I en ny dom (PDF) anser Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) att det saknas lagstöd för att kräva att utländsk skatt belastat inkomster under året för att man samma år ska medges avräkning av tidigare års utländska skatt, s.k. carry forward. För svenska skattebetalare som betalat skatt utomlands innebär det ett förtydligande av lagens tillämpning. Skatteverkets tidigare inställning ändras i och med domen.
För att hindra att inkomster blir dubbelbeskattade finns i många fall möjlighet för företag och individer att begära nedsättning av den svenska skatten genom avräkning av utländsk skatt som belastat inkomsten. Utrymmet för att räkna av sådan skatt ett visst år är dock begränsat till ett spärrbelopp som beräknas årligen – bland annat baserat på i utlandet beskattade inkomster och vissa andra inkomster i utlandet som ingår i underlaget för svensk inkomstskatt (exempelvis ränta) men som inte beskattats utomlands. Utländsk skatt som inte får avräknas direkt får i stället sparas i upp till fem år för att, i mån av utrymme, avräknas mot svensk skatt vid ett senare tillfälle.
Skatteverkets uppfattning har varit att utländsk skatt från tidigare år bara får avräknas om skattebetalaren har haft en inkomst som beskattats utomlands och som tagits upp till beskattning i Sverige det år begäran om avräkning görs. Enligt Skatteverkets synsätt är det, baserat på sedan tidigare gällande principer och avräkningslagens uppbyggnad, endast då det är aktuellt att räkna fram ett spärrbelopp för året. I en ny dom konstaterar dock HFD att Skatteverkets uppfattning saknar stöd i nu gällande regelverk. Vare sig ordalydelsen i de berörda paragraferna i avräkningslagen eller en systematisk tolkning av reglerna går, enligt domstolen, att lägga till grund för en sådan tolkning.
Målet gällde carry forward av utländsk skatt från 2012 som ett företag begärt avräkning för under 2017. Under 2017 hade företaget endast haft ränteinkomster i utlandet som inte varit föremål för beskattning i utlandet. Ränteinkomsterna var av sådant slag att de får tas med i beräkningen av 2017 års spärrbelopp. Något skäl till att företaget inte skulle få beräkna ett spärrbelopp baserat på inkomsten fanns inte enligt HFD.
I domen skriver HFD att reglerna om rätt att avräkna carry forward innebär att ”det inte längre spelar någon roll för rätten till avräkning av utländsk skatt på en viss inkomst hur den skattskyldiges övriga utländska inkomster fördelar sig mellan de år som ingår i den nämnda tidsperioden”.
Skatteverket har i en rättsfallskommentar meddelat att myndighetens inställning i frågan ändras i enlighet med vad HFD kommit fram till.
KPMG:s kommentar
Reglerna om avräkning av utländsk skatt är tekniska och inte alltid lätta att tillämpa. Möjligheten till att avräkna utländsk skatt från tidigare år infördes 1991. Det har sedan förtydligats i lagen att utländsk skatt som inte tidigare kunnat avräknas ingår i det belopp som utgör avräkningsbara utländska skatter. Skatteverket har fram till nu tolkat reglerna om rätt till avräkning av carry forward mycket restriktivt men upphäver nu med anledning av utgången i målet sitt tidigare ställningstagande, ett ställningstagande som har skapat stor osäkerhet i frågan och många gånger stått i vägen för den lindring av internationell dubbelbeskattning som reglerna är till för.
Utgången i målet får anses vara väntad och HFD gick på samma linje som både förvaltningsrätten och kammarrätten. Beslutet är välkommet och det finns nu stöd i praxis för att avräkning av utländsk skatt som inte kunnat avräknas ett tidigare år kan ske upp till årets beräknade spärrbelopp. KPMG håller med om att beslutet ligger i linje med lagstiftningens syfte och lagens ordalydelse. Det är nu klart för alla hur reglerna ska tolkas och Skatteverket har klargjort att dess tidigare tolkning inte längre gäller.
Välkommen att kontakta oss om ni har några frågor.
Läs mer
Högsta förvaltningsdomstolens dom den 16 mars 2023, mål nr 3829-22 (PDF 101 KB)
Skatteverkets rättsfallskommentar 2023-03-22, Dnr 8-2284545
Här hittar du alla TaxNews
Läs mer om ämnet och hitta fler TaxNews-artiklar.
Johanna Ahlstedt
Skatterådgivare
KPMG i Sverige
Robin Bergman
Skatterådgivare
KPMG i Sverige
Kontakta oss
- Våra kontor kpmg.findOfficeLocations
- kpmg.emailUs
- Sociala medier @ KPMG kpmg.socialMedia