Proposition om riskskatt för vissa kreditinstitut

UPPDATERAD 2021-11-29
 

Den 2 september i år remitterade, trots hård remisskritik, regeringen ett lagförslag om riskskatt för vissa kreditinstitut till Lagrådet med avsikt om ikraftträdande redan den 1 januari 2022. För att få bekräftelse på att skatten inte anses utgöra ett otillåtet statsstöd framhöll regeringen i lagrådsremissen att en bekräftelse från kommissionen skulle inväntas innan genomförande. Den 28 oktober lämnades en proposition till riksdagen, till synes utan bekräftelse i statsstödsfrågan från kommissionen. 

I den proposition som lämnats av regeringen under torsdagen den 28 oktober bekräftas i stort lagförslaget som lämnades till Lagrådet i september. 

Systematiska skillnader saknas och tröskelvärden för skatteplikt är oförändrade. Det föreslås att skatteplikt ska inträda vid en, förenklat, skuldsättning inom koncernen (hänförlig till verksamhet i Sverige) som vid räkenskapsåret början uppgår till 150 miljarder svenska kronor (exklusive koncernintern skuldsättning och avsättningar). Även beskattningsunderlaget baseras på dessa skulder, dock i de enskilda skattskyldiga kreditinstituten, och beskattningen föreslås uppgå till 0,05 procent av beskattningsunderlaget under 2022 och 0,06 procent av beskattningsunderlaget från och med 2023. För en koncern som precis når upp till skuldsättningen om 150 miljarder svenska kronor uppgår med andra ord beskattningen till cirka 75 000 000 svenska kronor. En närmare genomgång av lagförslaget hittar du i tidigare TaxNews. 

I Lagrådets laglighetsprövning riktas en mild kritik mot vissa redaktionella misstag i lagrådsremissen, dock inget av materiell eller praktisk vikt vilket också Lagrådet poängterar.

Statsstöd

Det bör noteras att regeringen fortsatt har för avsikt att den nya lagen om riskskatt ska träda i kraft redan den 1 januari 2022. Detta trots att, som tidigare diskuterats, frågan om huruvida förslaget innebär en risk för att utgöra otillåtet statsstöd enligt nuvarande regelverk (artikel 107.1 EUF-fördraget) fortfarande inte verkar vara löst. I remissen till Lagrådet uttryckte regeringen att inget förslag skulle genomföras innan en anmälan gjorts till kommissionen och kommissionen bekräftat att lagstiftningen inte utgör sådant statsstöd som måste godkännas av kommissionen.

I propositionen från den 28 oktober uttrycker regeringen, på liknande sätt, att risk för att riskskatten ska utgöra otillåtet statsstöd som måste godkännas av kommissionen saknas men att en anmälan och godkännande från kommissionen bör inväntas innan beslut (nedan från s. 64 i propositionen).

”Eftersom rättspraxis på området är under utveckling, jämför ovan t.ex. kommissionen mot Polen, C‑562/19, och kommissionen mot Ungern, C‑596/19, har förslaget anmälts till kommissionen för rättslig säkerhet om att förslaget inte utgör statligt stöd. Denna bedömning bör bekräftas av kommissionen innan förslaget genomförs. Därigenom säkerställs förslagets förenlighet med EU:s regler om statligt stöd, vilket ger inblandade aktörer rättslig säkerhet.”

Enligt regeringen har en anmälan gjorts till kommissionen den 3 september, dagen efter Lagrådsremissen. Det saknas trots detta alltjämt redogörelser för kommissionens bekräftelse om att riskskatten inte utgör otillåtet statsstöd. I Lagrådets prövning utgår Lagrådet från att bekräftelse från kommissionen inväntas innan förslaget genomförs.

Uppdatering 2021-11-29
EU-kommissionen har nu meddelat att regeringens förslag om riskskatt för kreditinstitut är förenlig med EU:s statsstödsregler. Debatt i riksdagen är planerad till den 13 december och omröstning efterföljande dag den 14 december.

I allt väsentligt innebär inte propositionen något nytt, mer än en bekräftelse om att regeringen fortsatt har för avsikt att besluta om lagstiftning för tillämpning redan 2022, vid dags dato om mindre än två månader. Avseende statsstödsfrågan har oss veterligen detta ännu inte bekräftats av kommissionen. Den riktning regeringen tar trots nämnda uttalanden om att beslut inte ska genomföras utan kommissionens stöd vittnar möjligen om underhandsinformation från kommissionen. Det återstår dock att se när en sådan slutlig bekräftelse kan komma.

Oavsett detta innebär propositionen och den fortsatta ambitionen om genomförande att det är hög tid för berörda och potentiellt berörda kreditinstitut att se över sin skuldsättning, inte minst för att få insikt i vilka praktiska konsekvenser riskskatten kommer att medföra. 

Vi bevakar den fortsatta lagstiftningsprocessen noga. Välkommen att höra av er om ni har några frågor eller funderingar om effekterna av förslaget.  

Läs mer om ämnet och hitta fler TaxNews-artiklar.