Budgetpropositionen 2026: Reformpaket för skatter, samhällsnytta och migration

I 2026 års budgetproposition föreslår regeringen bland annat en genomgripande omarbetning av 3:12-reglerna för fåmansföretag, nya skatteincitament för företag som bidrar till forskning och social hjälpverksamhet, samt skärpta momsregler för ökad kontroll och rättssäkerhet. Samtidigt presenteras förslag om sänkt SINK-skatt, utvidgade gröna avdrag och riktade stöd till unga på arbetsmarknaden. På migrationsområdet föreslås skärpta krav för medborgarskap och utvisning vid brott.

Som aviserat föreslår regeringen en rad förändringar av 3:12-regelverket som styr beskattningen av utdelning och kapitalvinst på s.k. kvalificerade aktier i fåmansföretag. Regeringen uttalar i budgetpropositionen att det är viktigt med enkla, enhetliga och överskådliga regler eftersom det bidrar till att skattesystemet uppfattas som rättvist och rimligt. Regeringen anser därför att det är angeläget att så långt möjligt förenkla och förbättra fåmansföretagsreglerna och presenterar i budgetpropositionen flera förslag till förändringar. KPMG kommer inom kort återkomma med ett TaxNews med fördjupade kommentarer kring de föreslagna förändringarna. Våra kommentarer nedan är därför begränsade till utvalda delar av de föreslagna förändringarna.  

De i budgetpropositionen föreslagna förändringarna avser främst reglerna för att räkna ut det s.k. gränsbeloppet för beräkning av lågbeskattat utdelningsutrymme. 

Enligt nuvarande regler beräknas gränsbeloppet enligt två alternativa regler, dels huvudregeln, dels den s.k. schablonregeln. Enligt propositionen ersätts dessa två alternativa regler med en sammansatt beräkningsmodell som innehåller tre delar. I denna nya kombinerade beräkningsregel ligger ett grundbelopp om 4 inkomstbasbelopp (”IBB”) per företag i botten (som kan jämföras med den befintliga förenklingsregelns 2,75 IBB). Grundbeloppet ska fördelas mellan ägarna utifrån ägarandelen i företaget. I den mån en individ äger del i flera företag ska grundbeloppet fördelas mellan företagen och får inte uppgå till mer än 4 IBB totalt hos individen.

Till grundbeloppet ska läggas ränta på omkostnadsbeloppet på aktierna hos delägaren, vilken enligt budgetpropositionen ska uppgå till statslåneräntan (”SLR”) plus 9 procentenheter på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kr. Enligt nuvarande regler får beräkningen göras utifrån hela omkostnadsbeloppet.

Till gränsbeloppet får enligt budgetpropositionen också läggas ett lönebaserat utrymme som likt idag uppgår till 50 procent av kontant utbetalda löner i bolaget och dess dotterbolag. En stor förändring är utformningen av löneunderlagsregeln, där det enligt propositionen ska införas ett schablonmässigt löneavdrag om 8 IBB för respektive delägare som har kvalificerade andelar. För makar gäller beloppet tillsammans för dem. Vidare föreslår regeringen ett slopande av det nuvarande löneuttagskravet för att få tillgodoräkna sig lönebaserat utrymme, men regeln om ett maxbelopp för det lönebaserade utrymmet motsvarande 50 gånger den egna lönen kvarstår. Regeringen föreslår också att det s.k. kapitalandelskravet för beräkning av lönebaserat utrymme (4-procentsregeln) avskaffas. De nya reglerna föreslås i de flesta fall träda i kraft den 1 januari 2026. 

Regeringen har föreslagit att aktiebolag och ekonomiska föreningar ska ha rätt till skattereduktion vid penninggåvor till ideell verksamhet, med syftet att främja social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning. För att kvalificera sig för denna skattereduktion måste gåvan uppgå till minst 2 000 kronor per tillfälle och ges till en godkänd gåvomottagare. Skattereduktionen beräknas till 20,6% av gåvans värde och kan uppgå till maximalt 164 800 kronor per år, vilket motsvarar ett gåvounderlag på högst 800 000 kronor.

Godkända gåvomottagare kan vara svenska ideella föreningar, stiftelser, registrerade trossamfund som är inskränkt skattskyldiga och deras utländska motsvarigheter. För att bli godkänd måste gåvomottagaren ha som ändamål att främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning och ha minst en auktoriserad eller godkänd revisor utsedd. Utländska gåvomottagare måste också lämna ett skriftligt åtagande till Skatteverket för att lämna kontrolluppgift för mottagna gåvor.

Lagförslaget innehåller också en reglering som slår fast att vid lämnade av en gåva som medför rätt till skattereduktion så ska ingen med aktier eller andelar i gåvogivaren beskattas för utdelning eller beläggas med kupongskatt. Förslaget syftar till att uppmuntra företag att bidra mer till samhällsnyttiga ändamål genom att erbjuda skatteincitament. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026

Vidare har flertalet förändringar inom momsområdet presenterats med direkt påverkan på både företagens administration och hushållens ekonomi.

En av de mest betydande förändringarna är att omsättningsmetoden föreslås bli uttrycklig huvudregel vid fördelning av momsavdrag i blandad verksamhet. Från 1 januari 2027 ska företag i större utsträckning basera sina avdrag på andelen momspliktig omsättning. Alternativa metoder får användas endast om de ger ett mer rättvisande resultat. Förslaget följer EU-rättens krav och väntas öka rättssäkerheten samt minska risken för överavdrag med en beräknad budgeteffekt på cirka 1 miljard kronor per år.

