Bankskatteförslaget röstades igenom av riksdagen – träder i kraft om 17 dagar

Riksdagen röstade ja till att införa en ny skatt på kreditinstituts skulder. Samtidigt gav riksdagen en formell uppmaning till regeringen att följa upp hur den nya lagen fungerar i praktiken och att inom kort presentera vissa förslag på lagändringar.

Efter riksdagens beslut står det klart att den nya lagen om riskskatt för kreditinstitut, den så kallade bankskatten, träder i kraft den 1 januari nästa år. Lagen innebär en helt ny skatt för banker och andra kreditinstitut som ingår i koncerner, vars sammanlagda skulder hänförliga till verksamhet i Sverige överstiger 150 miljarder kronor för 2021.

Skatten tas ut på bolagsnivå. För 2022 gäller en skattesats om 0,05 procent vilket från och med 2023 höjs till 0,06 procent. Även gränsvärdet kommer årligen att indexeras. Underlaget utgörs av bolagets skulder, med undantag för avsättningar och vissa andra redovisade skulder som inte ska räknas med. KPMG har närmare redogjort för förslaget i tidigare TaxNews.

När riksdagen godtog regeringens förslag om riskskatt för kreditinstitut var det emellertid med vissa förbehåll. I tre så kallade tillkännagivanden uppmanas regeringen av riksdagen att se över den nya lagstiftningen och återkomma med lagförslag.

Ett av tillkännagivandena avser Kommuninvest, som är ett offentligt kreditinstitut som omfattas av den nya skatten. Senast den 1 oktober 2022 uppmanas regeringen återkomma med en proposition om ett nytt undantag från skattskyldighet för Kommuninvest från och med 2023. Regeringen uppmanas även att snarast återkomma med ett förslag om att kompensera kommun- och regionsektorn för de ökade kostnaderna till följd av riskskatten. Förslaget till tillkännagivande om undantag för Kommuninvest grundas på förslag i motioner från KD och SD.

Utöver detta uppmanas regeringen att noga följa frågan om hur den nya skatten påverkar konkurrensen mellan svenska och utländska banker och på sikt försvårar möjligheterna att värna den finansiella stabiliteten. Detta då man ser en risk för att utländska banker kan omstrukturera sin verksamhet till så kallad låneförmedling och därmed undgå riskskatten. Om de effekterna konstateras uppmanas regeringen att återkomma med förslag på justeringar i lagen för att motverka effekterna.

Utskottet ansåg dock till skillnad från motionsförslagen att det inte finns skäl att i nuläget rikta ett tillkännagivande till regeringen om att utländska banker som bedriver verksamhet i Sverige genom en låneförmedlare via en filial eller dotterbolag ska omfattas av riskskatten eller om en utredning om huruvida utländska banker som bedriver verksamhet i Sverige genom en låneförmedlare, via en filial eller dotterbolag efter lagens införande undkommer riskskatten.

I det tredje tillkännagivandet som utskottet lade fram på eget initiativ ger riksdagen i uppgift till regeringen att utreda möjligheten att ändra lagen så att riskskatten inte drabbar lokalt förankrade banker. Enligt utskottet kan inte en ökad lånekostnad för kunder till dessa banker, som nästan uteslutande består av hushåll och de allra minsta företagen, anses motiverad mot bakgrund av de angivna skälen för att införa skatten.

Utöver motionerna har riksdagspartierna i särskilda yttranden i skatteutskottets betänkande riktat skarp kritik mot själva processen kring framtagandet av propositionen och regeringens hantering av ärendet med riskskatten. Särskilt klandervärt anses vara att den föreslagna utformningen riskerar att försämra kommunernas möjlighet till finansiellt samarbete inom ramen för Kommuninvest. Den utformning som regeringen har valt anses även försvåra arbetet med att undanta Kommuninvest då detta skulle kunna strida mot gällande EU-rätt och reglerna om förbjudet statsstöd.

Sedan EU-kommissionen gett grönt ljus och meddelat att förslaget om riskskatt för kreditinstitut inte anses utgöra förbjudet statligt stöd var det väntat att riksdagen skulle anta förslaget. De tillkommande tillkännagivandena ökar emellertid ovissheten om hur lagen kommer att utformas framöver. Redan 2023 – skattens andra år – ska lagen ha genomgått minst en lagändring, enligt riksdagens tillkännagivande om Kommuninvest.

Vissa bedömningar enligt den nya lagen riskerar att bli komplicerade och kan därför kräva vägledande praxis, däribland hur gränsvärdet och skatteunderlaget ska beräknas.

Vilka bankkoncerner som blir skattskyldiga för riskskatten nästa år avgörs på grundval av årsredovisningen för 2021. Som tidigare framförts är det idag endast ett begränsat antal banker som omfattas. Då skattskyldigheten baseras på kreditinstitutets skulder vid beskattningsårets ingång kan dock fler kreditinstitut komma att omfattas i framtiden beroende på hur verksamheten utvecklas. Detta är något som bör beaktas, speciellt för bankkoncerner som ligger nära en skuldsättning på 150 miljarder kronor.

För de kreditinstitut som omfattas redan idag kvarstår det nu att se hur den nya lagen kommer att fungera i praktiken och vilka praktiska konsekvenser riskskatten kommer att medföra.

Välkommen att höra av er om ni har några frågor eller funderingar om den nya riskskatten. 

Läs mer om ämnet och hitta fler TaxNews-artiklar.