Flera skatteförslag i höstbudgeten

Skattesänkningar för hushållen ligger i fokus för regeringens skatteförslag i budgeten för 2025. Men även företagen påverkas av flera av förslagen – däribland förenklingar av reglerna om underskott vid ägarförändringar.

Efter flera höstbudgetar i rad som präglats av ett högt inflationstryck trycker regeringen nu på gaspedalen i sin budget för 2025. Sammanlagt presenteras reformer för mer än 60 miljarder kronor – och en stor del utgörs av förändringar på skatteområdet.

Även om det till stor del handlar om förslag som rör hushållens ekonomi finns flera stora och små förslag som påverkar företag och deras anställda.

I och med budgetpropositionen lämnar regeringen formellt över sitt förslag om lättnader i underskottsreglerna till riksdagen (se tidigare TaxNews om det ursprungliga förslaget från januari i år).  Förslaget innehåller bland annat justeringar av den så kallade beloppsspärren som innebär att ett företags rätt till avdrag för tidigare års underskott i vissa fall helt eller delvis går förlorat vid en ägarförändring.

Enligt det nya förslaget, som är justerat på flera punkter jämfört med det ursprungliga, görs bland annat en generell höjning av den procentsats som avgör hur stor del av underskotten som kan sparas respektive går förlorade när beloppsspärren inträder. Dessutom införs ett undantag för ägarförändringar inom oäkta koncerner (vilket kan ses som ett förtydligande av redan gällande regler). De särskilda bestämmelserna som gäller vid successiva förvärv av flera personer (den s.k. flockregeln) ändras bland annat så att endast förvärv i underskottsföretag som skett under en period av högst tre år, och som gjorts av förvärvare som var och en har förvärvat andelar om minst 20 procent av rösterna, beaktas. Samtidigt utvidgas regeln till att även omfatta förvärv i moderbolag till underskottsföretag.

Som aviserat sänks tröskeln för att bevilja expertskatt baserat på expertens totala månadslön till 1,5 prisbasbelopp. Enligt nuvarande regler kan man beviljas expertskatt baserat på sin lön och övrig kompensation om den sammanlagda ersättningen överstiger två prisbasbelopp i månaden vilket under 2025 beräknas motsvara 117 600 kronor.

Tidigare under året har regeringarna i Sverige och Danmark undertecknat ett nytt Öresundsavtal med nya regler som ska underlätta för gränspendlare (se tidigare TaxNews om det nya avtalet). I budgeten skriver regeringen att den under hösten avser att lämna över avtalet för godkännande av riksdagen i en proposition. Avtalet ska därför, som planerat, kunna tillämpas från och med årsskiftet.

Regeringen har tidigare remitterat en promemoria där Skatteverket föreslagit att en definition av begreppet ”stadigvarande vistelse”, som har stor betydelse för om någon är obegränsat skattskyldig i Sverige, ska införas i inkomstskattelagen från och med den 1 januari 2025. Förslaget har dock inte tagits med i budgeten eller regeringens propositionsförteckning för resten av året.

Flera av regeringens förslag har koppling till miljöområdet. Det handlar delvis om sänkningar av skatten på bensin- och diesel, men det handlar också om höjd fastighetsskatt för vindkraftverk.

I förhållande till andra elproduktionsenheter är taxeringsenheter med vindkraftverk gynnade vid fastighetsbeskattningen. Regeringen avser att återkomma med ett förslag om att helt utjämna skillnaden i beskattning från och med den 1 januari 2026. Ändringen i fastighetsbeskattning är kopplad till ett tänkt stöd till kommuner baserat på fastighetsskatten som uppbärs från vindkraftsanläggningar. Stödet är tänkt att tjäna som incitament för kommuner att säga ja till mer vindkraft.

Vidare framgår av budgeten att regeringen har ångrat sig avseende en tänkt energiskattebefrielse för el som används för infångning av koldioxid, så kallad CCS-teknik. Ett förslag om energiskattebefrielse remitterades under 2023 och i fjolårets budget aviserades att det skulle införas längre fram under hösten i år. Nu meddelar alltså regeringen att det inte kommer att ske. Regeringen avstår från att införa skattebefrielsen eftersom det bland annat kan komma i konflikt med andra stöd till CCS-teknik som regeringen bedömer vara effektivare.

Till andra branschspecifika frågor som berörs hör en kommande justering av riskskatten för kreditinstitut, även kallad bankskatten. Regeringen vill komma åt tröskeleffekterna som skatten innebär för kreditinstitut med skulder som överskrider riskskattelagens gränsvärde och därmed är skattskyldiga. Regeringens plan är att tröskeleffekterna från och med den 1 januari ska elimineras genom ett nytt grundavdrag och en högre skattesats. Ett detaljerat förslag har dock ännu inte presenterats.

En nyhet för sjöfartsnäringen är att regeringen från och med den 1 juli 2025 avser att slopa stämpelskatten vid inteckning i skepp. Stämpelskatten uppgår i dag till fyra kronor för varje tusental kronor av det belopp som intecknas. Genom att avskaffa skatten hoppas regeringen att främja svensk sjöfarts konkurrenskraft. Ett detaljerat förslag väntas överlämnas till riksdagen under nästa år.

För privatpersoner innebär budgeten bland annat skattelättnader i form av förstärkningar av jobbskatteavdraget och förstärkning av det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång. Dessutom höjs beloppsgränsen för avdrag för resor till och från hemmet för första gången sedan 2017 från 11 000 kronor till 13 000 kronor.

Även beskattningen av privatsparande justeras. Budgeten innehåller förslag om att införa en skattefri grundnivå för investeringssparkonton (ISK) eller kapitalförsäkringar genom ett nytt avdrag i inkomstslaget kapital. Avdraget motsvarar skatten på ett sparande om 150 000 kronor under 2025 och 300 000 kronor 2026.

Vissa inskärpningar görs också för hushållen, bland annat i form av avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet.

• Sänktskatt på arbetsinkomster och pension
• Slopad avtrappning i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget
• Sänkt ersättningsnivå för expertskatt
• Underlättande av förskottsbetalning vid skattereduktion för installation av grön teknik
• Sänkt subventionsgrad vid skattereduktion för installation av solceller
• Slopad skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el
• Höjd beloppsgräns för avdrag för resor till och från arbetet
• Utvidgning av ”växa-stödet”
• En skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring
• Avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet
• Slopad stämpelskatt vid inteckning i skepp
• Höjd fastighetsskatt för vindkraftverk
• Förenklade underskottsregler
• Förslag till nya regler som ska underlätta för enskilda näringsidkare
• Justeringar i bestämmelserna om riskskatt för kreditinstitut
• Sänkt skatt på bensin och diesel
• Sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk
• Avskaffad flygskatt
• Fordonsskatt: Ändrad malus för husbilar och vissa alternativbränslefordon
• Befriese från energiskatt på el för CCS
• Sänkt alkoholskatt för mikrobryggerier
• Regeländringar för att komma åt missbruk av F-skattesystemet
• Nytt Öresundsavtal ska tillämpas från 2025

Tveka inte att kontakta oss om du berörs av något av förslagen eller har frågor om hur du bör tänka kring nästa års förändringar av beskattningen.