Lagrådsremiss om förbättrade ränteavdragsregler för företag

Dagens regler om avdragsbegränsning för ränteutgifter, de så kallade ränteavdragsbegränsningsreglerna infördes i sin nuvarande form 2019 och redan då angav regeringen att konsekvenserna av regelverket skulle följas upp. Som ett led i detta har regeringen nu presenterat lagrådsremissen avseende förbättrade ränteavdragsregler för företag. Förslaget innebär bland annat en ny systematik för koncerngemensam beräkning av räntenetto och höjd beloppsgräns i förenklingsregeln. Förslaget innehåller också förändringar avseende de så kallade riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna. 

Lagrådsremissen bygger på förslaget som lämnades av utredningen ”Förbättrade ränteavdragsregler för företag” (SOU 2024:3) från juni 2024. Många av utredningens förslag går regeringen vidare med. I vissa delar föreslås dock förenklingar och förtydliganden. De mest betydande förändringarna i förhållande till utredningens förslag återfinns i de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna. Regeringen föreslår en helt ny bestämmelse som ska tillämpas vid gränsöverskridande lån från företag inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och regeringen går inte vidare med den av utredningen hårt kritiserade utformningen av förvärvsregeln. 

De generella ränteavdragsbegränsningsreglerna är ihoplänkande med många olika regler i inkomstskattelagen. Exempelvis finns en samordning mellan dessa regler och underskottsreglerna. Vidare har koncernbidragsreglerna stor betydelse vid tillämpningen. Detta gör att tillämpningen av de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna i många avseenden är komplicerad och vidare finns många otydligheter, exempelvis vilka utgifter och inkomster som ska räknas som ränta. Det förslag som nu har remitterats till Lagrådet innebär bl.a. att det sker en lättnad i den samordning som nu gäller genom att en koncern bildar en särskild beräkningsenhet.

Koncernutjämning och beräkningsenhet

Utredningen om förbättrade ränteavdragsregler för företag föreslog att företag med koncernbidragsrätt ska bilda en särskild beräkningsenhet och gemensamt beräkna räntenetto och avdragsunderlag. Regeringen föreslår vissa förtydliganden avseende beräkningarna inom en beräkningsenhet som innebär att företag som ingår i en beräkningsenhet först ska summera negativt räntenetto, positivt räntenetto, kvarstående negativt räntenetto och avdragsunderlag i separata poster. Om beräkningsenheten har ett sammanlagt positivt räntenetto ska sammanlagt negativt räntenetto och sammanlagt kvarstående negativt räntenetto dras av med ett belopp som högst motsvarar beräkningsenhetens sammanlagda positiva räntenetto. Därefter görs beräkning av ränteavdrag enligt huvudregeln eller förenklingsregeln om beräkningsenheten har kvar ett sammanlagt negativt räntenetto och/eller sammanlagt kvarstående negativt räntenetto. 

Vidare förtydligar regeringen att koncernbidrag och tidigare års underskott inte ska påverka avdragsunderlaget. Detta innebär en förenkling och tydligare avgränsning i beräkningen.

Förenklingsregeln

Regeringen går vidare med utredningens föreslog att beloppsgränsen i förenklingsregeln ska höjs från 5 till 25 miljoner kronor vilket innebär att fler företag kan tillämpa förenklingsregeln och därmed undantas från mer komplexa beräkningar. 

Regeringen föreslår, till skillnad mot utredningen, att företag inom en intressegemenskap inte behöver tillämpa samma regel. Det gäller dock inte bolag inom samma beräkningsenhet, de behöver fortsatt tillämpa samma regel.  

Tidsgräns för kvarstående negativt ränteavdrag

Utredningen föreslog att den nuvarande tidsgränsen på sex år för att utnyttja kvarstående negativt räntenetto skulle tas bort. I stället ska företag få möjlighet att spara sådana avdrag utan tidsbegränsning på samma sätt som gäller för underskottsavdrag. Förslaget omfattar även kvarstående negativt räntenetto som uppkommit före ikraftträdandet av de nya reglerna, vilket innebär att sådant äldre negativt räntenetto kan användas utan att preskriberas. Syftet är att förenkla regelverket och skapa större förutsägbarhet för företag vid långsiktig planering.

