Nekat ränteavdrag vid koncerninternt förvärv av aktier strider mot EU-rätten – avdrag ska därför medges

I ett ärende där KPMG är ombud har Högsta förvaltningsdomstolen nyligen meddelat att det skulle strida mot EU-rätten att tillämpa de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna på koncerninterna förvärv av aktier om förvärvet inte bedömts som affärsmässigt motiverat enligt bestämmelsen. 

Omständigheterna i målet är sammanfattningsvis följande. A AB (Bolaget) är ett helägt dotterbolag till E och ingår i en internationell koncern. Koncernen har ett behov av att öka E:s synliga eget kapital i den legala enheten vilket enklast och snabbast kan uppnås genom en omstrukturering som inbegriper ett flertal koncerninterna transaktioner. Som ett led i denna omstrukturering kommer Bolaget att förvärva samtliga aktier i B från koncernbolaget C. Förvärvet kommer huvudsakligen att finansieras genom att A tar upp ett lån hos koncernbolaget D som är hemmahörande i ett annat land inom EU. Villkoren för lånet, inklusive räntenivån, kommer att vara marknadsmässiga.

Bolaget ställde frågor till Skatterättsnämnden bl.a. om ränteavdrag för den koncerninterna skulden kunde nekas enligt de s.k. riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna i 24 kap. 18–19 § inkomstskattelagen (IL). Skatterättsnämndens majoritet ansåg att det skulle strida mot etableringsfriheten i EUF-fördraget att vägra ränteavdrag enligt de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna. Skatterättsnämndens beslut avseende 24 kap. 19 § IL överklagades av Skatteverket till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD).

I 24 kap. 19 § första stycket IL anges att om en skuld till ett företag i intressegemenskapen avser ett förvärv av en delägarrätt från ett annat företag i intressegemenskapen får avdrag enligt 18 § bara göras om förvärvet är väsentligen affärsmässigt motiverat.

Skatterättsnämnden har med hänvisning till rättsfallen HFD 2022 ref. 49 och HFD 2011 ref. 90 I–V, ansett att A:s förvärv av B inte är affärsmässigt motiverat eftersom det är föranlett av organisatoriska skäl. HFD har inte gjort någon annan bedömning än Skatterättsnämnden. Ränteutgifterna träffas därmed av avdragsförbudet i 24 kap. 19 § första stycket IL.

HFD har därefter prövat om det skulle strida mot EU-rätten att vägra ränteavdrag enligt 24 kap. 19 § IL.

HFD fann att det skulle strida mot etableringsfriheten att vägra avdrag. Domstolen beaktade bl.a. att bestämmelsen enligt förarbetena inte är avsedd att träffa räntebetalningar som inte medför någon skatteförmån. Det fanns därför inte skäl att bedöma bestämmelsen på annat sätt än den s.k. undantagsregeln i 24 kap. 18 § andra stycket inkomstskattelagen. Den regeln har i tidigare praxis ansetts strida mot etableringsfriheten i EUF-fördraget, om den tillämpas i en situation där de inblandade bolagen skulle ha haft koncernbidragsrätt om de hade varit svenska.

HFD ansåg därför att avdrag för ränteutgifterna i målet ska medges.

En ledamot var skiljaktig och ansåg att ett vägrat avdrag inte skulle utgöra en inskränkning av etableringsfriheten.

Vi instämmer i Högsta förvaltningsdomstolens bedömning att ett nekat ränteavdrag på grund av de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna skulle innebära en inskränkning av etableringsfriheten som inte kan motiveras av tvingande skäl av allmänintresse. Ett nekat avdrag med stöd av 24 kap. 19 § IL uppställer implicit ett krav på att den enskilde får en skatteförmån, eftersom affärsmässigheten måste vägas mot en eventuell skatteförmån. Denna slutledning har även stöd i förarbetena. Detta innebär även att bestämmelsen i praktiken riktar sig mot gränsöverskridande situationer eftersom möjligheten att utbyta koncernbidrag finns för svenska bolag inom intressegemenskaper. Därmed uppkommer, som HFD funnit, skillnader i behandlingen av jämförbara situationer som endast kan motiveras om det finns tvingande skäl av allmänintresse.

Vi välkomnar denna vägledning från HFD avseende 24 kap. 19 § IL som är mycket värdefull för många företag, särskilt med beaktande av att möjligheten att uppfylla kravet på affärsmässiga skäl är mycket begränsad i praxis. Det finns dock fortfarande frågor gällande regelverket där ytterligare vägledning behövs.

Välkommen att kontakta oss om ni har några frågor!

Läs mer 
English summary of the article
TaxNews nr 18, 2023: Avdragsförbud vid förvärv av aktier strider mot EU-rätten

Läs mer om ämnet och hitta fler TaxNews-artiklar.

Sara Andersson
Skatterådgivare 
KPMG i Sverige
+46 79 065 43 43
sara.andersson@kpmg.se