OECD:s nya vägledning avseende fast driftställe vid distansarbete

Den 19 november 2025 publicerade Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (”OECD”) efterlängtade uppdateringar till kommentaren till modellskatteavtalet rörande fast driftställe och distansarbete. Syftet är att klargöra när distansarbete kan leda till att ett företag får ett fast driftställe i ett annat land.

Allt fler anställda arbetar på distans på eget initiativ, vilket har skapat en osäkerhet kring potentiella skattemässiga risker och hur företag bör utforma interna policys. OECD:s nya vägledning ger nu klarhet: distansarbete från ett annat land leder oftast inte till oväntade skattekonsekvenser för arbetsgivaren.

Två avgörande faktorer betonas:

• Mindre än 50 % distansarbete: Om en anställd arbetar hemifrån eller från en annan icke företagsanknuten plats mindre än 50 % av sin totala arbetstid under en tolvmånadersperiod, anses detta generellt sett inte skapa ett fast driftställe för företaget.
  
  
• Mer än 50 % distansarbete: Överskrids 50 %-gränsen uppstår inte per automatik ett fast driftställe. Det krävs att verksamheten på den berörda platsen är av kommersiell karaktär. Vid mer än 50 % distansarbete krävs en djupare analys av omständigheterna.

Uppdateringen understryker att bedömningen av om ett företag har ett fast driftställe ska utgå från de faktiska omständigheterna under den aktuella perioden, inte på tidigare eller framtida perioder. 

Vidare förklaras att distansarbete från hemmet eller annan plats i utlandet normalt skiljer sig från företagets användning av exempelvis kontor eller filialer. Andra relevanta platser kan vara ett fritidshus, en hyrd bostad eller vänner/familjs hem. Huvudpoängen är att arbetsplatsen inte ska ha någon koppling till företaget.

De flesta hem eller andra relevanta platser är vanligtvis inte tillgängliga för andra anställda och har en starkare koppling till, och kontrolleras av, individen själv. Därför kan det vara  svårt att fastställa om de aktiviteter som utförs på en sådan plats är tillräckliga för att utgöra en fast plats för affärsverksamhet genom vilken företagets verksamhet bedrivs.

Fast driftställe definieras enligt huvudregeln som en stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs.

Kriterier för fast driftställe enligt huvudregeln:

• Det ska finnas en plats. Platsen kan vara en lokal, kontor, maskin eller annan utrustning.
• Platsen ska användas stadigvarande (med stadigvarande avses normalt minst sex månader). 

Affärsverksamheten för det utländska företaget ska helt eller delvis bedrivas från platsen. Verksamheten behöver inte vara av produktiv karaktär.

Aktiviteter av endast förberedande eller biträdande karaktär innebär inte att ett fast driftställe föreligger. Att en anställd arbetar hemifrån eller från annan plats innebär inte automatiskt att ett fast driftställe uppkommer för företaget. Tillfälliga eller sporadiska affärsaktiviteter hemifrån eller från annan plats ger normalt inte heller upphov till ett fast driftställe. Varje situation kräver en individuell bedömning.

En viktig faktor enligt OECD:s uppdatering är om det finns kommersiella skäl till den anställdes närvaro i landet, exempelvis för att underlätta affärsrelationer med lokala kunder eller leverantörer. Tillfälliga kundbesök är däremot inte tillräckligt, utan det måste finnas ett tydligt samband mellan den anställdes närvaro, platsen och företagets affärsverksamhet i landet. Att tillåta distansarbete för att behålla en medarbetare eller sänka kostnader räknas inte som kommersiella skäl.

En individ kan vara ensam eller huvudsaklig affärsutövare för ett företag. Exempelvis kan en utländsk konsult som under längre tid utför huvuddelen av sitt konsultarbete från ett hemmakontor i landet få ett fast driftställe i landet.

OECD:s uppdaterade vägledning innehåller även flera exempel som tydliggör tillämpligheten av den nya vägledningen:

• Exempel A: En person arbetar från en hyrd bostad i annat land under tre månader per år. Platsen anses inte vara “fast” eftersom verksamheten inte anses vara stadigvarande. 
  
