I en promemoria den 4 maj 2023 har regeringen föreslagit att försörjningskravet för
arbetskraftsinvandrare från och med den 1 oktober 2023 ska höjas till en nivå som motsvarar 80 procent av en svensk medianlön vilket motsvarar 26 560 kronor per månad, det innebär drygt en fördubbling från dagens lägsta krav på 13 000 kronor.
Statistiska centralbyrån (SCB) publicerar varje år en genomsnittslön för varje yrke. Regeringen har som mål att införa ett försörjningskrav som motsvarar 80 procent av den medianlön som SCB publicerat för ett visst yrke. Enligt de senast tillgängliga uppgifterna från 2021 uppgick medianlönen till 33 200 kronor. 80 procent av den senast definierade medianlönen ska motsvara en god försörjning enligt 6 kap. 2 § utlänningslagen, där bestämmelserna om arbetskraftsinvandring regleras.
Störst påverkan bedöms förslaget få inom yrkesgrupper såsom köks- och restaurangpersonal, lokalvårdare och hemservicepersonal. Hotell- och restaurangbranschen bedöms också påverkas i stor utsträckning eftersom det är en bransch som anställer en hög andel arbetskraftsinvandrare och där lönenivåerna ligger lägre.
Enligt migrationsminister Maria Malmer Stenergard utgör förslaget ett första steg i regeringens och Sverigedemokraternas arbete med att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring. Det framhålls att syftet med förslaget bland annat är att förhindra att systemet för arbetskraftsinvandring används för de lägst betalda yrkesgrupperna och inom yrken utan krav på längre utbildning. Arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden bedöms enligt regeringen och Sverigedemokraterna stärkas genom att förslaget skulle motverka låglönekonkurrens och öka legitimiteten som helhet åt systemet med arbetskraftsinvandring.
Förslaget förväntas leda till ökad förutsägbarhet inom arbetstillståndsprocessen eftersom försörjningskravet kommer vara mer precist än tidigare. Den medianlön som gällde vid tidpunkten för när ansökan lämnades in kommer ligga till grund för bedömningen av försörjningskravet.
Förslaget riktar sig endast mot bestämmelserna om arbetskraftsinvandring enlighet med 6 kap. 2 § utlänningslagen, det vill säga reguljära arbetstillstånd och kommer omfatta individer som ansöker om arbetstillstånd för första gången såväl som dem som ansöker om förlängning av tidigare tillstånd.
Personer som arbetar i Sverige enligt bestämmelserna om fri rörlighet inom EU, innehavare av EU-blåkort, arbetstagare som ansöker om eller har tillstånd enligt reglerna om företagsintern förflyttning (ICT) samt arbetstagare som ansöker om eller har tillstånd enligt reglerna om säsongsarbete omfattas inte av förslaget.