Utöver förändringarna kring momsavdrag föreslås även åtgärder för att motverka skattefusk. Från och med 1 juli 2026 får Skatteverket nya verktyg för att neka eller avregistrera företag från momsregistrering, ogiltigförklara momsnummer i EU:s VIES-system och hålla inne överskjutande moms vid misstanke om skatteundandragande. Syftet är att minska skattebortfall och stärka kontrollen vid gränsöverskridande handel.

Parallellt med dessa kontrollåtgärder föreslås två tillfälliga momssänkningar som kan märkas direkt i plånboken. Mellan 1 april 2026 och 31 december 2027 sänks momsen på livsmedel från 12 till 6 procent, för att stärka hushållens köpkraft under lågkonjunkturen. Dessutom sänks momsen på tillträde till danstillställningar från 25 till 6 procent från 1 juli 2026, ett kulturpolitiskt initiativ som syftar till att likställa dans med andra evenemang som konserter och teater.

Skattesatsen för den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta (SINK-skatt) har sedan 2018 varit på 25 %. Under de senaste åren har flera skattesänkande reformer införts för dem som betalar vanlig inkomstskatt, exempelvis jobbskatteavdrag. Även denna budgetproposition innehåller förslag om ett utvidgat jobbskatteavdrag. Dessa reformer har lett till att fler som annars skulle betala SINK-skatt väljer att frivilligt betala inkomstskatt och lämna inkomstdeklaration. Eftersom SINK-skatten är tänkt att vara ett enklare och snabbare alternativ till den årliga taxeringsprocessen, föreslås nu att skattesatsen sänks i två steg: till 22,5 % från och med 2026 och till 20 % från 2027.

Som en del i den gröna omställningen infördes den 1 juli 2023 en tillfällig skattefrihet för förmån av elektricitet för laddning av vissa fordon. Syftet var att främja fossilfria arbetsresor. Denna skattefrihet, som gäller laddning på arbetsplatsen, skulle upphöra den 1 juli 2026, men regeringen föreslår nu att den ska gälla tills vidare för att fortsatt stödja omställningen till en fossilfri fordonsflotta. I samma anda föreslås att avdragsrätten för drivmedelskostnader vid tjänsteresor utvidgas till att omfatta laddhybrider som förmånsbil, när bilen laddas med arbetsgivarens el och den anställde även haft kostnader för fossilt drivmedel.

Vidare föreslås att beloppsgränsen för avdrag för arbetsresor, resor till utbildningsplatsen och inställelseresor höjs från nuvarande 11 000 kr till 15 000 kr.

För att stötta unga på arbetsmarknaden under den rådande lågkonjunkturen föreslås en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år. Förslaget innebär ett avgiftsuttag om 20,81 % (jämfört med normala 31,42 %) på ersättning upp till 25 000 kr, och ska gälla från den 1 april 2026 till den 30 september 2027.

KPMG har tidigare rapporterat om förslag till skärpta försörjningskrav för svenskt medborgarskap, se tidigare TaxNews. I budgetpropositionen presenterar regeringen ett omfattande reformpaket med syfte att ytterligare stärka Sveriges migrationspolitik. De nya förslagen innebär skärpta regler avseende både medborgarskap och utvisning på grund av brott.

Regeringen vill skärpa kraven för utvisning och medborgarskap

Regeringen föreslår en rad åtgärder för att höja tröskeln till svenskt medborgarskap och samtidigt underlätta utvisning vid brott. Syftet är att stärka integrationen och öka tryggheten i samhället.

För att beviljas svenskt medborgarskap ska det enligt förslaget krävas längre vistelsetid i Sverige, utökade kunskaper i svenska språket och samhällskunskap samt tydligare krav på egen försörjning. Regeringen betonar att medborgarskapet ska ha ett högt värde och ges till personer som är väl integrerade i det svenska samhället.

Parallellt föreslås skärpta regler för att utvisa personer som begår brott och som inte är svenska medborgare. Möjligheten att återkalla uppehållstillstånd vid allvarlig brottslighet ska också utredas vidare. Enligt regeringens uppskattning kan antalet utvisningar på grund av brott komma att öka sexfaldigt.

• Höjd skatt på tobaksprodukter
• Förbättrat regelverk för tonnagebeskattning: Utvidgning till specialsjöfart, förenklade regler.
• Slopad fordonsskatt för vissa släpvagnar inklusive husvagnar
• Sänkt skatt för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning
• Skattebefrielse för biogas även i blandningar
• Moderniserad beskattning av gaser
• Slopad lagerskatt på flygbensin
• Sänkt alkoholskatt för småproducenter
• Sänkt elskatt: Från 43,9 öre/kWh till 36 öre/kWh från 1 januari 2026
• Utvidgad skattebefrielse för el i metallurgiska processer
• Förlängd nedsättning av skatt på jordbruksdiesel

Tveka inte att kontakta oss om du berörs av något av förslagen eller har frågor om hur du bör tänka kring nästa års förändringar av beskattningen.

Läs mer
Budgetpropositionen för 2026 (pdf 32 MB)

Höständringsbudget för 2025 (pdf 311 KB)