Förbättrade ränteavdragsregler för företag?

Gemensam beräkning av ränteavdrag och höjt belopp för förenklingsregeln - men fortsatt komplexa regler avseende koncerninterna räntekostnader och avdragsförbud för ränta på interna lån som finansierar interna förvärv.  
 

Sverige införde 2019 regler om företags rätt att dra av räntekostnader, de så kallade ränteavdragsbegränsningsreglerna. Regeringen beslutade under 2021 att tillsätta en utredning för att se över vissa frågor. Efter mer än två års arbete har ett slutbetänkande presenterats som innehåller flera förslag på ändringar. Nedan följer några av de viktigaste förslagen och våra kommentarer.

• Ett system för koncerngemensam beräkning av räntenetto och avdragsunderlag ska införas genom att företag med koncernbidragsrätt bildar en s k beräkningsenhet som beräknar ett gemensamt räntenetto och ett gemensamt avdragsunderlag.
• Beräkningen av räntenettot föreslås göras på samma sätt som idag, med den skillnaden att negativt räntenetto från tidigare år ska påverka årets räntenetto.
• Tidsgränsen om sex år för rätt till avdrag för kvarstående negativa räntenetton föreslås att slopas och kvarstående räntenetto ska fastställas till sitt belopp i samband med beslut om slutlig skatt.
• Beloppsgränsen i förenklingsregeln föreslås höjas från 5 miljoner kr till 25 miljoner kr. Inom beräkningsenheten får positiva räntenetton kvittas mot negativa räntenetton och överskjutande negativt räntenetto får sedan dras av upp till 25 miljoner kr inom intressegemenskapen. Även kvarstående negativa räntenetton ska vara möjliga att dra av under förenklingsregeln. När förenklingsregeln tillämpas får kvarstående räntenetton inte rullas vidare till nästa år.
• Till skillnad från idag föreslås att samtliga bolag inom en intressegemenskap måste tillämpa samma regel, dvs. EBITDA-regeln eller förenklingsregeln. EBITDA-regeln föreslås ha företräde om bolag inom intressegemenskapen valt olika.

• En ny bestämmelse föreslås införas där vissa skuldförhållanden undantas från tillämpningsområdet av 24 kap. 18 § andra stycket IL. Enligt den nya bestämmelsen ska avdragsförbudet i 24 kap. 18 § andra stycket IL inte gälla om koncernbidragsförutsättningar finns mellan låntagaren och långivaren (den som faktiskt har rätt till inkomsten), eller, om långivaren finns inom EES, koncernbidragsförutsättningar hade funnits om långivaren varit svensk. Om låntagaren och långivaren är systerbolag gäller undantagen från avdragsförbudet bara om moderbolaget hör hemma inom EES. Avdragsförbudet ska trots allt tillämpas om mottagarens ränteinkomst skulle ha medfört ett överskott hos långivaren till följd av en koncernbidragsspärr om inkomsten varit ett koncernbidrag. När långivaren är ett utländskt företag inom EES ska en fiktiv prövning göras om en koncernbidragsspärr hade förelegat mellan låntagaren och långivaren.
• En särskild regel föreslås införas som innebär att avdrag kan vägras när Skatteverket kan visa att skuldförhållandet är del av ett konstlat upplägg och uteslutande eller så gott som uteslutande har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Denna regel avser ge möjlighet att neka ränteavdrag på lån som skulle träffas av den unionsrättsliga missbruksprincipen.
• Vidare föreslås i princip ett fullständigt avdragsförbud för ränteutgifter avseende en koncernintern skuld om skulden avser ett internt förvärv av aktier (delägarrätter). Avdragsförbudet föreslås även omfatta skulder som ersatt en tillfällig extern skuld samt skulder som uppstår efter förvärvet av delägarrätter men som har ett direkt samband med förvärvet. Endast i två undantagsfall föreslås att avdrag för ränta ska kunna medges när skulden avser internt förvärv av delägarrätter: 1) om det interna förvärvet har direkt samband med och är föranlett av ett externt förvärv eller 2) om skulden har uppkommit som ett led i att strukturera om verksamheten i intressegemenskapen inför en extern aktieförsäljning och det är fråga om ett tillfälligt finansieringsbehov.

