Förslag från regeringen om ändrade 3:12-regler

Regeringen har i sin budgetproposition presenterat förslag till omfattande förändringar i 3:12-regelverket, som i de flesta fall föreslås träda i kraft redan från ingången av år 2026. Ändringarna har sin grund i den utredning som presenterades i juni 2024 och är i många delar i linje med utredningens förslag. 

Den s.k. 3:12-utredningen tillsattes redan år 2022 och fick under utredningstiden två tilläggsdirektiv. I juni 2024 presenterades utredningens förslag till ändrade regler och i maj 2025 presenterade regeringen en lagrådsremiss. 

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att reglerna i de flesta fall ska träda i kraft den 1 januari 2026. 

Den 14 oktober arrangerar KPMG ett webinar om de föreslagna förändringarna – välkommen att anmäla dig. 

De största förändringarna som föreslås i propositionen gäller reglerna för hur det s.k. gränsbeloppet ska beräknas. Gränsbeloppet avgör hur stort lågbeskattat utdelningsutrymme en delägare med kvalificerade andelar i ett fåmansföretag får tillgodogöra sig. Ändringarnas utformning är i huvudsak desamma som de som presenterats i den tidigare lagrådsremissen. 

Enligt nuvarande regler beräknas gränsbeloppet enligt två alternativa regler, antingen huvudregeln eller den s.k. schablonregeln. Enligt propositionen ersätts dessa två alternativa regler med en sammansatt beräkningsmodell som innehåller tre delar. 

Som grund i den nya kombinerade beräkningsregeln ligger ett grundbelopp om 4 inkomstbasbelopp (”IBB”) per företag (som kan jämföras med den befintliga förenklingsregelns 2,75 IBB). Grundbeloppet ska fördelas mellan ägarna utifrån ägarandelen i företaget. I den mån en individ äger del i flera företag ska grundbeloppet fördelas mellan företagen och får inte uppgå till mer än 4 IBB totalt hos individen. I praktiken innebär detta att individens grundbelopp avseende andelarna i ett företag blir kvoten av procentandelen i bolaget, delat på den sammanlagda procentandelen i alla fåmansföretag som individen äger kvalificerade andelar i. 

Vidare ska till grundbeloppet läggas ränta på omkostnadsbeloppet på aktierna hos delägaren, vilken ska uppgå till statslåneräntan (”SLR”) plus 9 procentenheter på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kr. Enligt nuvarande regler får beräkningen göras utifrån hela omkostnadsbeloppet. Ändringen är tänkt att förenkla beräkningen för den stora majoriteten delägare vars omkostnadsbelopp är under 100 000 kr. 

Slutligen får läggas till ett lönebaserat utrymme till gränsbeloppet. Precis som idag uppgår till det lönebaserade utrymmet till 50 procent av kontant utbetalda löner i bolaget och dess dotterbolag. Två stora förändringar har gjorts. 

För det första kommer i praktiken inte ägarens lön att ingå i beräkningen. Detta åstadkoms genom att det ska göras ett schablonmässigt löneavdrag om 8 IBB för respektive delägare som har kvalificerade andelar. Formeln för beräkningen av löneunderlaget blir därför 50% x ((totalt löneunderlag x ägarandel) – 8 IBB). För delägare som är makar vid årets ingång gäller löneavdragsbeloppet tillsammans för dem. 

För det andra förändras löneuttagskravet i grunden helt. Kravet på visst årligt löneuttag tas bort, dock behålls regeln att det lönebaserade utrymmet inte får överstiga 50 gånger den egna eller närståendes kontanta ersättning från företaget. 

Gällande sparat gränsbelopp från tidigare år förändras inte detta förutom att ränteuppräkning föreslås avskaffas. 

Vidare föreslås att det s.k. kapitalandelskravet för beräkning av lönebaserat utrymme (4%-regeln) slopas. 

Den särskilda definitionen av dotterföretag som tidigare använts vid beräkning av lönebaserat utrymme föreslås tas bort enligt propositionen. I stället ska den civilrättsliga definitionen av dotterföretag tillämpas, vilket innebär att situationer med s.k. dubbel koncerntillhörighet åter kan aktualiseras.  

En förändring som presenteras i förslaget är att löner i företag som ägs genom en s.k. alternativ investeringsfond inte får räknas med i löneunderlaget. 

