Nya förslag om skatteincitament till forskning och utveckling

Idag lämnade Utredningen om skatteregler som gynnar forskning och utveckling sitt slutbetänkande "Skatteincitament för forskning och utveckling – ett nytt incitament baserat på utgifter för FoU-personal" (SOU 2026:1). Utredningen föreslår två alternativa förslag till incitament som utgår från företagens utgifter för personal som arbetar med FoU och som innebär en möjlighet till reducerad inkomstskatt. I det ena fallet genom ett förhöjt kostnadsavdrag och i det andra fallet genom en återbetalningsbar skattereduktion.

I juni 2023 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare för att utreda bl.a. bestämmelserna om nedsättning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för forsknings- och utvecklingsarbete (FoU). I denna del lämnade utredningen för ett år sedan delbetänkandet "Skatteincitament för forskning och utveckling En översyn av FoU-avdraget och expertskattereglerna", SOU 2025:3, se tidigare TaxNews.

I november 2024 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv till utredningen. Enligt tilläggsdirektivet skulle utredningen göra en kartläggning av förekomsten av olika typer av skatteincitament för forskning och utveckling (FoU) inom EU och OECD samt analysera och föreslå hur ett skatteincitament som i första hand utgår från företags FoU-utgifter och innebär en möjlighet till reducerad inkomstskatt kan utformas inom ramen för svensk lagstiftning.

Vid inkomstbeskattningen ska bl.a. utgifter för forskning och utveckling som har eller kan antas få betydelse för den huvudsakliga näringsverksamheten eller verksamheten i övrigt dras av. 

För att öka företagens investeringar i forskning och utveckling i Sverige har införts regler som tillåter arbetsgivare att minska arbetsgivaravgifterna med 20 procent av lönen för anställda som arbetar med forskning och utveckling (avdragsunderlaget), upp till ett avdragstak på 36 miljoner kronor per år för koncernen.

Dessa regler om FoU-avdraget har visat sig vara både svårtolkade och svårtillämpade för såväl företag som Skatteverket. Svårigheterna beror främst på en otydlig definition av begreppen ”forskning” och "utveckling" i lagstiftningen, vilket gör det utmanande för båda parter att avgöra huruvida kraven för avdraget är uppfyllda eller inte. Enligt utredningen är det sannolikt att många av de företag som nyttjar FoU-avdraget i dagsläget skulle nekas avdraget vid en granskning, samtidigt som utredningen visar att Skatteverkets kontroller är betydligt mer kostsamma än vad som tidigare uppskattats i samband med reglernas införande. Enligt utredningen riskerar reglernas komplexitet och tillämpning att avskräcka företag från att öka sina investeringar i forskning och utveckling, vilket motverkar syftet med FoU-avdraget.

I sitt delbetänkande föreslog utredningen bl.a. en ändrad definition av begreppen forskning och utveckling för att fler företag ska kunna komma i åtnjutande av FoU-avdraget. Utredningen har föreslagit att kravet på att arbetet med forskning och utveckling ska vara "systematiskt" tas bort, vilket enligt utredningen förenklar reglerna och gör dem mer inkluderande. Inom ramen för detta ska kravet på att använda forskningsresultat i utvecklingsarbetet ersättas med ett krav på att arbetet ska innebära nya lösningar på vetenskapliga eller tekniska problem. Avsikten är att det ska vara tillräckligt att det finns en skillnad i egenskaper mellan den vara, tjänst eller produktionsprocess som företaget försöker ta fram och vad som redan finns på marknaden. 

Vidare ska tröskeln för FoU-avdraget sänkas och förändras genom att tyngdpunkten i den framtida bedömningen i stället ska vara på hur produkterna tas fram. Detta innebär även att utvecklingsarbete som inte är systematiskt kan falla in under definitionen av forskning och utveckling och att kraven på det underlag som ska lämnas in till stöd för avdraget sänks.

I slutbetänkandet presenterar utredningen två alternativa förslag om ett nytt incitament baserat på utgifter för FoU-personal. Utredning har inte förordat det ena eller andra förslaget utan ser för- och nackdelar med båda två.

