Högsta förvaltningsdomstolen breddar tillämpningen av utomståenderegeln

Högsta förvaltningsdomstolen har uttalat att enbart den omständigheten att kapital överförs i samband med en nyemission från ett fåmansföretag till ett annat sådant företag inte behöver innebära att det ska anses vara fråga om samma eller likartad verksamhet vid tillämpning av utomståenderegeln. Genom avgörandet står det klart att även andra omständigheter än sådana som är hänförliga till själva verksamhetsöverlåtelsen ska beaktas.

Förutsättningarna i förhandsbeskedet var att I AB ägdes till mer än 70 procent av A AB, vilket bolag i sin tur ägdes av 14 fysiska personer vars aktier var kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 § IL. Ingen av A AB:s aktieägare, tillika anställda, var verksamma i betydande omfattning i I AB eller dess dotterbolag. Vidare hade A AB rätt till mer än 30 procent av utdelningen från I AB.

J, som var en högre befattningshavare hos I AB, skulle förvärva mindre än 1 procent av aktierna i I AB och frågan var om hans andelar skulle anses kvalificerade. 

Skatterättsnämnden ansåg att det av praxis följer att när vinstmedel förs över från ett fåmansföretag till ett annat sådant företag innebär det att bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet blir tillämplig. Enligt nämnden ansågs I AB efter nyemissionen bedriva samma eller likartad verksamhet som A AB och att det inte fanns möjlighet att göra annan bedömning vid en kapitalöverföring än som gjorts i tidigare praxis. Detta innebar att delägarna i A AB inte kunde anses vara utomstående och att J:s aktier därmed blev kvalificerade. 

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade först att vinstmedel som genererats i en verksamhet utgör en del av den verksamheten och en överföring av sådana medel från ett fåmansföretag till ett annat sådant företag kan enligt praxis innebära att verksamhet anses ha överförts och att företagen därmed anses bedriva samma eller likartad verksamhet.

Därefter angav domstolen att bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet i huvudsak tar sikte på fall där en andelsägare, eller någon närstående, i det ena företaget varit verksam i betydande omfattning i det andra företaget och också varit delägare i det företaget. Om sådant ägarsamband saknas finns emellertid exempel i rättspraxis där företagen inte ansetts bedriva samma eller likartad verksamhet.

Enligt Högsta förvaltningsdomstolen ”står det klart att även andra omständigheter än sådana som är hänförliga till själva verksamheten kan beaktas och att syftet med bestämmelserna tillmäts avgörande betydelse.”

Högsta förvaltningsdomstolen uttalade slutligen att vid tillämpning av utomståenderegeln anses det vid överföring av vinstmedel genom nyemission från A AB till I AB inte vara fråga om samma eller likartad verksamhet. Skälet var att delägarna i A AB inte var verksamma i betydande omfattning i I AB och om aktierna hade ägts direkt av dem skulle det inte ha funnits någon risk för omvandling av arbetsinkomster i det företaget till lägre beskattade kapitalinkomster. Vidare angav domstolen att upparbetade vinstmedel i I AB inte heller skulle kunnat tas ut av dem som lägre beskattad kapitalinkomst eftersom de inte själva äger några aktier i det bolaget.

Slutsatsen var att delägarna i A AB var att anse som utomstående ägare i I AB och eftersom det inte fanns särskilda skäl var inte andelarna kvalificerade för J. 

Skatterättsnämndens förhandsbesked har skapat stor osäkerhet i marknaden och därför är det mycket positivt med Högsta förvaltningsdomstolens klargörande av rättsläget. Det bör uppmärksammas att den breda praxis avseende samma eller likartad verksamhet som utvecklats över tid i grunden inte ändrats. Förutom att en verksamhet (kapital) förs över krävs det normalt ett ägarsamband, dvs. personen eller närstående är ägare de bolag som bedöms. Om det inte föreligger ägarsamband kan bedömningen bli annorlunda.   

Noterbart är att ifrågavarande mål synes inskränka sig till en bedömning av vad som gäller vid tillämpning av utomståenderegeln och definitionen av vem som kan vara utomstående. Av denna regel följer att fysiska personer som indirekt äger andelar som skulle ha varit kvalificerade om de hade ägts direkt inte är utomstående, dvs det ska göras ett hypotetisk test.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att delägarna i A AB inte är verksamma i betydande omfattning i I AB och om aktierna hade ägts direkt av dem skulle det inte ha funnits någon risk för omvandling av arbetsinkomster till lägre beskattade kapitalinkomster eftersom de inte var verksamma i betydande omfattning i det företag som mottagit kapital.

I den praxis som utvecklats när det gäller att bedöma samma eller likartad verksamhet synes det inte ha funnits någon begränsning i vilken form överföringen av kapital skett. Ur principiell synvinkel bör utgångspunkten vara densamma i detta fall, dvs formen av kapitalöverföringen är inte avgörande för bedömningen av om det finns risk för inkomstomvandling. Det går dock inte att uttala sig kategoriskt i denna del.    

Välkomna att kontakta oss om ni har några frågor.

Läs mer:
Högsta förvaltningsdomstolens dom den 21 februari 2023 (mål nr 4611-22), pdf

Läs mer om ämnet och hitta fler TaxNews-artiklar.