BEPS 2.0: Den globala minimiskatten närmar sig med stormsteg

Den globala minimiskatten närmar sig med stormsteg och igår överlämnade den särskilda utredaren delbetänkandet avseende förslaget om implementering av direktivet om global minimiskatt till regeringen. Förslaget, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2024, innebär ett nytt mycket komplicerat och administrativt betungande skattesystem.

I våras fick utredningen som utvärderar 2019 års ränteavdragsbegränsningsregler ett tilläggsdirektiv om att presentera ett lagförslag om implementering av direktivet om global minimiskatt för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i Sverige. I går, den 7 februari, överlämnade den särskilda utredaren delbetänkandet till regeringen.

Utredaren föreslår att det införs en ny svensk lag om tilläggsskatt. Lagförslaget motsvarar huvudsakligen EU-direktivet men är anpassat till svenska förhållanden. Lagen som består av 10 kapitel och ca 280 paragrafer är enligt betänkandet tänkt att vara heltäckande och omfattar därför såväl materiella som processuella regler. Utredaren har haft kort tid på sig att ta fram ett komplett svenskt lagförslag och dessutom med begränsad insyn i det internationella arbetet. Det är därför förklarligt att förslaget inte är helt komplett, exempelvis har vissa artiklar inte implementerats. Vidare har OECD publicerat vissa delar i modellreglerna väldigt sent i processen vilket försvårat utredningens arbete. Detta gäller bl.a. reglerna om safe harbours som inte alls behandlas i förslaget.

Lagen om tilläggsskatt ska tillämpas av koncerner, internationella såväl som svenska, med intäkter som enligt koncernredovisningen uppgår till minst 750 miljoner euro. Detta innebär enligt utredningen att 124 koncerner med moderföretag i Sverige kommer att omfattas av reglerna och totalt ca 12 000 svenska koncernenheter (varav ca 8 000 svenska koncernenheter tillhör koncerner med utländska moderbolag).

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2024 och ska tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023 (med undantag för kompletteringsregeln som ska börja tillämpas efter den 31 december 2024). 

• Den särskilda utredaren föreslår att en nationell tilläggsskatt införs i Sverige (motsvarande en s.k. Qualified Domestic Minimum Top-up Tax). En nationell tilläggsskatt medför att svenska koncernenheter slipper tilläggsbeskattas av utländska skattemyndigheter. Skillnaden mellan huvudregeln (som i den nya lagen kallas för internationell tilläggsbeskattning och motsvarar Income Inclusion Rule) och den nationella tilläggsskatten är att den nationella tilläggsskatten tas ut i jurisdiktionen där den lågbeskattade enheten hör hemma (till skillnad från i moderenhetens hemviststat). Notera att regeln om den nationella tilläggsskatten har företräde framför huvudregeln. 
• Utredningen föreslår även att man inför en kompletteringsregel (motsvarande Undertaxed Profit Rule) som en kompletterande tilläggsskatt i stället för en justering genom ett nekat avdrag. Notera att kompletteringsregeln enbart är tänkt att tillämpas i undantagsfall när huvudregeln inte kan tillämpas fullt ut. Exempelvis kan det röra sig om när moderföretaget hör hemma i ett tredje land och inte omfattas av en huvudregel. Lagförslaget innehåller även särskilda regler för fördelning av den kompletterande tilläggsskatten mellan svenska koncernenheter.
• Likt GloBE-reglerna och direktivet innehåller det nya lagförslaget många definitioner som inte alltid överensstämmer med de traditionellt etablerade svenska definitionerna. Definitioner och förklaringar är samlade i lagens andra kapitel.
• Utredningen föreslår att det införs dels en tilläggsskatterapport (likt GloBE Information Return), dels en tilläggsskattedeklaration. Notera att såväl direktivet som modellreglerna saknar bestämmelser om ett nationellt deklarationsförfarande. Utredningen anser dock att det finns behov av en tilläggsskattedeklaration som kompletterar tilläggsskatterapporten. Skatteverket får till uppgift att fastställa dessa formulär. Tilläggsskattedeklarationen ska enbart lämnas av en koncernenhet om det framgår av tilläggskatterapporten att enheten ska betala tilläggsskatt eller om det allokeras kompletterande tilläggsskatt till svenska koncernenheter. Tilläggsskatterapporten å andra sidan ska som reglerna nu är utformade lämnas per enhet.
• Förslaget innehåller även en skyldighet för koncernenheter att underrätta Skatteverket om att en annan enhet kommer att lämna in tilläggsskatterapporten (jmf. underrättelse om annans skyldighet om land-för-land-rapport).
• Utredningens förslag innehåller också tre möjliga sanktioner (särskilda avgifter). För det första föreslås en förseningsavgift på 25 000 kr för det fall en tilläggsskatterapport eller tilläggsskattedeklaration inte lämnas in i tid. Precis som för en vanlig bolagsdeklaration föreslås det att en andra och en tredje förseningsavgift kan tas ut om skyldigheten fortfarande inte har fullgjorts. För det andra införs en rapportavgift som ska tas ut vid allvarliga brister i tilläggsskatterapporten. Rapportavgiften föreslås uppgå till lägst 250 000 kr och högst 10 miljoner kr. För det tredje kan skattetillägg utgå i det fallet en oriktig uppgift har lämnats. Skattetillägget kan då uppgå till maximalt 40 procent av den skatt som undantagits i och med den oriktiga uppgiften. Skattetillägg kan även utgå vid skönsbeskattning i detta avseende.
  
