3:12-utredningens förslag presenterat

Ändringar av de så kallade 3:12-reglerna som styr beskattningen för ägarna av kvalificerade andelar i ägarledda företag har efterfrågats från många håll. Bland annat med anledning av att reglerna i flera delar är komplexa och svåra att tillämpa. Nu har den kommitté som regeringen gett i uppdrag att se över reglerna lämnat sitt slutbetänkande.

Betänkandet i sin helhet går att ta del av på regeringens hemsida via nedan länk:

Kommittén tillsattes ursprungligen innan regeringsskiftet 2022 men har sedan dess fått en delvis annan inriktning genom två tilläggsdirektiv. De huvudsakliga direktiven för kommittén har varit att analysera hur reglerna kan förändras i syfte att främja entreprenörskap och underlätta för ägarskiften samt att föreslå lämpliga förslag till lagstiftningsändringar.  Mer konkret har regeringen i sina direktiv efterlyst förslag som stärker företagens möjlighet att växa, anställa och attrahera kapital. Enligt direktiven skulle utredningen också analysera den s.k. utomståenderegeln och reglerna om ”samma eller likartad verksamhet”, vilka uppfattas ha blivit svårtillämpade utifrån praxis. Det kan konstateras att i dessa delar lämnar kommittén inte några förslag på ändringar.

I denna nya kombinerade beräkningsregel ligger ett grundbelopp om 4 inkomstbasbelopp (”IBB”) per företag i botten (som kan jämföras med den befintliga förenklingsregelns 2,75 IBB). Grundbeloppet ska fördelas mellan ägarna utifrån ägarandelen i företaget. I den mån en individ äger del i flera företag ska grundbeloppet fördelas mellan företagen och får inte uppgå till mer än 4 IBB totalt hos individen.

Till grundbeloppet ska läggas avkastningen på omkostnadsbeloppet på aktierna hos delägaren, vilken ska uppgå till statslåneräntan (”SLR”) plus 9 procentenheter på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kr. Enligt nuvarande regler får beräkningen göras utifrån hela omkostnadsbeloppet.

Till gränsbeloppet får enligt kommitténs förslag också läggas ett lönebaserat utrymme som likt idag uppgår till 50% av kontant utbetalda löner i bolaget och dess dotterbolag. 

En stor förändring är utformningen av löneunderlagsregeln. I praktiken innebär den att ägarens lön inte kommer att ingå i beräkningen. Detta åstadkoms genom att det ska göras ett schablonmässigt löneavdrag om 8 IBB för respektive delägare som har kvalificerade andelar. För makar gäller beloppet tillsammans för dem.

Vidare föreslås att ägarens löneuttagskrav för att få tillgodoräkna sig lönebaserat utrymme slopas. Kommittén föreslår dock att den nuvarande regeln om ett maxbelopp för det lönebaserade utrymmet motsvarande 50 gånger den egna lönen, kvarstår.

Kommittén föreslår också att det s.k. kapitalandelskravet (4-procentsregeln) avskaffas.

Till de andra större förändringar som föreslås hör följande:

• Enligt kommitténs förslag ska de s.k. takbeloppen för tjänstebeskattad del av kapitalvinst (100 IBB) och utdelning (90 IBB) ersättas av ett kombinerat takbelopp om 90 IBB för både utdelning och kapitalvinst. Detta förslagna takbelopp ska enligt förslaget gälla för beskattningsåret och de två föregående åren.
• Gällande omfattningen av de nuvarande 3:12-reglerna i övrigt föreslås en förkortad s.k. karensperiod från nuvarande fem till fyra år. Denna förkortade period ska enligt kommitténs förslag bl.a. också påverka tillämpningen av den s.k. utomståenderegeln.
• Gällande utomståenderegeln i övrigt föreslås inga andra förändringar än att det lagstiftas om att det utomstående ägandet ska uppgå till 30%, vilket anses gälla som krav enligt praxis idag.
• Vidare föreslår en insnävning av närståendekretsen genom att syskon, syskons make och syskons barn inte ska ingå i närståendekretsen vid tillämpning av 3:12-reglerna.
• Slutligen föreslås en ökad kontrolluppgiftsskyldighet avseende uppgifter kopplade till aktieägande hos delägarna i ett fåmansföretag.

Kommittén lämnar förslag om flera betydande förändringar av 3:12-reglerna. Enligt KPMG:s inledande analys kan kommitténs förslag om ny beräkningsgrund för gränsbeloppet leda till högre gränsbelopp för många ägare av kvalificerade aktier i fåmansföretag. Beräkningen blir också enklare.

Noterbart är också att dagens lönekrav för att få tillgodoräkna sig ett löneunderlag försvinner. Detta innebär att ägaren inte behöver kalibrera sin lön varje år för att säkerställa att lönekravet uppfyllts. Att lönekravet försvinner innebär inte att delägaren inte behöver ta ut lön för att för att tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme. Kravet på att det lönebaserade utrymmet inte får överstiga 50 gånger den egna lönen kvarstår. Detta innebär för de flesta att lönekravet blir väldigt lågt, en årlig lön på t.ex. 200 000 kr ger ett maximalt lönebaserat utrymme på 10 000 000 kr.

I förhållande till de nuvarande reglerna kan dock de föreslagna reglerna komma att leda till en försämrad situation för vissa delägare som drar nytta av de nuvarande reglerna om beräkning av lönebaserat utrymme. Detta gäller framför allt de fall då det är en delägare som tagit ut en egen lön som gett ett gränsbelopp som är högre än schablonbeloppet. Enligt förslaget ska det alltid göras ett schablonmässigt avdrag med 8 IBB vid beräkning av löneunderlaget.

Även förslagen om ett gemensamt takbelopp om 90 IBB för tjänstebeskattad utdelning och kapitalvinst och en förkortad karensperiod är positiva och gör att regelverket blir enklare att tillämpa.

Det skulle ha varit positivt om utredningen hade kommit med förslag till lagstiftningsförändringar i syfte att skapa en ökad tydlighet kring utomståenderegeln och reglerna om ”samma eller likartad verksamhet”, vilket dock inte skett. Här kvarstår således de tillämpningssvårigheter som gäller för många företag.

Välkommen att kontakta oss för att diskutera mer kring frågor om utredningen kring skattefrågor om entreprenörsföretag, 3:12-reglerna och incitamentsprogram. 

Läs mer om ämnet och hitta fler TaxNews-artiklar.