Snäv syn på stadigvarande vistelse i kammarrätten

Begreppet stadigvarande vistelse är centralt för att avgöra om en individ är obegränsat skattskyldig i Sverige eller inte. Begreppet är inte närmare definierat i lagtexten utan har utvecklats genom praxis. Nyligen har Kammarrätten i Göteborg tagit ställning till hur begreppet ska tolkas i samband med återkommande vistelser i Sverige.

Som stadigvarande vistelse i Sverige räknas som huvudregel en sammanhängande tidsperiod på sex månader eller mer. Därutöver krävs det att den skattskyldige tillbringar sin dygnsvila i Sverige. Även syftet med vistelsen i Sverige saknar betydelse, utan beskattning ska ske utifrån de faktiska förhållandena.

Av rättspraxis följer vidare att om vistelsen här understiger en tidsperiod om sex månader ska bedömningen om den ska anses vara stadigvarande göras med utgångspunkt i vistelsens längd, omfattning och regelbundenhet. En person kan därför anses vistas stadigvarande i Sverige även om denne under ett år tillbringar färre dagar i Sverige än utomlands.

Frågan i målet var om den berörda individens vistelse i Sverige utgjorde stadigvarande vistelse till den grad det medförde obegränsad skattskyldighet i Sverige.

Individens anställning förutsatte att arbetet skulle medföra cirka två dagars resa per vecka med en övernattning i Sverige. Vistelsemönstret kunde dock inte upprätthållas med anledning av coronapandemin, och individen kom därför under ett kalenderår att tillbringa 79 nätter i Sverige. Omfattningen på vistelsetiden i Sverige hade under året dessförinnan varit likartad.

I sin bedömning ansåg kammarrätten att vistelserna varit regelbundna och förlagda över årets samtliga månader. Kammarrätten bedömde därför att individen har vistats här under så lång tid, i sådan omfattning och med sådan regelbundenhet att individens vistelse får anses stadigvarande och därmed obegränsat skattskyldig i Sverige.

Tillämpning av regelverket kring stadigvarande vistelse är komplicerad och svår för den anställde och arbetsgivaren. Mer komplicerat blir det om vistelsen i Sverige avbryts av vistelse utomlands men individen har återkommande vistelser i Sverige. Frågor om avbrott och återkommande vistelse i Sverige har under flera år varit föremål för prövning i domstolarna med varierade utfall.

Kammarrättens dom visar dock på ett snävare synsätt än tidigare vad gäller bedömningen av stadigvarande vistelse. En viss otydlighet kvarstår dock kring huruvida domen ska tolkas så gränsen för stadigvarande vistelse minskar och att 79 övernattningar i Sverige alltid innebär stadigvarande vistelse, eller om vistelser i Sverige överstigande 79 övernattningar fortsatt inte behöver vara stadigvarande baserat på andra omständigheter. I dagsläget finns ingen information om att domen överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen.

Det återstår att se vilken effekt domen får och vi följer utvecklingen noga för att bedöma vidare konsekvenser. Med hänsyn till kammarrättens snävare synsätt ser vi dock att det finns en anledning att se över individer med liknande resmönster då skattekonsekvensen för individen kan vara betydande.

Välkommen att kontakta oss om ni har några frågor eller behöver stöd med att se över resmönster för era anställda eller dig själv.