Nya uppdaterade riktade ränteavdragsbegränsningsregler

Dagens regler om avdragsbegränsning för ränteutgifter, de så kallade ränteavdrags-begränsningsreglerna, infördes i sin nuvarande form 2019 och redan då angav regeringen att konsekvenserna av regelverket skulle följas upp. Regeringen har nu, genom propositionen “2025/26:20 Anpassningar av ränteavdragsreglerna till EU-rätten”, presenterat en förändring  av de s.k. riktade Förslaget innebär bland annat en anpassning till rättsutvecklingen inom EU avseende avdragsrätten för ränta på lån inom en s.k. intressegemenskap. De nya reglerna föreslås träda ikraft den 1 januari 2026.

Förslagen i propositionen bygger på den tidigare lagrådsremissen som gavs ut i juni 2025 och på utredningen ”Förbättrade ränteavdragsregler för företag” (SOU 2024:37) från juni 2024. Till skillnad från lagrådsremissen och utredningen föreslås i propositionen ingen uppdatering av de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna.

De riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna har tillämpats i snart 15 år och har bland annat på grund av EU-rättens utveckling varit föremål för ändringar vid ett flertal tillfällen. Detta är också ett av skälen till att regeringen föreslår förändringar i nu gällande lydelser av reglerna. 

Ny regel införs som ska gälla vid gränsöverskridande lån från företag i EES  

Regeringen föreslår en helt ny bestämmelse som ska begränsa avdrag för ränta vid lån inom en intressegemenskap när det företag som har rätt till ränteinkomsten finns i ett annat land inom EES än i Sverige. Enligt den nya bestämmelsen ska ränteavdrag som huvudregel medges, men om lånet ingår i ett s.k. konstlat upplägg som syftar till att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån kan avdrag nekas helt eller delvis.

 Regeringen anser att denna ändring medför att de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna kommer att vara förenliga med EU-rätten. I propositionen anges att en bestämmelse om gränsöverskridande skuldförhållanden måste vara i överenstämmelse med etableringsfriheten. Bestämmelsen bör därför begränsas till vad som krävs utifrån EU-rätten och bara träffa "rent konstlat upplägg". Syftet med den föreslagna bestämmelsen är att ränteavdrag ska kunna nekas i sådana situationer som utifrån EU-rätten anses utgöra ett ”rent konstlat upplägg” som saknar ekonomisk förankring och som arrangerats i syfte att undvika skatt som annars skulle ha betalats. Vad som faktiskt ska anses utgöra ett konstlat upplägg blir upp till rättstillämpningen och i slutändan domstolarna att avgöra. 

Regeringen föreslår också en uppdatering av den så kallade förvärvsregeln i 24 kap. 19 § IL för att spegla införandet av den nya regeln avseende lån från företag inom EES. Regeringen föreslår att själva utformningen av förvärvsregeln inte ska ändras men att den fortsättningsvis enbart ska tillämpas vid skulder inom intressegemenskapen där den som har rätt till ränteinkomsten antigen är ett svenskt företag eller ett företag utanför EES. Det innebär att när en sådan skuld avser ett internt förvärv av aktier (delägarrätter) medges avdrag endast under förutsättning att förvärvet är väsentligen affärsmässigt motiverat. Vid gränsöverskridande lån från ett intresseföretag inom EES är avsikten emellertid att rätten till ränteavdrag enbart ska kunna prövas mot den föreslagna nya bestämmelsen, det vill säga ränteavdrag ska enbart kunna nekas (helt eller delvis) om lånet ingår i ett konstlat upplägg vars syfte är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. 

Nuvarande riktade ränteavdragsregler behålls oförändrade för lån från långivare i Sverige och utanför EES  

Regeringen föreslår ingen förändring av avdragsrätten för ränteutgifter där den som har rätt till ränteinkomsten finns i Sverige, i ett land utanför EES som Sverige har ingått ett heltäckande skatteavtal med eller om räntan beskattas med minst tio procent. Även fortsättningsvis kan ränteavdrag nekas för sådana lån om lånet uteslutande eller så gott som uteslutande har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.

Avdragsbegränsning för negativt räntenetto

Till skillnad från lagrådsremissen och utredningen innehåller propositionen inget förslag om förändring av de s.k. generella ränteavdragsbegränsningsreglerna, som både utredningen och regeringen tidigare har ställts sig positiva till. Att de inte inkluderas i propositionen innebär att det inte blir någon förändring just nu av hur avdragsutrymmet beräknas idag. Det innebär bland annat att någon konsoliderad beräkning genom en s.k. beräkningsenhet inte införs och att tidsbegränsningen avseende rätten att dra av kvarstående negativa räntenetton inte tas bort. Vidare höjs inte heller förenklingsregeln från 5 till 25 miljoner kronor.

Att uppdateringen av de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna inte införs den 1 januari 2026 synes varit en budgetprioritering, men givet utredningens och remissinstansernas tidigare positiva inställning till uppdateringarna ser vi det som sannolikt att dessa kommer att införas i framtiden, dock tidigast med tillämpning från den 1 januari 2027. 