Räntedefinitionen

En fråga som varit föremål för prövning och som inte sällan diskuteras är vilka inkomster och utgifter som ska räknas som ränta. Regeringen bedömer i likhet med utredningen att den befintliga räntedefinitionen inte ska förändras. Däremot föreslår regeringen på motsvarande sätt som utredningen att ränta som beräknats enligt effektivräntemetoden som utgångspunkt även ska anses utgöra ränta i skattemässig mening. Regeringen förtydligar dock vilka bolag som omfattas av detta och samtidigt förstärks kopplingen till god redovisningssed. 

De riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna har tillämpats i snart 15 år och har bland annat på grund av utvecklingen inom EU-rätten varit föremål för ändringar vid ett flertal tillfällen. Detta var också ett av skälen till att utredningen föreslog förändringar i den nu gällande lydelsen av reglerna. Efter att utredningen lämnade sitt betänkande har det kommit ytterligare avgöranden från både EU-domstolen och HFD. 

Ny regel införs som ska gälla vid gränsöverskridande lån från företag i EU  

Regeringen föreslår i förhållande till utredningens förslag en helt ny bestämmelse som ska begränsa avdrag för ränta vid lån inom en intressegemenskap när det företag som får ränteinkomsten finns i ett annat land inom EES än i Sverige. I sådana situationer ska normalt ränteavdrag medges, men om lånet ingår i ett s.k. konstlat upplägg som syftar till att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån kan avdrag nekas. Det är Skatteverket som ska ha bevisbördan för att ett skuldförhållande ingår i ett konstlat upplägg. Regeringen anser att denna ändring medför att de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna kommer att vara förenliga med EU-rätten.

Nuvarande riktade ränteavdragsregler behålls oförändrade för lån från långivare i Sverige och utanför EES  

Nuvarande regler ska fortfarande gälla när den som har rätt till ränteinkomsten finns i Sverige, i ett land utanför EES som Sverige har ett skatteavtal med, eller om räntan beskattas med minst tio procent. Även fortsättningsvis kan ränteavdrag nekas för sådana lån om lånet uteslutande eller så gott som uteslutande har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.

Förvärvsregeln

Utredningen föreslog att den så kallade förvärvsregeln skulle ändras så att ränteutgifter avseende en skuld till ett företag i samma intressegemenskap i princip inte skulle få dras av om skulden avsåg ett förvärv av en delägarrätt från ett annat företag i intressegemenskapen (ett internt aktieförvärv). Regeringen går dock inte vidare med detta förslag. 

Utformningen av förvärvsregeln ändras inte, vilket betyder att när skulden avser ett internt förvärv av aktier (delägarrätter) medges avdrag under förutsättning att förvärvet är väsentligen affärsmässigt motiverat. Förvärvsregeln föreslås emellertid enbart vara tillämplig vid lån från svenska företag och från företag utanför EES. Vid gränsöverskridande lån från koncernföretag inom EES är avsikten att rätten till ränteavdrag enbart ska kunna prövas mot den föreslagna nya bestämmelsen, dvs ränteavdrag ska enbart kunna nekas (helt eller delvis) om lånet ingår i ett konstlat upplägg var syfte är  att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. 

Utredningen presenterade, men förordade att reglerna inte skulle införas, ett förslag till infrastrukturundantag som innebar att företag som genomför offentliga infrastrukturprojekt skulle kunna undantas från ränteavdragsreglerna. Regeringen konstaterar att frågan om ett infrastrukturundantag behöver utredas vidare och föreslår att undantaget inte införs i dagsläget. 

Höjningen av gränsen för tillämpning av förenklingsregeln är ett närmande av många andra länder och är positivt ur både konkurrens- och förenklingssynvinkel eftersom fler koncerner inte behöver göra en fullständig beräkning.

Den nya systematiken för att beräkna det maximala ränteavdraget inom en koncern torde också underlätta och förenkla för de flesta koncerner. Den nya systematiken där avdragsunderlaget beräknas utan påverkan av koncernbidrag och underskott kan resultera i att koncerner får ett högre ränteavdrag, 

Att koncernen blir en beräkningsenhet kommer som vi tidigare påpekat, innebära ett behov av en central samordning av ränteavdragen för bolag som ingår i en beräkningsenhet. Även om det finns ett undantag som medger att samtliga bolag inom en intressegemenskap inte behöver tillämpa samma regel, ställer reglerna ändå höga krav på samordning inom beräkningsenheten.    

Det finns idag en osäkerhet vad gäller definitionen av ränta och hur vissa valutakursförändringar ska behandlas. Denna osäkerhet kvarstår vilket innebär att det sannolikt är domstolarna som kommer att få klargöra detta framgent. 

