KPMG har framgångsrikt agerat ombud i Högsta förvaltningsdomstolens mål nr 1348–1349-24. Domen är ett viktigt och välkommet klargörande om att förvaltningsdomstol, i samband med dubbelbeskattning, kan pröva enskilds yrkande om s.k. korresponderande justering enligt bestämmelse i skatteavtal.
Ett svenskt aktiebolag deklarerade ränteinkomster på lån som lämnats till ett norskt dotterbolag. Det norska dotterbolaget hade yrkat avdrag för motsvarande räntekostnader. Genom beslut av den norska skattemyndigheten kom dock det norska dotterbolaget att nekas avdrag för viss del av räntekostnaderna, då lånet inte ansågs armlängdsmässigt. Det norska dotterbolaget överklagade beslutet i norsk domstol, som avslog överklagandet i dom som vann laga kraft.
Mot nyssnämnda bakgrund yrkade det svenska bolaget att motsvarande ränteinkomster inte skulle beskattas i Sverige bl.a. med stöd av artikel 9.2 i det nordiska skatteavtalet om s.k. korresponderande justering. Genom artikeln föreskrivs att internprissättningsjustering i en avtalsslutande stat (i detta fall Norge) i vissa fall ska föranleda en motsvarande justering i en annan avtalsslutande stat (i detta fall Sverige). Som förutsättning gäller bland annat att den andra staten anser justeringen vara berättigad såväl i princip som i fråga om beloppet.
Skatteverket avslog bolagets överklagande då verket inte ansåg att den norska beskattningsändringen var berättigad. Förvaltningsrätten biföll bolagets överklagande av Skatteverkets beslut. Kammarrätten ansåg dock, efter överklagande av Skatteverket, att det inte åligger domstolarna att göra en sådan justering som föreskrivs i artikel 9.2 i det nordiska skatteavtalet. Beloppen kunde därför, enligt kammarrätten, inte undantas från beskattning på den grunden.
Genom Högsta förvaltningsdomstolens dom har nu klargjorts att domstol kan pröva enskilds yrkande om korresponderande justering enligt art. 9.2 i det nordiska skatteavtalet. Den aktuella bestämmelsen är baserad på artikel 9.2 i OECD:s modellavtal, varför avgörandet enligt vår bedömning är generellt tillämpligt på merparten av skatteavtal som Sverige ingått med andra stater.
Möjligheten att få yrkande om korresponderande justering prövat i domstol är ett viktigt rättsmedel för enskilda som blir föremål för dubbelbeskattning till följd av utländska beskattningsändringar och beroende på villkor som inte anses armlängdsmässiga.
Målen har nu återförvisats till kammarrätten för prövning i sak.
Läs mer
The article in English
Här hittar du alla TaxNews
Läs mer om ämnet och hitta fler TaxNews-artiklar.
Thomas Andersson
Head of Tax Disputes
KPMG i Sverige
Tobias Almqvist
Auktoriserad skatterådgivare
KPMG i Sverige
Kontakta oss
- Våra kontor kpmg.findOfficeLocations
- kpmg.emailUs
- Sociala medier @ KPMG kpmg.socialMedia