Lagrådsremiss om nya 3:12-regler

Regeringen har nu presenterat en lagrådsremiss med förslag om ändringar i 3:12-regelverket. Ändringarna bygger på den utredning som presenterades i juni 2024 och är i många delar i linje med utredningens förslag. 

Den s.k. 3:12-utredningen tillsattes redan år 2022 och fick under utredningstiden två tilläggsdirektiv. I juni 2024 presenterades utredningens förslag till ändrade regler och det är detta förslag som ligger till grund för ändringarna enligt regeringens lagrådsremiss. Som vi kommenterar längre ner i artikeln finns det dock vissa skillnader mellan utredningens förslag och förslaget i lagrådsremissen. 

I januari 2025 presenterades också ett förslag till regler om beskattning av särskilda vinstandelar i riskkapitalfonder, s.k. carried interest. Den nu presenterade lagrådsremissen behandlar delvis de föreslagna carried interest reglerna, men det är bara en mindre del av utredningens förslag som tas med i den nu föreslagna lagstiftningen. Läs gärna mer om de tidigare föreslagna carried interest reglerna i detta TaxNews.

Regeringen föreslår i lagrådsremissen att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2026. Lagrådsremissen kommer nu att granskas av Lagrådet och därefter förväntas en proposition från regeringen. Regeringen lägger dock in en brasklapp om att det i slutändan är budgetförhandlingarna inför budgetpropositionen senare i höst som avgör om reglerna kan införas.

De största föreslagna förändringarna i lagrådsremissen gäller reglerna för att räkna ut det s.k. gränsbeloppet för beräkning av lågbeskattat utdelningsutrymme. Här följer lagrådsremissen 3:12-utredningens förslag till stora delar. 

Enligt nuvarande regler beräknas gränsbeloppet enligt två alternativa regler, dels huvudregeln, dels den s.k. schablonregeln. Enligt lagrådsremissen ersätts dessa två alternativa regler med en sammansatt beräkningsmodell som innehåller tre delar. I denna nya kombinerade beräkningsregel ligger ett grundbelopp om 4 inkomstbasbelopp (”IBB”) per företag i botten (som kan jämföras med den befintliga förenklingsregelns 2,75 IBB). Grundbeloppet ska fördelas mellan ägarna utifrån ägarandelen i företaget. I den mån en individ äger del i flera företag ska grundbeloppet fördelas mellan företagen och får inte uppgå till mer än 4 IBB totalt hos individen.

Till grundbeloppet ska läggas ränta på omkostnadsbeloppet på aktierna hos delägaren, vilken ska uppgå till statslåneräntan (”SLR”) plus 9 procentenheter på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kr. Enligt nuvarande regler får beräkningen göras utifrån hela omkostnadsbeloppet.

Till gränsbeloppet får enligt lagrådsremissen också läggas ett lönebaserat utrymme som likt idag uppgår till 50 procent av kontant utbetalda löner i bolaget och dess dotterbolag. En stor förändring är utformningen av löneunderlagsregeln. I praktiken innebär den att ägarens lön inte kommer att ingå i beräkningen. Detta åstadkoms genom att det ska göras ett schablonmässigt löneavdrag om 8 IBB för respektive delägare som har kvalificerade andelar. För makar gäller beloppet tillsammans för dem.

Den särskilda definitionen av dotterföretag vid beräkning av löneunderlag tas nu bort för de flesta. Det är den civilrättsliga definitionen av dotterföretag som ska tillämpas fullt. I den mån det är möjligt med dubbel koncerntillhörighet kommer detta att kunna få genomslag.

Kopplat till det presenterade förslaget om beskattning av carried interest, innehåller lagrådsremissen en bestämmelse om att löner i bland annat företag som ägs genom en alternativ investeringsfond inte får räknas med i löneunderlaget. Det ska här nämnas att lagrådsremissen inte innehåller några andra förslag från carried interest utredningen. 

Vidare omfattar lagrådsremissen ett slopande av det nuvarande löneuttagskravet för att få tillgodoräkna sig lönebaserat utrymme men regeln om ett maxbelopp för det lönebaserade utrymmet motsvarande 50 gånger den egna lönen kvarstår. Vidare föreslås att det s.k. kapitalandelskravet för beräkning av lönebaserat utrymme (4-procentsregeln) avskaffas.

