Tisdagen den 11 december bjöd Skatteverket in till en informationsträff för att presentera ett antal områden kopplade till internprissättning. I tidigare TaxNews har vi dels skrivit om den rapport som Skatteverket nyligen publicerat avseende deras arbetssätt vid utredning av internprissättning och vinstallokering (se TaxNews här) och dels om de nya internprissättningsdokumentationsregler som började gälla från 1 april 2017 (se TaxNews här). Under informationsträffen gick Skatteverket igenom dessa delar.

Skatteverket redogjorde även för var man står i processen avseende land-för-land-rapporteringen (Country-by-country reporting eller CbCR) samt Skatteverkets senaste ställningstagande avseende betydelsen av ett företags internprissättningsdokumentation vid beslut om skattetillägg. Nedan följer en sammanfattning från Skatteverkets redogörelse avseende dessa två delar.

Country-by-Country reporting

Country-by-Country-rapporten ska lämnas in till Skatteverket om koncernens sammanlagda intäkter överstiger 7 miljarder kronor. Rapporterna lämnades in för första gången i Sverige senast den 31 december 2017. Det var då ca 90 företag (koncerner) med huvudkontor i Sverige som omfattades av CbC-rapporteringen och ca 1 000 företag (koncerner) som var verksamma i Sverige i någon omfattning men med huvudkontor utomlands.

Skatteverket hade sitt första utbyte av rapporterna med andra länder under sommaren 2018 och enligt Skatteverket gick utbytet smidigt. Skatteverket har fått förfrågningar från bolag avseende vad datan från CbCR har använts till. Skatteverket meddelade att informationen i CbCR har använts till att bl a göra en övergripande riskanalys på koncernnivå. Rapporten utgör således ett av de verktyg som Skatteverket har tillgängligt för att välja ut vilka företag som ska granskas närmare. Man konstaterar att de rapporter som lämnats in i Sverige haft hög teknisk kvalitet.

Avseende CbC-notifiering meddelar Skatteverket att de ser över möjligheten att notifieringarna ska kunna göras digitalt. Dock har andra utvecklingsprojekt haft företräde och de vet inte när en digital lösning kommer att finnas på plats.

Som tidigare annonserats kommer OECD att göra en översyn av CbCR under 2020. Skatteverket är dock av uppfattningen att CbC-rapporteringen troligtvis är här för att stanna och att översynen troligen bara leder till smärre förändringar. Skatteverket anser att fler år skulle behöva ligga till grund för att utvärderingen ska vara meningsfull.

Betydelsen av ett företags internprissättningsdokumentation för beslut om skattetillägg

Skatteverket publicerade den 3 december 2018 ett ställningstagande om betydelsen av ett företags internprissättningsdokumentation för beslut om skattetillägg.

I Skatteverkets ställningstagande förtydligas när skattetillägg kan tas ut med helt eller halvt skattetillägg samt när skattetillägg inte bör tas ut.

Skatteverket anger i ställningstagandet att skattetillägg ska sättas ned till hälften om bolaget har presenterat en ”tillräcklig dokumentation” efter förfrågan. Vad som utgör tillräcklig dokumentation beskrivs som ”Beskrivningen av sakomständigheterna och transaktionerna ska vara korrekt avseende den eller de transaktioner Skatteverket korrigerar och den får inte utelämna väsentlig information. Det innebär exempelvis att dokumentationen ska beskriva de faktiska förhållandena och parternas faktiska agerande."  För nedsättning av skattetillägget krävs också att man har följt den prissättning som beskrivits i dokumentationen och att man har använt vedertagna uppfattningar eller metoder i enlighet med OECD.

Skatteverket är tydliga med att de inte vill att dokumentationen ska bifogas med inkomstdeklarationen. Skatteverket menar att även om dokumentationen har inlämnats är den i normalfallet av sådan omfattning att det inte kan anses ingå i en normal granskning att gå igenom dokumentationen i syfte att finna felaktigheter eller motsägelser. Någon särskild utredningsskyldighet för Skatteverket uppkommer därmed i regel inte även om dokumentationen innehåller uppgifter som gör att prissättningen skulle kunna ifrågasättas.

Ställningstagandet diskuterar att hel befrielse av skattetillägg kan medges om bolaget i inkomstdeklarationen gjort Skatteverket uppmärksam på en särskild frågeställning eller hänvisat till delar i internprissättningsdokumentationen. Ställningstagandet anger även att hel befrielse från skattetillägg kan ske vid svåra gränsdragningar och bedömningar.

KPMG:s kommentar

Enligt Skatteverket räcker det inte med att bifoga internprissättningsdokumentationen till sin inkomstdeklaration för att undgå skattetillägg, om man inte särskilt hänvisat till vissa utvalda delar eller gjort Skatteverket uppmärksam på en särskild frågeställning. Vår erfarenhet har tidigare varit att Skatteverket påför fullt skattetillägg i nästintill samtliga korrigeringar som avser internprissättning. Detta verkar nu vara på väg att förändras eller åtminstone har Skatteverket insett att det krävs vissa förtydliganden kring detta.

Vår uppfattning är att dessa riktlinjer är välbehövliga med tanke på att skattetillägg påförs i nästan samtliga internprissättningsrevisioner och de borde leda till en minskning av skattetillägg som påförs, åtminstone om en tillräcklig dokumentation kan presenteras. Skatteverkets ställningstagande borde kunna leda till att fler bolag ser ett värde i att upprätta en fullständig dokumentation med hög kvalitet.

Efter presentationen ställdes en del frågor från deltagarna, bl a hur ett bolag bör utforma ett öppet yrkande i inkomstdeklarationen för att undvika skattetillägg samt vilka områden som bör anses särskilt komplexa. Skatteverket kunde inte närmare besvara dessa utöver det som framgår i ställningstagandet.

Ni är välkomna att kontakta oss om ni har några frågor de ämnen som nämns ovan eller om ni har andra frågor rörande internprissättning.

Annika Lindström
annika.lindstrom@kpmg.se

Vill du prenumerera på TaxNews och andra nyheter från KPMG? Anmäl dig här.