Ny definition av begreppet stadigvarande vistelse föreslås

Under november överlämnade Skatteverket sin promemoria ”Stadigvarande vistelse – en definition” till regeringen. Förslaget avser att förtydliga begreppet stadigvarande vistelse, vilket i skrivande stund inte är närmare definierat i lagtexten utan har utvecklats genom praxis.

Skatteverket föreslår att införa en huvudregel och en kompletteringsregel vid bedömning av stadigvarande vistelse. Enligt förslaget ska en vistelse i Sverige enligt huvudregeln bedömas som stadigvarande om vistelsen under ett kalenderår omfattar fler än 160 vistelsedagar.

Enligt föreslagen kompletteringsregel ska även fler än 120 vistelsedagar bedömas som stadigvarande om antalet vistelsedagar även under det närmast föregående året översteg 120. I enlighet med nuvarande tillämpning ska vistelsedagar fortsatt endast räknas som dagar då vistelsen är förenad med dygnsvila. Vistelse utanför Sverige ska inte räknas med, vare sig det rör sig om tillfälliga avbrott eller inte.

Om förutsättningarna för stadigvarande vistelse uppfylls under ett kalenderår ska vistelsen som huvudregel anses stadigvarande från och med den första vistelsedagen till och med den sista vistelsedagen under året. Om förutsättningarna för stadigvarande vistelse uppfylls under två eller flera kalenderår i följd, ska vistelsen dock i stället anses stadigvarande från och med den första vistelsedagen det första av dessa år till och med den sista vistelsedagen det sista av åren.

Definitionen föreslås gälla vid tillämpning av samtliga bestämmelser i inkomstskattelagen där begreppet stadigvarande vistelse förekommer. Skatteverket föreslår att lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2025.

Enligt nuvarande tillämpning av begreppet anses en person stadigvarande vistas i Sverige om personen tillbringat sammanhängande tidsperiod på sex månader eller mer här. Därutöver krävs det att den skattskyldige tillbringar sin dygnsvila i Sverige.

Av rättspraxis följer vidare att om vistelsen här understiger en tidsperiod om sex månader ska bedömningen om den ska anses vara stadigvarande göras med utgångspunkt i vistelsens längd, omfattning och regelbundenhet. En person kan därför anses vistas stadigvarande i Sverige även om denne under ett år tillbringar färre dagar i Sverige än utomlands.

Skatteverket skriver i promemorian att förslaget syftar till att göra det enklare och skapa mer förutsebarhet för individer, något vi välkomnar.

Bedömningen kring stadigvarande vistelse är komplicerad och de fall där vistelsen i Sverige avbryts av vistelse utomlands är ofta svårbedömda och oförutsebara. Att endast faktiska vistelsedagar i Sverige räknas är något som skulle kunna förenkla bedömningen. En prövning om eventuell vistelse utomlands under en Sverigevistelse är tillfällig eller inte behöver därmed inte göras.

Att den stadigvarande vistelsen som huvudregel föreslås löpa från den första vistelsedagen under det aktuella kalenderåret till den sista vistelsedagen samma år innebär en skillnad jämfört med gällande rätt. Stadigvarande vistelse kommer därmed anses föreligga även under avbrott för vistelse utomlands som i dag skulle bedömas som mer än tillfälliga. Enligt förslaget kommer det därmed, vid bedömning av stadigvarande vistelse, sakna betydelse om utlandsvistelsen är längre eller kortare än vistelsen i Sverige innan och efter utlandsvistelsen.

Regelverket kring stadigvarande vistelse är komplext och svårt att tillämpa för anställda och arbetsgivare. En tydlig regel med en klar definition och en ambition om att göra det mer förutsebart för den enskilde och dennes arbetsgivare är därmed välkommet.

Välkommen att kontakta oss om ni har några frågor.