BEPS 2.0: Minimiskatten rycker närmare trots politisk osäkerhet

Trots låsningar inom EU och förseningar från OECD:s sida så fortsätter det internationella arbetet med en global minimiskatt på alla plan, även inom regeringskansliet. Avsikten är att reglerna ska vara införda och tillämpas i de olika länderna i januari 2024. I denna artikel redogör vi närmare för detta och vad företagen bör prioritera den närmaste tiden. 

I förra veckan kom en uppdaterad version av förslaget till EU-direktiv om säkerställande av en global minimiskatt för multinationella företagsgrupper i unionen (de s.k. GloBE-reglerna). För att direktivet ska kunna införas krävs enighet bland EU:s medlemsländer. Under Ecofin-mötet, som hölls den 6 december, skulle direktivförslaget tagits upp men frågan ströks i sista stund från agendan eftersom Ungern vidhåller sitt sedan tidigare lagda veto mot förslaget. Under presskonferensen efter mötet uttalade emellertid den tjeckiska ordföranden att man ännu inte tänker ge upp och att man inom de närmaste dagarna hoppas kunna komma överens med Ungern och då få till stånd ett godkännande av direktivet, antingen genom ett extrainsatt möte eller skriftledes

Trots låsningarna inom EU kommer reglerna att införas av flera länder i Europa. Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien, Nederländerna och eventuellt Belgien har gemensamt uttalat att man kommer att införa GloBE-reglerna oavsett om det kommer ett direktiv eller inte. Även länder utanför EU har offentliggjort att reglerna ska införas 2024 (bl.a. Australien, Kanada, Hong Kong, Mexico och Singapore) och i några länder (bl.a. UK, Sydkorea och Nederländerna) har lagstiftning redan tagits fram. Arbetet fortsätter även inom OECD för att kunna klara den sedan tidigare fastställda tidsplanen.

De delar som återstår för OECD att publicera är bl.a. regler om implementeringen, deklarationen (Global Information Return, GIR) samt olika förenklings- och övergångsregler (bl.a. safe harbours). I och med att EU-direktivet i sin helhet baseras på OECD:s modellregler kvarstår motsvarande arbete för EU med direktivet.

Enligt obekräftade uppgifter kommer s.k. transitional safe harbours förhoppningsvis innan årets slut, medan övriga regler sannolikt kommer att dröja till en bit in på nästa år. En bibehållen tidsplan för ett ikraftträdande kan då innebära mycket korta ledtider för att färdigställa ett direktiv. Även tiden för att få den svenska lagstiftningen på plats blir då kort. När det gäller ett svenskt regelverk ska utredningen om uppföljning av de nya skattereglerna för företagssektorn lämna ett betänkande om behovet av nya svenska regler om minimiskatt senast den 31 januari 2023. Utifrån den befintliga tidsplanen ska även dessa regler träda kraft senast den 31 december 2023 och tillämpas på räkenskapsår som börjar därefter.

I och med de förseningar som råder kan det inte uteslutas att ikraftträdandet senareläggs både vad avser direktiv och den svenska lagstiftningen. För företagen är denna osäkerhet naturligtvis mycket olycklig.

Enligt vår erfarenhet skapar den nya minimiskatten ett stort merarbete på flera olika plan. Förutom att de berörda företagen måste sätta sig in i regelverket, som bygger på en särskild beräkning av effektiv skatt (ETR) för varje enskild juridisk person i en multinationell koncern, är det viktigt att identifiera vilken data som är relevant för att kunna beräkna ETR. Vidare måste företagen skapa rutiner för hanteringen och överföringen av denna data vilket i många fall kommer att kräva anpassningar av system för hantering och rapportering.

För att kunna beräkna ETR måste koncernen samla in data och sortera denna på ett relevant sätt utifrån hur regelverket är uppbyggt. Ett första steg i detta arbete är att identifiera vilka enheter (juridiska personer) som kommer att innefattas i koncernens beräkningsunderlag. Exempelvis ska även vissa delägda och delägarbeskattade enheter ingå. Av samma anledning måste man också identifiera var man har fasta driftställen (PE).

Enligt vår uppfattning, baserad på våra löpande kontakter med företag som kommer att träffas av reglerna, behöver man identifiera vilken redovisningsdata som behövs för att kunna beräkna ETR. Man behöver även veta var och hur denna data är lagrad. Många gånger saknas data som behövs för ETR-beräkningen och i vissa fall kan uppemot 30-40 procent av det underlag som krävs inte tas fram. Detta kan delvis bero på att reglerna kräver data om specifika transaktioner och tillgångar medan den data som är förberedd för koncernredovisningen inte redovisat transaktioner och tillgångar på det viset. Exempelvis elimineras viss data som avser legala enheter för koncernredovisningen. 

En ur skattesynvinkel ny men mycket viktig parameter i beräkningen av ETR är att identifiera temporära skillnader och uppskjuten skatt. I denna del är uppskjuten skatt hänförlig till ackumulerade underskott avgörande för den framtida beräkningen. För att det inte ska bli negativa konsekvenser när underskottet utnyttjas i framtiden ska underskottet enligt modellreglerna antingen ha redovisats i balansräkningen som en uppskjuten skattefordran (reflected) eller upplysts om i årsredovisningen (disclosed).

Hur effekter av GloBE-reglerna ska redovisas har även diskuterats av International Accounting Standards Board (IASB) på ett möte i slutet av november. IASB planerar att föreslå ändringar i redovisningsstandarden för inkomstskatter (IAS 12) i januari 2023 som innebär ett tillfälligt undantag från att redovisa uppskjuten skatt hänförlig till tilläggsskatten (s.k. top up-skatt). Antas ändringarna ska detta tillämpas omedelbart. IASB planerar också att föreslå nya upplysningskrav kopplat till effekter av GloBE-reglerna som blir tillämpliga för årsredovisningar som avser räkenskapsår 2023 och framåt.

För den fortsatta planeringen av arbetet med minimiskatten är det givetvis olyckligt att tidplanen innehåller flera osäkerhetsmoment och att viktiga delar i GloBE-reglerna ännu inte är publicerade. Detta gör det synnerligen svårt för företagen att mer i detalj planera för framtiden vilket är extra besvärligt i detta fall då det nya regelverket är både omfattande, komplicerat och administrativt betungande. Reglerna kommer att ställa höga krav på den konsoliderade företagsgruppen, inte minst vad gäller hanteringen av nödvändig ekonomisk data. Förutom identifiering av data och sortering av den kan det administrativa systemet behöva anpassas till de nya GloBE-reglerna.

Trots att det finns osäkerhet om tidsplanen är vår rekommendation att man bör fortsätta det interna arbetet med planering och anpassning med siktet inställt på att reglerna ska tillämpas från 2024, inte minst eftersom detta arbete är både tids- och resurskrävande. Även om direktivet inte skulle antas har som sagt sex länder inom EU tydliggjort att man kommer att införa reglerna oberoende av ett direktiv. Även flera länder utanför EU har uttalat detsamma.

KPMG följer givetvis utvecklingen noga och återkommer löpande med information och analys av nya förslag i regelverken.