  
• Exempel B: En anställd arbetar hemifrån i annat land 30 % av arbetstiden under ett år. Hemmet är “fast” på grund av regelbunden användning, men omfattningen är för begränsad för att räknas som att hemmet står till företagets förfogande.
  
  
• Exempel C: En anställd arbetar hemifrån i annat land 80 % av arbetstiden och gör regelbundna kundbesök lokalt. Hemmet är “fast” och det finns kommersiella skäl (lokal kundkontakt), vilket innebär att hemmet står till företagets förfogande och därmed utgör ett fast driftställe.
  
  
• Exempel D: En anställd arbetar hemifrån i annat land 60 % av arbetstiden och levererar tjänster till kunder i flera länder, med endast sporadiska lokala kundbesök. Trots mer än 50 % hemarbete saknas kommersiella skäl, så hemmet utgör därmed inte ett fast driftställe.
  
  
• Exempel E: En anställd jobbar nästan uteslutande hemifrån i annat land och levererar virtuella tjänster till kunder i olika tidszoner. Hemmet är “fast” och det finns kommersiella skäl (betjäna kunder i olika tidszoner), vilket gör att hemmet står till företagets förfogande och utgör ett fast driftställe.

OECD:s uppdaterade vägledning utvecklar även begreppet ”kommersiella skäl” och när sådana kan anses föreligga vid fysisk närvaro i en stat till följd av att en anställd arbetar från hemmet eller en annan relevant plats i staten.

Exempel på kommersiella skäl:

• Den anställde håller möten med företagets kunder
• Den anställde hjälper till att bygga upp en ny kundbas eller identifiera affärsmöjligheter
• Den anställde hittar nya leverantörer, ansvarar för leverantörsrelationer eller hanterar leverantörskontrakt
• Den anställde interagerar med kunder eller leverantörer i realtid, till exempel via call center, IT-support eller medicinska tjänster över olika tidszoner
• Den anställde tar del av affärsrelevant expertis, till exempel genom regelbundna möten med universitetsforskare
• Den anställde samarbetar med andra företag
• Den anställde utför tjänster på plats hos kund, till exempel utbildning eller reparationer
• Den anställde interagerar med anställda eller personal hos företaget eller närstående företag

Bara det att det finns kunder, leverantörer eller närstående företag i landet där hemmet eller platsen finns innebär inte per automatik att det finns kommersiella skäl för affärsverksamhet där. Inte heller räcker det att befinna sig i en annan tidszon. Saknas genuina kommersiella skäl för att arbeta från platsen, anses den generellt sett inte stå till företagets förfogande – om inte andra särskilda omständigheter föreligger.

Inom EU gäller förordning 883/04 om social trygghet. EES och Schweiz har genom separata avtal anslutit sig till denna förordning. Den innebär att en anställd som arbetar inom dessa områden är socialförsäkrad i ett enda land, och arbetsgivaren betalar socialavgifter till det landet. Var en anställd är socialförsäkrad framgår av intyget A1.

Huvudregel: Anställda är socialförsäkrade i det land de arbetar. 

Multistate-arbete

Förordningen har en bestämmelse för de anställda som normalt arbetar i flera länder (multistate). Om den anställde bor i ett land och är anställd av en arbetsgivare med säte i annat land: 

• Mer än 25 % arbete i bosättningslandet → socialförsäkrad där.
• Mindre än 25 % → socialförsäkrad i arbetsgivarens land.

Arbetar den anställde inte en väsentlig del i bosättningslandet, är den anställde i stället socialförsäkrad i det land där arbetsgivaren har sitt säte (verksamhetsställe). Finns två eller flera arbetsgivare, guidar bestämmelsen även vad som gäller i de fallen.

Antalet personer som arbetar på distans över landsgränser har ökat kraftigt. För att hantera detta har EU tecknat Telework Framework Agreement. Avtalet anger när dispens vid teleworking enligt artikel 16 i förordningen 883/04 medges. Syftet är att skapa gemensamma och tydliga regler för när en anställd kan behålla socialförsäkring i det land arbetsgivare har säte vid gränsöverskridande distansarbete.

Vad innebär avtalet?