   

Systemet med en internationell minimiskatt bygger på att reglerna implementeras och tillämpas likformigt i samtliga länder. Genom EU-direktivet ökar förutsättningarna för en sådan likformig implementering inom EU.

Lagen om tilläggsskatt är i allt väsentligt en implementering som ligger mycket nära EU-direktivets innehåll. EU-direktivet i sin tur baseras på OECD:s modellregler. Det är således ett mycket omfattande regelverk som idag, förutom EU-direktivet och den nya lagen om tilläggsskatt (inklusive allmänmotivering och författningskommentarer), även omfattar ca 450 sidor regler och kommentarer från OECD. Till detta kommer hela redovisningsnormgivningen.

Inom svensk företagsbeskattning har redovisningen betydelse för periodiseringen men vid tillämpning av lagen om tilläggsskatt synes redovisningen även komma att styra vilka inkomster som är skattepliktiga och utgifter som är avdragsgilla. Det är ingen underdrift att konstatera att dessa nya regler, givet deras speciella natur, kommer att medföra nya utmaningar vad gäller tolkning och tillämpning.

Det ska noteras att vissa viktiga delar av det svenska förslaget fortfarande saknas, inte minst gäller detta reglerna om safe harbours. Utifrån hur direktivet är utformat är dock vår bedömning att de regler om safe harbours som OECD publicerade innan jul kommer att få verkan även inom EU. Det kan dock tilläggas att en hel del arbete återstår inom OECD bl.a.  vad gäller regler för permanenta safe harbours och ytterligare administrativ vägledning. Delbetänkandet är således inte den sista pusselbiten innan reglerna kan tillämpas fullt ut men trots det kvarstår det faktum att tilläggsskatten kommer att bli verklighet för många koncerner redan nästa år.

Den tillfälliga CbCR-baserade safe harbour-regeln som kommit kan säkerligen lätta den administrativa bördan för många koncerner, åtminstone under en övergångsperiod. Mot bakgrund av reglernas komplexitet och den tunga administrativa börda som följer med reglerna är vår rekommendation emellertid att koncernerna bör intensifiera sitt interna arbete med planering och anpassning till det nya regelverket. Enligt vår erfarenhet efter många samtal med koncerner om detta är det inte tilläggsskatten i sig som är det största orosmolnet utan identifieringen och hanteringen av data för att kunna räkna ut om en enhet är lågbeskattad. Även bristen på stödjande system för att göra beräkningar och lagra data lyfts fram som problematiskt.

En intressant aspekt av den föreslagna svenska lagstiftningen är att koncernenheter föreslås lämna in både en tilläggsskatterapport och en tilläggsskattedeklaration (i den mån koncernenheten ska betala tilläggsskatt enligt rapporten). Vi noterar även att det föreslås införas tre olika sanktioner; förseningsavgift, rapportavgift och skattetillägg där rapportavgiften kan uppgå till betydande belopp (10 miljoner kr).

I normala fall är nästa steg att förslaget remitteras och därefter bereds vidare. Nu saknas flera delar i förslaget vilket kan innebära att det måste beredas vidare i departementet. Med tanke på komplexiteten och tidsaspekten är det viktigt att förslaget remitteras redan nu och att arbetet fortgår parallellt i departementet.

KPMG fortsätter givetvis att analysera innehållet i delbetänkandet och återkommer löpande med information.

Välkommen att kontakta oss om ni har några frågor!

Läs mer
SOU 2023:6 En lag om tilläggsskatt för företag i stora koncerner (Delbetänkande av  2021 års utredning om vissa internationella företagsskattefrågor) (PDF)

OECD Administrativ vägledning (PDF)

OECD:s safe harbour-regler publicerade (TaxNews nr 42, 2022)

English summary of the article

Läs mer om ämnet och hitta fler TaxNews-artiklar.