Vad är hållbarhet?

År 1987 släppte den FN-sponsrade Brundtlandkommissionen ”Our Common Future”, en rapport som uppmärksammade den utbredda oron för miljöproblem och ökad fattigdom världen över. Brundtlandskommissionen satte hållbarhet på kartan.

“En utveckling som tillgodoser dagens behov, utan att kompromissa med framtida generationers förmåga att tillgodose deras behov.”

Brundtlandkommissionens definition har satt grunden för begreppet hållbar utveckling. Ur ett företagsperspektiv kallas hållbar utveckling också för ansvarsfullt företagande. Genom åren har nya begrepp uppstått: Corporate Social Responsibility (CSR), Social Innovation och Shared Value. De har olika innebörd, men är alla delar av hållbarhetsbegreppet. Det handlar om att skapa värde, tillvarata möjligheter och minska risker – på kort, medellång och lång sikt. Och inte minst om öppenhet och transparens samt framväxten av nya affärsmodeller.

Begreppet hållbarhet bygger på tre grundpelare; ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar. Ekonomiskt värde skapas samtidigt som negativa effekter på miljön reduceras och mänskliga behov samt sociala rättigheter respekteras.

Hållbarhetsarbetet syftar också till att öka det positiva värdeskapandet. Ekonomiska, sociala och miljömässiga intressen behöver vara i balans. Företag strävar efter att redovisa sin ”triple bottom line”, där finansiella och icke-finansiella nyckeltal redovisas sida vid sida.

För att företag ska kunna vara hållbara över tid behöver de analysera och förstå hur olika former av kapital påverkar kassaflödet och affärsmodellen på sikt. Med kapital menas exempelvis:

• Finansiellt kapital (eget kapital, finansiering mm)
• Tillverkat kapital (lokaler, maskiner, transportmedel mm)
• Intellektuellt kapital (registrerade patent, immateriella tillgångar mm)
• Human-kapital (medarbetare och deras kompetens)
• Naturkapital (naturresurser, ekosystemtjänster mm)
• Förtroendekapital (relationen med omgivande samhälle och intressenter)

Ledande företag anpassar sin affärsstrategi och ser över sin konkurrenskraft. För dessa omfattar hållbart företagande så mycket mer än enbart regelefterlevnad, riskminimering och varumärkesbyggande.

I dessa bolag används hållbar utveckling som ett strategiskt filter genom vilket hela verksamheten genomlyses för att definiera möjligheter till värdeskapande på både kort- och lång sikt. Hållbar utveckling driver innovation och framväxten av nya affärsmodeller.

• Ökade intäkter – drivet av innovation och utveckling av nya klimatsmarta eller socialt ansvarstagande produkter och tjänster, vilka möjliggör inträden på nya marknader och mot nya segment (B2C och B2B). Det stärker konkurrenskraften och ökar lönsamhet på sikt.
• Förbättrad riskhantering – genom förbättrad transparens vid identifiering, styrning och kontroll av etiska och operationella risker och incidenter, framtagande av relevant och effektiv respons på regelverksförändringar samt förstärkt varumärkesskydd.
• Kostnadseffektiviseringar – genom förbättrad resursanvändning och ökad operationell effektivitet (energi, råvaror, resor, papper mm), rationalisering av tillgångar och leverantörer, avfallsminimering och minskade legala kostnader för eventuella överträdelser av lagar och förordningar.
• Stärkt förtroendekapital – genom att driva en affärsverksamhet där finansiella och icke-finansiella tillgångar optimeras, där mål, mätetal och aktiviteter rapporteras publikt och kommuniceras på ett relevant sätt till olika intressentgrupper, kan företag öka sin transparens och stärka sitt förtroende.
• Detta leder i sin tur till ökad attraktionskraft bland kunder, investerare, potentiella medarbetare och samarbetspartners. Ansvarsfulla företag som kan redogöra för sin roll i samhället har bättre förutsättningar att vara framgångsrika och lönsamma också i framtiden.