Förslaget avseende de riktade ränteavdragsberäkningsreglerna introducerar ett nytt begrepp, "konstlat upplägg", i regelverket. Det anges i förarbetena att begreppet ska motsvara EU:s begrepp "rent konstlat upplägg" och avsikten med regeln är att ränteavdrag ska kunna nekas i sådana situationer som utifrån EU-rätten skulle utgöra ett ”rent konstlat upplägg” som inte har någon ekonomisk förankring och som arrangerats i syfte att undvika skatt som annars skulle ha betalats. Den närmare innebörden av vad som ska anses utgöra ett konstlat upplägg är dock oklar och en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Regeringen uttalar också att det är oundvikligt att en bestämmelse som syftar till att motverka missbruk innehåller abstrakta begrepp som kan fånga in de flesta av de upplägg som har skapats för skatteundandragande och skatteflykt. 

Regeringen anser att EU-domstolens dom från 22 oktober 2024 (X BV, C-585/22) kan ge vägledning avseende begreppets innebörd. I domen, som meddelades efter att utredningen presenterade sitt förslag, prövades Nederländernas ränteavdragsbegränsningsregler. I det aktuella fallet hade den nederländska skattemyndigheten nekat ränteavdrag för ett lån som finansierade ett externt förvärv. Förvärvaren hade lånat från ett lågbeskattat koncernföretag i Belgien som hade finansierats med tillskott. EU-domstolen konstaterade att unionsrätten inte hindrar nationella lagar från att neka ränteavdrag för lån som utgör ett rent konstlat upplägg eller är en del av ett rent konstlat upplägg. 

Högsta förvaltningsdomstolen har nyligen vid tillämpning av nuvarande riktade ränteavdrags-begränsningsregler slagit fast att när ett lån finansierar ett externt aktieförvärv så betingas ett sådant lån av affärsmässiga skäl. Mot denna bakgrund kunde skuldförhållandet inte anses utgöra ett rent missbruksfall som nuvarande regelverk avser att motverka. Ränteavdrag nekades inte (Högsta förvaltningsrättens dom den 8 maj 2025, mål nr 6988-24). Någon uttalad prövning av om skuldförhållandet ingick i ett ”rent konstlat upplägg” utifrån en EU-rättslig bedömning gjordes inte. Det får emellertid förutsättas att skuldförhållandet inte kunde anses ingå i ett sådant rent konstlat upplägg.    

Införandet av det nya begreppet kommer enligt KPMG:s bedömning öka osäkerheten kring när ränteavdrag kan medges vid lån från koncernföretag i EES. Enligt KPMG hade det varit att föredra om den svenska lagtexten utgått ifrån de unionsrättsliga begrepp som faktiskt avses, dvs. att fråga ska vara om ett rent konstlat upplägg, ett upplägg utan ekonomisk förankring i syfte att undvika skatt som normalt skulle ha betalats på den vinst som upparbetats i landet. Förslaget innebär också att det inte är identiska bedömningar som ska göras vid prövningen av om rätt till ränteavdrag finns vid gränsöverskridande lån från bolag i EES å ena sidan och lån från företag utanför EES eller från företag i Sverige å andra sidan. Detta ökar regelverkets komplexitet. 

Av  lagrådsremissen framgår också att regeringen i nuläget valt att inte införa ett infrastrukturundantag, vilket flera andra länder infört. Regeringen uttalar bland annat att den offentligfinansiella effekten av ett infrastrukturundantag kan bli högre än vad utredningen beräknat. Att lättnader för offentliga infrastrukturprojekt inte införs kan sannolikt innebära att sådana investeringar fortsatt kan bli svåra att genomföra. 

Slutligen kan det noteras att de nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026, i enlighet med vad utredningen tidigare föreslog. Regeringen anger dock att frågan om huruvida, och i vilken omfattning, lagrådsremissen kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2026 beror på det ekonomiska läget, det tillgängliga reformutrymmet samt det samlade finansieringsbehovet.

Vi fortsätter vår analys av lagrådsremissen och diskuterar gärna hur de föreslagna reglerna komma att påverka just er koncern. Vi ser också över våra verktyg för optimering och beräkning av ränte- och koncernbidrag, för att kunna tillhandahålla en lösning som på ett effektivt sätt stödjer beräkningen av ränteavdrag inom en beräkningsenhet och optimering av koncernbidrag enligt de nya reglerna. 

Läs mer
Lagrådsremiss: Förbättrade ränteavdragsregler för företag (pdf 1 MB)