Gemensamma regler inom EU ska göra det lättare att få återbetalning eller direktnedsättning av källskatt som betalats i andra medlemsländer. Ekonomi- och finansministrarna i Ekofinrådet har antagit ett nytt direktiv (FASTER).
Reglerna innebär hårda krav för finansiella mellanhänder och ökat tryck på snabbhet
I tidigare TaxNews har KPMG skrivit om EU-kommissionens initiativ FASTER, som syftar till att skapa bättre förutsättningar för kapitalets fria rörlighet genom införandet av ett unionsgemensamt system för att hantera källskatter på utdelningar och liknande betalningar. Efter långa förhandlingar har medlemsländerna genom Ekofinrådet nu antagit direktivet.
Överenskommelsen innebär att direktivet ska vara implementerat i medlemsländerna senast den 31 december 2028 och börja tillämpas den 1 januari 2030. Att överenskommelse avseende FASTER nu har nåtts innebär för svensk del att finansdepartementets arbete med en ny svensk källskattelag återupptas.
Det nya systemets komponenter
De huvudsakliga beståndsdelarna i FASTER är följande:
Krav på medlemsstaterna att tillhandahålla accelererade förfaranden för direktnedsättning respektive återbetalning av källskatt.
Införandet av ett system med certifierade finansiella mellanhänder (Eng. Certified Financial Intermediaries) (”CFI”) som åläggs särskilda rapporteringskrav; och
Möjligheter för skattebetalare att inom 14 dagar få ett elektroniskt hemvistintyg utfärdat av hemviststaten.
FASTER kommer dock inte att helt ersätta medlemsländernas egna källskattesystem. En del av kompromisserna som kommit till uttryck i direktivtexten som nu antagits av Ekofinrådet handlar om i vilka fall länderna kan göra undantag från förfarandena som föreskrivs i FASTER-systemet.
Alternativa snabbförfaranden
Direktivet innehåller två accelererade förfaranden: ett för direktnedsättning av källskatt vid utbetalningen, ett för återbetalning av överskjutande källskatt inom en given tidsfrist. Medlemsstaterna har möjlighet att välja mellan vilket av snabbförfarandena som ska tillämpas.
Oavsett vilket snabbförfarande som används i respektive medlemsland får CFI:erna en viktig roll som den som ska begära återbetalning eller direktnedsättning å registrerade ägarens vägnar. CFI:erna kommer i sådana situationer att behöva säkerställa att den registrerade ägaren av instrumentet som betingat utbetalningen som utlöst källskattebetalningen uppfyller kraven för nedsättning eller återbetalning.
Medlemsstaterna bereds i direktivet flera möjligheter att vägra att tillämpa snabbförfarandena. Det gäller bland annat om nedsättning eller återbetalning begärs på annan grund än ett dubbelbeskattningsavtal och utbetalningar som överstiger ett gränsvärde om 100 000 euro. En medlemsstat ska också kunna vägra tillämpa utbetalningen kan knytas till vissa typer av finansiella arrangemang (Eng. financial arrangements) som inte stängts – en icke-uttömmande lista över sådana finansiella arrangemang anger bland annat repoavtal, aktielån och terminsavtal.
Mellanhänderna får viktig roll
Olika typer av finansförmedlare, till exempel banker och investeringsplattformar, åläggs i FASTER att registreras som CFI:er och ingå i nationella register. Det medför i sin tur att de omfattas av standardiserad rapporteringsskyldighet.
Kompromisserna i Ekofinrådet har medfört vissa lättnader och förenklingar vad gäller reglerna om CFI:er. Bland annat har rådet av förenklingsskäl kommit överens om att en europeisk portal för CFI:er ska upprättas. Portalen syftar till att tillgängliggöra de nationella registren. Dessutom har en indirekt rapporteringsmetod införts som ett alternativ till den direktrapportering som kommissionens ursprungliga förslag föreskrev.
Direktivet lämnar det upp till medlemsstaterna att fastställa påföljder för icke-kompatibla CFI:er och relaterat civilrättsligt ansvar. Det återstår därför att se hur medlemsstaterna väljer att strukturera påföljdssystemet, särskilt när påföljderna skiljer sig åt beroende på vilken typ av förfarande som valts.
Hemvistintyg inom två veckor
Det nya direktivet innebär att investerare och andra källskattebetalare kommer att få nya möjligheter att begära elektroniska hemvistintyg (”eTRC”) från hemviststaten. Innehållet i ett eTRC är standardiserat och ska därför vara detsamma, oavsett vilken medlemsstat som utfärdat det.
Medlemsstaterna får enligt den överenskomna direktivtexten 14 dagar på sig att utfärda ett eTRC. Dröjer medlemsstaten längre än så med utfärdandet är medlemsstaten skyldig att förklara orsaken till dröjsmålet för den sökande.
KPMG:s kommentar
Att överenskommelse avseende FASTER nu har nåtts innebär för svensk del att finansdepartementets arbete med en ny svensk källskattelag kan återupptas, efter att ha satts på paus sedan 2022 i väntan på direktivet. Den senaste versionen av förslaget till en ny lag om källskatt på utdelningar i Sverige presenterades i juni 2022 genom ett utkast till lagrådsremiss (se TaxNews, nr 26, 2022). Nu måste det svenska utkastet uppdateras i enlighet med FASTER-direktivet, samt ta hänsyn till den kritik som framkom i remissvaren.
Tanken med FASTER är god – säkrare och snabbare förfaranden för nedsättning och återbäring av källskatt, vilket ska stimulera till gränsöverskridande investeringar och bidra till bekämpningen av skattefusk. I dag är medlemsländernas förfaranden avseende källskatt såväl långsamma som administrativt kostsamma. Det återstår att se om de antagna reglerna verkligen kommer att göra förfarandena mindre kostsamma och krångliga i praktiken, där försiktiga mellanhänder i första ledet sätter gränser för direktnedsättning. I vilket fall är krav på snabbhet i händerna på skattemyndigheter självklart en välkommen nyhet för investerare, som innebär en stor förbättring jämfört med de långa handläggningstider som för närvarande upplevs i vissa medlemsstater.
Ett digitalt standardiserat eTRC är en positiv utveckling, särskilt i de medlemsstater som fortfarande begär hemvistintyg baserat på lokala mallar eller andra typer av formulär som måste fyllas i och stämplas av skattemyndigheterna i investerarens jurisdiktion.
Välkommen att kontakta oss om ni har några frågor!
