär att försörjningskravet, till skillnad från idag, även ska prövas vid ansökan om förlängt uppehållstillstånd på grund av anknytning. I dessa fall ska familjens gemensamma inkomster få beaktas, inte enbart anknytningspersonens. Läs mer i tidigare TaxNews.
Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Läs mer
Promemoria med kompletterande förslag till SOU 2025:95 (pdf 387 kB)
English version