Förändrad räntedefinition och infrastrukturundantag

I propositionen föreslås inte någon uppdatering av räntedefinitionen eller att ett infrastrukturundantag ska införas.

Den föreslagna ändringen avseende de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna görs i syfte att anpassa reglerna till EU-rätten. Det är positivt att regeringens förslag innebär att en regel ska tillämpas i samtliga fall där räntemottagaren finns i en annan stat i EES. Detta till skillnad mot utredningens förslag, där en bedömning behövde göras om låntagare och långivare hade haft möjlighet att utbyta koncernbidrag om båda bolagen varit svenska för att avgöra enligt vilken regel som ränteavdraget skulle prövas när räntemottagaren fanns i en annan stat i EES. Enligt det nu lämnade förslaget ska alltså samtliga lån där räntemotagaren finns i ett annan land än Sverige i EES prövas mot en och samma regel.  

Tyvärr innebär förändringen att det trots allt kommer finnas två parallella riktade ränteavdragsbegränsningsregler beroende på var räntemottagaren hör hemma. Hör räntemottagaren hemma i Sverige eller i en stat utanför EU ska rätten till ränteavdrag prövas utifrån samma regler som gäller i dag. 

Om räntemottagaren hör hemma i en annan stat i EES än Sverige ska rätten till ränteavdrag prövas utifrån den nya föreslagna regeln. Genom införandet av denna regel införs ett helt nytt begrepp i ränteavdragsbegränsningsreglerna, ”konstlat upplägg”. Den närmare innebörden av den föreslagna regeln är oklar. I propositionen anges att regelns syfte är att den ska motsvara EU-domstolens praxis om konstlade upplägg och att den ska följa denna rättspraxis. För ledning av innebörden av konstlat upplägg hänvisas bland annat till EU-domstolens avgörande i det s.k. X BV målet från 4 oktober 2024 (C-585/22) där Nederländernas ränteavdragsbegränsningsregler prövades. Den nederländska skattemyndigheten hade nekat avdrag för ränta på ett lån som finansierade ett externt förvärv av delägarrätter. Förvärvaren hade lånat från ett lågbeskattat koncernföretag i Belgien som hade finansierats med tillskott. EU-domstolen konstaterade att unionsrätten inte hindrar nationella lagar från att neka ränteavdrag för lån som utgör rent konstlat upplägg eller är en del av ett sådant upplägg. Mot bakgrund av X BV målet uttalar regeringen att ett exempel på ett konstlat upplägg kan vara en situation där kapitaltillskott lämnas från företag A till företag C för att finansiera en utlåning från företag C till företag B, trots att företag A kunde ha lånat ut pengar direkt till företag B utan att gå via företag C. Sådana skuldförhållanden anses enligt vad som uttalas i propositionen ha uppkommit av skatteskäl under förutsättning att ränteinkomsten hos företag C beskattas lägre än vad som hade gällt hos företag A.

Förutom att det ska vara fråga om ett konstlat upplägg för att ränteavdrag ska kunna nekas, ska syftet med det konstlade upplägget vara att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Vilken vikt – om någon – som ska tillmätas en sådan omständighet som att låntagaren och långivaren vid en fiktiv prövning hade kunnat utbyta koncernbidrag om båda bolagen varit svenska vid bedömningen av om ränteavdrag ska kunna nekas är oklar. Är en sådan fiktiv koncernbidragsrätt överhuvudtaget relevant för bedömningen om det föreligger ett konstlat upplägg som syftar till att ge intressegemenskapen en väsentlig skatteförmån?  

Regeringen uttalar också att vid bedömningen av om det föreligger ett konstlat förhållande ska beaktas om skuldförhållandet har avtalats med villkor som avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende parter och exemplifierar villkor t.ex. avseende räntesats, amortering, löptid med mera. Det anges att om lånet exempelvis löper med en högre räntesats än vad som hade avtalats mellan oberoende parter bör ränteavdrag enligt regeringen nekas delvis, det vill säga till den del räntan överstiger marknadsräntan. Här uppstår frågan hur detta förhåller sig exempelvis till den så kallade korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL. Är det någon av reglerna som ska ha företräde och ska bedömningen göras på olika sätt vid tillämpning av de olika reglerna?

Till syvende och sist kommer det som sagt att bli upp till rättstillämpningen att avgöra vad som får anses utgöra konstlade upplägg som syftar till att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Är det exempelvis möjligt att sluta sig till att motsvarande skuldförhållanden som Högsta förvaltningsdomstolen enligt nuvarande regelverk har bedömt inte har uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån inte kan anses utgöra konstlade upplägg? 

Vi fortsätter vår analys av propositionen och diskuterar gärna hur de föreslagna reglerna komma att påverka just er koncern.

Läs mer
Prop. 2025/26:20 Anpassningar av ränteavdragsreglerna till EU-rätten, (pdf 346 kB)