Det första alternativet är ett frivilligt förhöjt kostnadsavdrag om 200 procent utöver de faktiska kostnaderna. Har företaget 100 i utgifter för forskning och utveckling medges avdrag med 100 inom ramen för dagens regler i inkomstskattelagen och ytterligare 200 enligt en särskild regel. Extraavdraget baseras på utgifter för löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete till personal som arbetar med forskning eller utveckling och som utför arbetet inom EES. Ett sådant avdrag minskar det skattemässiga överskottet i näringsverksamheten och därmed också den skatt som företaget betalar. Allt annat lika innebär förslaget ett minskat skatteuttag om (200 x 20,6=) 41,2. Företag som går med förlust får ingen direkt skattelättnad, men däremot ett ökat skattemässigt underskott som kan utnyttjas för att minska framtida överskott.

Det andra alternativet är en återbetalningsbar skattereduktion om 20 procent av utgifter för löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete till personal som arbetar med forskning eller utveckling och som utför arbetet inom EES. Skattereduktionen innebär att företaget får reducera sin skatt och därefter, om det framräknade beloppet är större än den skatt som kan reduceras, få den överskjutande delen utbetald. Ett sådant incitament kan utnyttjas även av företag som går med förlust. Om ett företag har utgifter för FoU om 100 som ska ingå i underlaget medges skattereduktion med (100 x 0,2 =) 20. Om den aktuella skatten för ifrågavarande år är 5 uppstår ett skattetillgodohavande om 15 som betalas ut till den skattskyldige. Detta tillgodohavande, som är skattefritt för mottagaren, är utformat för att inte skapa negativa effekter ur ett tilläggsskatteperspektiv. 

Slutligen kan nämnas att med forskning och utveckling enligt reglerna i inkomstskattelagen avses detsamma som gäller för FoU-avdraget. Ett införande av förslaget i delbetänkandet får således effekt även i denna del.

De nya reglerna i inkomstskattelagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027 och påverka drygt 3 500 koncerner och fristående företag. Den offentligfinansiella nettoeffekten beräknas minska skatteintäkterna m.m. med ca 8,5 miljarder kronor som föreslås finansieras i tre delar.

• Minskat anslag till Vinnova avseende direktstöd för FoU.
• Ytterligare begränsning i avdragsrätten för negativt räntenetto för företag genom att tillåtet ränteavdrag sänks från dagens 30 procent till 20 procent av EBITDA.
• Ytterligare begränsning för avdrag för ränteutgifter för fysiska personer genom slopad avdragsrätt för lån för att förvärva fordon, båtar m.m.

Syftet med ifrågavarande incitament är att öka företagens investeringar i arbete med forskning och utveckling i Sverige och därmed stärka företagens konkurrenskraft. Vi kan konstatera att Sverige inte är ensamt om att införa denna typ av incitament. 

Utredningens två alternativa förslag, det förhöjda kostnadsavdraget och den återbetalningsbara skattereduktionen skapar incitament för fler företag att vilja nyttja avdraget. Oavsett vilket av alternativen som införs kan det, ihop med förslaget som presenterades januari 2025, skapa förbättrade förutsättningar för investeringar i forskning och utveckling.

Incitamenten tar enbart sikte på utgifter för arbetskostnader, dvs. humankapital, och inte i utgifter för tillgångar, AI och andra hjälpmedel som numera används i FoU-arbete. En sådan neutralitetsbrist kan göra att reglerna fort blir omoderna. 

Ett förhöjt avdrag för FoU-kostnader gynnar framför allt företag som redan har en lönsam verksamhet. Ett system med en återbetalningsbar skattereduktion ger en mer likformig effekt för företagen, exempelvis kommer även företag med underskott att direkt komma i åtnjutande av incitamentet. 

Andra skillnader mellan de båda förslagen är att de kommer påverka möjligheten till ränteavdrag på olika sätt. Ett förhöjt kostnadsavdrag påverkar avdragsunderlaget negativt vilket inte förslaget med skattereduktion gör. Motsvarande gäller för skatteincitamentet.  

Det finns många aspekter på förslagen som kommer påverka olika företag på skilda sätt. Har ni frågor eller funderingar på förslagen påverkar just er är ni välkomna att kontakta oss för en vidare diskussion om förslagen.

KPMG bjuder in till ett seminarium i Stockholm, Göteborg och Malmö där vi kommer gå igenom förslaget och diskutera utveckling inom området. Läs mer och registrera dig här.

Läs mer
Skatteincitament för forskning och utveckling – ett nytt incitament baserat på utgifter för FoU-personal (SOU 2026:1).