Enligt nuvarande regler finns en s.k. karensperiod om fem år vid bedömning av bland annat om aktier är kvalificerade eller om utomståenderegeln är tillämplig. Genomgående förkortas tidsperioderna från fem till fyra år. Dessa regler föreslås göras gällande 1 januari 2027.

Till skillnad mot utredningens förslag föreslås inte att det ska införas ett gemensamt takbelopp (90 IBB) för beskattning i inkomstslaget tjänst av utdelningar och kapitalvinster. Det föreslås inte heller några ändringar gällande närståendekrets eller kodifiering gällande storleken på utomstående ägande för en tillämpning av den så kallade utomståenderegeln (30 procent). 

Propositionen innehåller vidare förslag till förändringar gällande reglerna om andelsbyten avseende kvalificerade aktier. Som exempel föreslås att när en kvalificerad andel mottas genom andelsbyte, ska även lön som utbetalats under den delen av året innan bytet skedde ingå i gränsbeloppet för den mottagna andelen. För tiden före bytet ska den genom andelsbytet avyttrade andelen ligga till grund för beräkningen.

De förslag som regeringen nu presenterar är till mycket stor del i linje med förslagen enligt lagrådsremissen. De analyser som presenterats sedan tidigare kring konsekvenserna av förslagen enligt lagrådsremissen är därför fortfarande relevanta i förhållande till propositionen. 

Det kan konstateras att de ägare till fåmansföretag som tillämpat schablonregeln kommer få högre årligt gränsbelopp med de nya reglerna genom införandet av grundbeloppet, en ökning från 2,75 IBB till 4 IBB. I vilken omfattning detta kommer få reell effekt är ovisst, det måste nämligen finnas vinstmedel i företaget för att det i praktiken ska gå att utnyttja. 

I samband med slopandet av lönekravet för att få tillgodoräkna sig löneunderlag kommer delägarna inte behöva kalibrera sin lön varje år för att säkerställa att lönekravet är uppfyllt. Att lönekravet avskaffas innebär dock inte att delägaren helt kan avstå från att ta ut lön för att tillgodoräkna sig lönebaserat utrymme. Detta eftersom takregeln som innebär att det lönebaserade utrymmet inte får överstiga 50 gånger den egna lönen kvarstår. Däremot kan delägare som inte kunnat ta ut tillräcklig lön för att nå lönekravet tidigare, nu få räkna med lönebaserat utrymme upp till i vart fall 50 gånger den egna eller närståendes kontanta ersättning från företaget. 

För vissa delägare som i dagsläget tillgodoräknar sig lönebaserat utrymme kan dock ändringarna leda till en försämrad situation. Detta gäller framför allt delägare som tagit ut egen lön som gett ett gränsbelopp som är högre än schablonbeloppet. Enligt förslaget ska det alltid göras ett schablonmässigt avdrag med 8 IBB vid beräkning av löneunderlaget. Det bör tilläggas att för bland annat de personer som endast äger ett fåmansföretag kompenseras denna försämring av ett högre grundbelopp (höjningen från 2,75 till 4 IBB). 

Likt vi kommenterat tidigare skulle det ha varit positivt om regeringen hade lämnat förslag till förändringar av bestämmelserna i utomståenderegeln och reglerna om ”samma eller likartad verksamhet”, vilket dock inte skett. Här kvarstår således de tillämpningssvårigheter som gäller för många företag. 

Sammantaget leder de föreslagna förändringarna till förbättringar och förenklingar för många ägare till aktier i fåmansföretag, men i vissa fall i stället till försämringar och minskad flexibilitet. 

Vi rekommenderar alla ägare till aktier i fåmansföretag att nu analysera sin situation och vilka konsekvenser de föreslagna reglerna leder till. Som vi anger ovan föreslås de nya reglerna i de flesta fall träda i kraft redan per ingången av år 2026 och det kan därför finnas skäl att i vissa situationer överväga förändringar redan innan utgången av år 2025. 

Välkommen att kontakta oss för att diskutera mer kring frågor om propositionen och de föreslagna förändringarna, 3:12-reglerna generellt och andra skattefrågor för entreprenörer.

Läs mer
Budgetpropositionen för 2026 (pdf 32 MB)

TaxNews nr 21, 2025: Lagrådsremiss om nya 3:12-regler