Komponentindelning av fastigheter enligt K3

Många står inför utmaningar när det är dags att komponentindela sina byggnader vid övergången från K2 till K3. Vad du kan tänka på vid komponentindelning av byggnader och andra tips och tricks ger vi svar på i denna artikel. Vi presenterar också KPMG:s Komponentmodell som kan hjälpa dig med en effektiv och smidig komponentindelning av dina byggnader.

Bokföringsnämnden arbetar just nu med uppdateringar och ändringar av K2 och K3. I det tidigare publicerade remissförslaget avseende ändringar av K2 föreslogs bland annat att bostadsrättsföreningar och företag med byggnad som huvudsaklig tillgång, oavsett storlek, inte längre skulle få tillämpa K2. Det innebär att dessa företag behöver byta från K2 till K3. Reglerna för redovisning av byggnader skiljer sig åt mellan K2 och K3.

Ett företag som tillämpar K3 och som äger en byggnad som har betydande komponenter med väsentligt skild nyttjandeperiod ska dela in sin byggnad i komponenter och skriva av komponenterna över dess respektive nyttjandeperiod. 

Det innebär att företaget ska fastställa vilka komponenter som byggnaden består av, och därefter fördela såväl anskaffningsvärde som ackumulerade avskrivningar på dessa komponenter. Företaget måste även fastställa nyttjandeperioden för respektive komponent för att kunna beräkna hur stora avskrivningar som ska göras.

Vid arbetet med komponentindelning enligt K3 uppstår många frågor.

Enligt K3 ska en byggnad delas in i betydande komponenter som har väsentligt skild nyttjandeperiod. Det finns däremot ingenting som beskriver exakt hur många eller vilka komponenter som ska användas. Hur många och vilka komponenter beror på vad du har för typ av fastighet, när den är byggd och även renoveringar under de senaste åren kan påverka. Vilken verksamhet som bedrivs i byggnaden är en annan faktor som också påverka vilka komponenter som är lämpliga att använda.

De bokförda värden ska fördelas på byggnaden vid tidpunkten för övergång. Det innebär att det är byggnadens skick vid den tidpunkten som ska beaktas. Du behöver fundera på hur gammal byggnaden är, när genomfördes de senaste renoveringarna/ombyggnationer och vad planeras för renoveringar/ ombyggnationer framöver.

Utgångspunkten är skicket på komponenterna vid tidpunkten för övergång. Hur den framtida underhållsplanen ser ut, dvs när planerar företaget att byta ut en komponent, såsom exempelvis tak eller fönster, ger vägledning till komponentens nyttjandeperiod.

Under arbetet med komponentindelningen kan du ställas inför svåra avvägningar och svaren kan skilja sig åt för olika byggnader beroende på dess skick, hur gamla de är och vilken verksamhet som bedrivs.

Vi på KPMG hjälper dig gärna! Som stöd i arbetet finns nu KPMGs komponentmodell där du som företag enkelt kan komponentindela dina byggnader. I Komponentmodellen får du ett förslag på komponenter, fördelning av värden per komponent samt avskrivningstid per komponent utifrån din byggnads typ och skick. I Komponentmodellen kan du därefter göra anpassningar kring dina byggnaders specifika förutsättningar. Modellen gör det också enkelt att exportera underlag med data för att kunna ta vidare in i ditt ekonomisystem, användning i Excel, arkivering och underlag till revisor. Våra specialister finns alltid tillgängliga för diskussioner om vad byte från K2 till K3 innebär.

Komponentmodellen är ett webbaserat verktyg som du och du och dina kollegor efter inloggning kan få åtkomst till. Det är också möjligt för flera personer att arbeta samtidigt i Komponentmodellen. Priset för åtkomst till Komponentmodellen beror på antalet byggnader som Komponentmodellen ska användas för.  Komponentmodellen kan vara en hjälp för såväl företag och koncerner som äger byggnader, som ekonomiska förvaltare och redovisningsbyråer som jobbar med många BRFer.

Vill du veta mer om Komponentmodellen eller har frågor och funderingar om övergången från K2 till K3? Vi finns här! Vi demonstrerar gärna hur Komponentmodellen fungerar och diskuterar de frågor som är aktuella för ditt företag.