Enligt nuvarande regler finns en s.k. karensperiod på fem år när det ska bedömas om andelarna är kvalificerad. Även vid tillämpning av utomståenderegeln finns en femårig bedömningstid. Genomgående förkortas tidsperioderna från fem till fyra år.

En viktig skillnad mot utredningens förslag är att lagrådsremissen inte innehåller något förslag om ett gemensamt takbelopp (90 IBB) för beskattning i inkomstslaget tjänst av utdelningar och kapitalvinster. I denna del föreslås alltså inga förändringar i förhållande till nuvarande regler med separata takbelopp avseende utdelningar (90 IBB) respektive kapitalvinster (100 IBB).

Ytterligare skillnader mot 3:12-utredningens förslag är att lagrådsremissen inte omfattar något förslag om ändrad närståendekrets och inte heller något förslag om ett bestämt krav (30 procent) gällande storleken på utomstående ägande för en tillämpning av den så kallade utomståenderegeln.

Lagrådsremissen omfattar inte heller några sådana förslag om ökade kontrolluppgifter som 3:12-utredningen föreslog. Dock föreslås att delägare alltid ska lämna blankett K10, det vill säga även om någon utdelning inte har lämnats.

Utöver vad som kommenterats ovan innehåller lagrådsremissen flera andra förändringar i förhållande till mer specifika situationer i samband med bland annat andelsbyte.

Som framgår ovan är förslagen i lagrådsremissen till stor del i linje med förslagen enligt 3:12-utredningen. De analyser som presenterats sedan tidigare kring konsekvenserna av utredningens förslag är därför i många delar fortfarande relevanta i förhållande till lagrådsremissen. 

En viktig del är att förslagen i lagrådsremissen kommer leda till högre gränsbelopp för många ägare av kvalificerade aktier i fåmansföretag. Beräkningen blir också enklare i flera fall. 

Noterbart är också att dagens lönekrav för att få tillgodoräkna sig ett löneunderlag försvinner. Detta innebär att ägaren inte behöver kalibrera sin lön varje år för att säkerställa att lönekravet uppfyllts. Att lönekravet försvinner innebär inte att delägaren helt kan avstå från att ta ut lön för att tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme. Kravet på att det lönebaserade utrymmet inte får överstiga 50 gånger den egna lönen kvarstår. 

I förhållande till de nuvarande reglerna kan dock de föreslagna reglerna komma att leda till en försämrad situation för vissa delägare som tillämpar de nuvarande reglerna om beräkning av lönebaserat utrymme. Detta gäller framför allt då det är en delägare som tagit ut en egen lön som gett ett gränsbelopp som är högre än schablonbeloppet. Enligt förslaget ska det alltid göras ett schablonmässigt avdrag med 8 IBB vid beräkning av löneunderlaget. Det bör dock tilläggas att för bland annat de personer som endast äger ett fåmansföretag kompenseras denna försämring av ett högre grundbelopp (höjningen från 2,75 till 4 IBB).

Likt vi kommenterat tidigare skulle det ha varit positivt om regeringen hade lämnat förslag till förändringar av bestämmelserna i utomståenderegeln och reglerna om ”samma eller likartad verksamhet”, vilket dock inte skett. Här kvarstår således de tillämpningssvårigheter som gäller för många företag.

Frågan om ökad särreglering av beskattning av carried interest har varit omdiskuterad under lång tid. Regeringen har i den nu presenterade lagrådsremissen inte berört förslaget om särskilda kvalificeringsregler för verksamma inom riskkapitalbranschen. Eftersom det inte föreslås några särregler i lagrådsremissen kvarstår den osäkerhet som gäller idag om beskattning av personer verksamma i riskkapitalbranschen. 

Vi kommer att fortsätta vår analys och bevakning av den pågående lagstiftningsprocessen och återkomma med fler TaxNews kring 3:12-reglerna. 

Välkommen att kontakta oss för att diskutera mer kring frågor om lagrådsremissen och kring skattefrågor om entreprenörsföretag, 3:12-reglerna, carried interest och incitamentsprogram.

Läs mer
Lagrådsremiss: Enklare och bättre skatteregler för delägare i fåmansföretag (pdf 1 MB)