• Avseende räntedefinitionen föreslår inte utredningen några väsentliga ändringar.
• Utredningen föreslår dock en särskild regel för företag som förvärvar portföljer av förfallna eller på annat sätt kreditförsämrade fordringar till underpris. Den föreslagna regeln innebär att inkomsten på sådana tillgångar som beräknats enligt effektivräntemetoden och som har redovisats i enlighet med god redovisningssed skattemässigt ska behandlas som ränteinkomster. Detta skulle innebära ett avsteg från den praxis som etablerats, enligt vilken ränta som beräknats enligt effektivräntemetoden inte ska inkluderas i det skattemässiga räntenettot.

• Några ändringar föreslås inte i reglerna om säkring av utländsk valuta förutom ett förtydligande avseende värderingen av lager av finansiella instrument. Det läggs till ett andra stycke i 17 kap. 20 § IL där det tydliggörs att ett lager av finansiella instrument får tas upp till det samlade anskaffningsvärdet trots att vissa poster i lagret kan komma att tas upp till balansdagens kurs enligt andra bestämmelser.

Förslaget innebär en helt ny systematik för att beräkna det maximala ränteavdraget inom en koncern och skulle innebära att de svenska reglerna närmar sig vad som gäller i flera andra länder. Till skillnad mot vad som gäller idag kommer varken koncernbidrag eller underskott påverka avdragsunderlaget, vilket är positivt. Den gemensamma beräkningen kommer i regel vara mer fördelaktig för koncerner jämfört med vad som gäller idag.

En central samordning av ränteavdragen kommer behöva göras både för de bolag som ingår i en beräkningsenhet, eftersom det ska göras en koncerngemensam beräkning, och för samtliga bolag i intressegemenskapen, eftersom samtliga bolag inom intressegemenskapen måste tillämpa samma regel (EBITDA-regeln eller förenklingsregeln).  Det kommer vara viktigt med strategisk planering varje år av   hur ränteavdragen ska fördelas.   En annan del som är komplicerad är hur omprövning av tidigare år påverkar bolagens totala avdragsunderlag eller räntenetto och hur förändringen ska hanteras mellan bolagen. I samband med både förvärv och avyttring av koncernbolag kommer detta medföra  nya krav på  reglering i överlåtelseavtal m.m.

Genom den ändrade synen på kvarstående negativa räntenetto kan det redan 2026 vara möjligt att få avdrag för hela det kvarstående räntenettot inom ramen för den höjda gränsen enligt förenklingsregeln. Om utredningens förslag blir verklighet kan det därför finnas anledning att tillämpa EBITDA-regeln åren innan nya reglerna träder i kraft, trots att förenklingsregeln ger mer avdrag det året beräkningen görs.

Det är även tänkbart att den slopade tidsgränsen för kvarstående negativa räntenetton kan innebära en möjlighet att redovisa en uppskjuten skattefordran på kvarstående negativa räntenetton.

Förslaget till den nya riktade avdragsbegränsningsregeln, 24 kap. 18a § IL, innebär att de riktade avdragsbegränsningsreglerna fortsatt är komplext utformade med flera selektiva bedömningsparametrar. Vad som i praktiken är innebörden av ”konstlat förfarande” och ”uteslutande eller så gott som uteslutande för att få en väsentlig skatteförmån” är oklart och kommer behöva utkristalliseras i framtida rättspraxis. Detta skapar ytterligare rättsosäkerhet.

Vi noterar att utredningen verkar ha utgått från att det enbart är etableringsfriheten som är tillämplig vid bedömningen av om de riktade avdragsbegränsningsreglerna är EU-stridiga. Frågan är om även rätten till fria kapitalrörelser skulle kunna åberopas. Då skulle den nya föreslagna 18a § också behöva tillämpas på lån från bolag utanför EES för att vara förenlig med EU-rätten.

Om utredningens förslag om förändringen av förvärvsregeln i 24 kap. 19 § IL blir verklighet kommer den att försvåra affärsmässiga interna omstruktureringar och ge bolagen mindre flexibilitet.

Förslaget kommer sannolikt att remitteras i närtid och efter det kommer arbetet med förslaget att fortsätta i departementet. Det är inte bara organisationer som har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget utan även enskilda bolag. Vi går gärna igenom förslagen mer er för att se närmare hur det kan påverkar just er koncern!

Läs mer
SOU 2024:37 Förbättrade ränteavdragsregler för företag (pdf 4 MB)

The article in English

Läs mer om ämnet och hitta fler TaxNews-artiklar.

Maria Andersson Berg
Skatterådgivare
KPMG i Sverige
+46 73 145 58 48
maria.andersson.berg@kpmg.se