• Det gäller anställda som bor i ett land och distansarbetar för en arbetsgivare med säte i ett annat land.
• Det gör det möjligt att medge dispens så att den anställde kan vara socialförsäkrad i arbetsgivarens land, även om arbetet sker från bostaden i ett annat land.
• För att kunna åberopa avtalet måste båda länderna ha accepterat Telework Framework. Sverige anslöt den 1 juli 2023, och över 20 länder har gjort detsamma.

Villkoren för dispens enligt Telework Framework är bl a:

• Den anställde arbetar mindre än 50 % i bosättningslandet på distans.
• Gäller inte för roller som normalt innebär arbete i flera länder (multistate work), där andra regler.

OECD:s uppdaterade vägledning är ett välkommet inslag i den befintliga men begränsade vägledningen för distansarbete och innebär en ökad tydlighet och flexibilitet för företag med gränsöverskridande distansarbete. 

Den nya vägledningen innebär en bättre förutsebarhet, minskar risken för oväntade skattekrav och ger arbetsgivare bättre möjligheter att utforma interna policys. 

Det är dock viktigt att företag fortsätter beakta ett lands nationella lagstiftning vad gäller distansarbete eftersom nationell rätt och tillämpning kan skilja sig från OECD:s vägledning. Vägledningen kan därför skapa viss förvirring i de länder där det finns striktare regler kring distansarbete och där ett fast driftställe kan uppstå även om det inte finns några kommersiella skäl. Det finns även länder som har mer generös intern rätt och riktlinjer kring när ett fast driftställe kan anses uppstå. KPMG rekommenderar därför att företag dokumenterar distansarbete och kontinuerligt följer utvecklingen av internationella skatteregler för att undvika framtida risker.

Vägledningen får i stor utsträckning anses vara i linje med svenska Skatteverkets rättsliga ställningstagande om arbete i hemmet (dnr: 8-1677220), i vilket Skatteverket också  lägger stor vikt vid om det finns kommersiella skäl för arrangemanget (omständigheter som beaktas vid bedömningen är bl.a. om det finns någon fördel för företaget att arbetet utförs i Sverige eller om företaget exempelvis har kunder i Sverige som den anställda arbetar mot och om det finns något samband mellan företagets aktiviteter och den geografiska placeringen). 

En skillnad är emellertid att Skatteverket ser till omständigheten om det finns någon fördel för företaget att en anställds arbete utförs i ett annat land. Det innebär bland annat att exempel E ovan, eventuellt beroende på omständigheterna, skulle kunna bedömas annorlunda av Skatteverket. OECD verkar emellertid tycka att en anställd som utför virtuella tjänster till kunder i olika tidszoner är ett kommersiellt skäl, trots att företaget inte har någon direkt fördel av att den anställdes arbete utförs i det berörda landet. 

Det är även troligt att Skatteverket kommer uppdatera sitt rättsliga ställningstagande i linje med OECD:s nya vägledning då fast driftställe framöver bör uppkomma i färre situationer än tidigare. 

Även om OECD:s nya vägledning är klargörande finns det fortfarande situationer där bedömningen fortsatt är komplex, som i exempel E. Vi vill därför särskilt betona att det alltid är viktigt att göra en bedömning i det enskilda fallet utifrån både nationell intern rätt, tillämpligt dubbelbeskattningsavtal och OECD. Detsamma gäller i de situationer företag har personer i ledande befattningar, såsom VD, arbetar på distans. 

Vid beviljad dispens enligt Telework Framework omfattas den anställde av socialförsäkring i det land där arbetsgivaren bedriver sin verksamhet. Utan dispens, kan EU-regelverk i stället föranleda att den anställde är socialförsäkrad i sitt bosättningsland. 

I normalfallet rapporterar ett företag socialavgifter på anställdas ersättning i det land där verksamhet bedrivs. Om dispens inte sökts och socialavgifter ska rapporteras i ett land där företaget inte bedriver sin verksamhet, upplevs detta normalt som ett resurskrävande och kostsamt extrajobb. En dispens med stöd av Telework Framework innebär därför en välkommen förenkling för arbetsgivare, där den är tillämplig. Förutsättningarna för att söka dispens ansluter mot OECD:s uppdaterade vägledning om distansarbete från bostaden ska bedömas såsom fast driftställe eller inte.

Läs mer
The article in English