Tilläggsdirektiv om behovsprövad arbetskraftsinvandring presenterad

Regeringen har beslutat om tilläggs­direktiv till Utred­ningen om en behovs­prövad arbetskrafts­invandring. Syftet är att dels skärpa villkoren för arbets­krafts­invand­ringen samt främja den hög­kvalifi­cerade arbets­krafts­invandringen. Utredningen fick sina ursprungliga direktiv i juni 2022, nu väljer man att ändra utredningens uppdrag med utgångspunkt i Tidöavtalet. På grund av dessa ändringar förlängs även utredningstiden. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2024 (tidigare 31 juli 2023).
 

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard presenterade under fredagens pressträff de ändringar som görs avseende uppdraget tillsammans med arbetsmarknadsminister Johan Pehrson och Sverigedemokraternas migrationspolitiska talesperson Ludvig Aspling. Avsikten enligt migrationsministern är att Sverige ska förbättra regelverket för kvalificerad arbetskraftsinvandring men på samma gång stävja kriminalitet och fusk som är kopplat till arbetskraftsinvandring.

De ursprungliga direktiven innebar att utredaren skulle analysera och ta ställning till hur ett nytt och effektivt system för arbetsmarknadsprövning vid arbetskraftsinvandring kan utformas. Ändringarna innebär att denna del av uppdraget nu inte ska fullföljas. Enligt de nya direktiven ska utredaren ta fram förslag på åtgärder som skärper villkoren för arbets­kraftsinvand­ringen. Förslagen innefattar dels regleringar som inne­bär att det ska krävas en heltäckande sjuk­försäkring avse­ende hälso- och sjukvård och en viss löne­nivå för att beviljas arbets­tillstånd. Det ska dock finnas en möjlighet för ett lägre löne­krav för enskilda yrkes­grupper. Vidare föreslår även regeringen att vissa yrkes­grupper ska kunna exklu­deras från möjlig­heten att beviljas arbets­tillstånd. Branschen personlig assistans nämns specifikt som en bransch som regeringen vill kunna exkludera.

Detta understryker enligt regeringen och Sverigedemokraterna att Sverige ska fokusera på högkvalificerad arbetskraftsinvandring och inte tillåta en så kallad låglönekonkurrens inom yrkesgrupper där det ställs låga eller inga krav på utbildning.

Vidare ska utredaren också före­slå åtgärder som främjar den hög­kvalifi­cerade arbets­krafts­invand­ringen. Förslagen ska utfor­mas på ett sätt som så långt som möjligt förenklar hand­lägg­ningen, mini­merar den administra­tiva bördan för arbets­givare och möjlig­göra korta handläggningstider. Vidare ska Migrationsverkets certifieringssystem ses över för att anpassas till det nya regelverket. Migrationsverket har i regleringsbrevet för 2023 redan fått i uppdrag att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring till Sverige.

KPMG välkomnar att regeringen nu försöker ta ett krafttag kring de fortgående långa handläggningstiderna. De långa handläggningstiderna är en stor utmaning för många av våra kunder som försöker attrahera kvalificerad kompetens och ofta behöver personal i Sverige med kort varsel.

Vi bevakar vidare eventuella förändringar avseende systemet med den så kallade certifierande processen. Det är ett system som länge funnits på plats från Migrationsverket men där KPMG ser att det funnits utmaningar med handläggningen från Migrationsverkets sida. Det har bland annat att göra med att kriterierna för att bli ett certifierat bolag inte är lagstiftade men också på senare där tid långa handläggningstider inneburit att systemet förlorat i legitimitet.

Sammanfattningsvis ser vi att detta är ytterligare steg för att strama upp regelverket kring arbetskraftsinvandring och tydligare separera processerna för kvalificerad respektive icke-kvalificerad arbetskraftsinvandring som länge varit lika.

Välkomna att kontakta oss om ni har några frågor.

Peter Lindström
+46 72 145 84 39
peter.a.lindstrom@kpmg.se

Nina Dahlsten
+46 72 186 90 32
nina.dahlsten@kpmg.se

Sofie Ekberg
+46 70  930 06 43
sofie.ekberg@kpmg.se

Läs mer
Tilläggsdirektiv till Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring (Ju 2022:11), pdf

Läs mer om ämnet och hitta fler TaxNews-artiklar.