Kraftigt höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare i Sverige

Den 30 november beslutades det i riksdagen att ett nytt, högre försörjningskrav ska gälla för tredjelandsmedborgare som arbetar i Sverige, så kallade arbetskraftsinvandrare.  Enligt Tidöavtalet ska utgångspunkten vara att det kommer krävas en lönenivå motsvarande medianlön för att beviljas arbetstillstånd. 

Beslutet som genererar en ändring i utlänningslagen innebär att en arbetskraftsinvandrare genom sin anställning ska uppnå en god försörjning för att kunna beviljas ett arbetstillstånd och fastställer även en lägsta godkända lön för att beviljas arbetstillstånd i Sverige. I nuvarande lagstiftning framgår det att ett arbetstillstånd för ges om ”anställningen gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig, vilket nu föreslås ändras till ”anställningen gör det möjligt för honom eller henne att uppnå en god försörjning”. Syftet är att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner.

Det som gäller idag är att försörjningskravet innebär att inkomsten måste vara av sådan storlek att personen inte behöver försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen för att kunna täcka kostnader för bland annat boende och uppehälle. Beloppet idag, som gäller oavsett sysselsättningsgrad måste som lägst uppgå till 13 000 kronor per månad. Som tillägg till detta belopp ansåg tidigare regering vid tiden då systemet för arbetskraftsinvandring infördes (2008) att omständigheten att kunna försörja sig inte var ett tillräckligt krav på lönesättningen. Av den anledningen infördes även ett lagstadgat krav på att svenska kollektivavtal eller vad som är praxis inom yrket eller branschen skulle också tjäna som vägledning för de anställningsvillkor som ska gälla för att få ett arbetstillstånd. Enligt nuvarande regering har detta regelverk underlättat för oseriösa arbetsgivare att anlita billig arbetskraft vilket i förlängning anses undergräva tilltron till arbetskraftsinvandringssystemet.

I propositionen föreslås att lagändringen ska träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Beslutet om höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare i Sverige kommer högst troligen innebära en minskning för arbetskraftsinvandring till yrken där marknadslönerna generellt är lägre i jämförelse med andra yrken. Åtstramningen innebär begränsade möjligheter för Migrationsverket att ge arbetstillstånd inom vissa branscher.

KPMG ser också att det kan komma att innebära att nyutexaminerade i Sverige i vissa fall kommer behöva erbjudas högre ingångslöner även inom branscher med kvalificerad arbetskraft

Vidare bevakar KPMG utvecklingen med tydliggörande avseende om det endast är grundlönen som kommer tas i beaktande för att nå kraven eller om förmåner såsom traktamente och bostad fortsatt kommer kunna räknas med i den totala ersättningsnivån 

Välkomna att kontakta oss om ni har några frågor.

Läs mer om ämnet och hitta fler TaxNews-artiklar.