Förslag om riskskatt för kreditinstitut

Trots stundande statsministerbyte, skakiga budgetförhandlingar och hård remisskritik håller regeringen fast vid sitt försök att införa den nya lagen om riskskatt för kreditinstitut, den s k bankskatten, innan årsskiftet. Flera frågetecken kvarstår dock efter att regeringen i torsdags beslutade om att lämna ett i vissa avseenden omarbetat lagförslag till Lagrådet för granskning. I den lagrådsremiss som publicerats framgår att regeringen fortfarande har för avsikt att den nya lagen ska träda i kraft redan den 1 januari 2022.

Av lagrådsremissen framgår att regeringen inte har några planer på att frångå grunddragen i tidigare remitterade förslag. Detta innebär att skatten bara kommer att drabba banker och andra kreditinstitut där de totala skulderna vid årets ingång beräknas uppgå till mer än 150 miljarder kronor för beskattningsår som påbörjas under år 2022. Utgångspunkten är skulderna enligt årsredovisningen. Gränsvärdet ska därefter årligen indexeras och multipliceras med det jämförelsetal som anger förhållandet mellan prisbasbeloppet år 2022 och prisbasbeloppet för det år under vilket det aktuella beskattningsåret påbörjas uttryckt i procent med två decimaler avrundat nedåt plus två procentenheter.

Om kreditinstitutet ingår i en koncern med flera kreditinstitut ska gränsvärdet beräknas med beaktande av de sammanlagda skulderna vid beskattningsårets ingång. Alla skulder ska dock inte räknas med vid bedömningen av skattskyldigheten, ett exempel är avsättningar. Ett annat betydande undantag är att endast skulder hänförliga till verksamhet som bedrivs genom filial i Sverige ska räknas med för att avgöra skattskyldigheten för utländska kreditinstitut. Under remissrundorna flaggades för att detta kan leda till att utländska banker kan undgå skatt trots omfattande verksamhet i Sverige, bland annat genom att filialen endast förmedlar lån som inte belastar filialens egen balansräkning. Bankskatteförslaget innehåller dock inga motåtgärder mot detta eller några generella missbruksregler. Vidare kan inte skatteflyktslagen tillämpas. 

Regeringen flaggar dock för att missbruksregler kan komma att införas i ett senare skede.

”Om utländska kreditinstitut som i dag bedriver omfattande verksamhet i Sverige skulle omstrukturera sin verksamhet i syfte att undvika riskskatten, kommer regeringen att överväga vilka regeländringar som krävs för att infria syftet med riskskatten”, skriver regeringen i lagrådsremissen.

Enligt konsekvensanalysen väntas 21 kreditinstitut, tillhörande sju svenska och två utländska bankkoncerner, omfattas av bankskatten. Analysen bygger dock på data från årsredovisningar och bokslutskommunikéer från 2019-2020. Sammanslagningar av banker med svensk verksamhet eller andra förändringar på bankmarknaden kan ändra den bilden.

Skulderna hos de berörda bankerna ligger inte bara till grund för att bedöma skattskyldigheten. Även beskattningsunderlaget baseras på dessa skulder, dock i de enskilda skattskyldiga kreditinstituten.

För svenska kreditinstitut utgörs beskattningsunderlaget av summan av skulderna vid årets ingång, minskat med avsättningar och obeskattade reserver.

Även följande ska räknas bort från beskattningsunderlaget:

• Skulder till svenska kreditinstitut inom koncernen
• Skulder till utländska kreditinstitut inom koncernen, till den del de här hänförliga till verksamhet i Sverige.
• Vissa typer av efterställda skulder som får ingå i bankernas s k kärnkapital

När det gäller utländska kreditinstitut gäller motsvarande regler, men med skillnaden att beräkningen endast utgår från skulderna som är hänförliga till verksamhet i Sverige.

Skattesatsen blir inledningsvis 0,05 procent av beskattningsunderlaget. Redan 2023 föreslås skatten dock höjas till 0,06 procent.

Lagrådet (domare och tidigare domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen), ska nu granska lagförslaget bland annat utifrån dess förenlighet med ”grundlagarna och rättsordningen i övrigt” och potentiella tillämpningsproblem. Några större invändningar när det gäller förenligheten med svensk rätt uttrycktes dock inte under remissrundorna.

Däremot har förslaget beskyllts för att strida mot EU-rätten, bland annat så som ett olagligt statsstöd till de berörda storbankernas konkurrenter som slipper skatta. Regeringen har för egen del tagit ställning: bankskatten utgör inget otillåtet statsstöd. Som argument menar regeringen att storbankerna och dess mindre konkurrenter inte befinner sig i jämförbara situationer mot bakgrund av att storbankerna ”vid en finansiell kris riskerar utgöra en risk för att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället”, varför lagstiftningen inte bör vara otillåten. Som åtgärd för att tillgodose rättslig säkerhet, utöver Lagrådets granskning, kommer förslaget även att remitteras till EU-kommissionen. Enligt underhandsuppgifter från Regeringskansliet kommer förslaget att remitteras till Kommissionen i närtid.

Viss politisk osäkerhet finns också kring huruvida regeringen hinner få förslaget genom riksdagen innan årsskiftet. Inte minst mot bakgrund av att regeringen i remissen uttrycker att Kommissionens uttalande i fråga om statsstöd ska inväntas innan förslaget genomförs. Under samma tid ska dessutom riksdagspartierna hinna enas om en höstbudget och ett statsministerbyte. Partipolitiskt har förslaget om bankskatt dock inte vållat några kända kontroverser.

Det kan bli avgörande hur förslaget tas emot av EU-kommissionen. För att förslaget ska gå igenom krävs även majoritet i riksdagen. Med tanke på det rådande politiska läget är det därför till viss del överraskade att regeringen väljer att gå vidare med förslaget i det här läget. Att få lagstiftningen på plats till årsskiftet verkar även som en näst intill omöjlig uppgift med tanke på riksdagens övriga agenda för hösten och kanske framförallt att frågan om huruvida riskskatten utgör otillåtet statsstöd eller inte först måste lösas.

En branschskatt av ifrågavarande slag är mycket ovanlig och kan naturligtvis påverka priset på pengar (räntan), vilket också kan påverka konkurrensen mellan banker och andra kreditinstitut. För sektorn kommer det också innebära en ökad administration och det kan övervägas att de som träffas av skatten redan nu börjar se över sin administration för att kunna identifiera och beräkna underlaget för skatten, säger Peter Nilsson, Jur dr. och professor i skatterätt och skatterådgivare på KPMG.

Klockan tickar: Om lagstiftningen mot förmodan skulle träda i kraft till årsskiftet är det god tid att se över hur den nya skatten kommer att påverka berörda kreditinstitut och vilka som faktiskt kommer att omfattas.  

Det är uppenbart att regeringen är fast besluten att driva igenom lagen. Det är därför hög tid för förberedelser. 

Välkommen att kontakta oss om ni har några frågor eller funderingar.