Den årliga rapporten från Redovisningstillsynen 2025

Nämnden för svensk redovisningstillsyn (”Nämnden”) har publicerat den årliga rapporten för de granskningar som genomförts av börsbolagens finansiella rapporter under 2025. Syftet med Nämndens arbete är att bidra till att börsbolagens rapportering ger användarna en rättvisande bild av bolagens verksamhet, ställning och resultat samt att upplysningarna uppfyller krav enligt IAS förordningen, ÅRL, taxonomiförordningen och ESMA:s riktlinjer.

Under 2025 fattade Nämnden beslut i 62 ärenden, där 31 beslut ledde till uppmaning om ändring i kommande rapport och ett beslut ledde till begäran om rättelse. För övriga 30 beslut krävdes ingen åtgärd. Tre ärenden överlämnades till Finansinspektionen för vidare prövning.

Nämnden publicerade 40 specifika iakttagelser kopplade till IFRS redovisningsstandarder, sex iakttagelser kopplade till alternativa nyckeltal (APM), fyra iakttagelser kopplade till hållbarhetsredovisning (NFI) samt fyra iakttagelser om elektronisk rapportering (ESEF). Samtliga av Nämndens ställningstaganden finns publicerade i anonymiserad form på Nämndens hemsida.

I årsrapporten redogör Nämnden för sina iakttagelser och ett urval av dessa återges kortfattat nedan.

Nämnden har undersökt bolagens upplysningar om kovenanter enligt det nya upplysningskravet i IAS 1 och konstaterar att många bolag lämnar tillräckliga upplysningar om lånevillkor. Nämnden beskriver dock ett fall där endast generella formuleringar om att ”lånevillkoren innehåller finansiella krav” anges, utan att dessa preciseras. Bolaget uppfyller därmed inte kraven i IAS 1.76ZA avseende information om villkor kopplade till skulder (kovenanter).

Nämnden noterar att många bolag har en intern rapportering av finansiella risker som omfattar avancerade analyser men att upplysningarna som lämnas i årsredovisningen är ofullständiga, Nämnden identifierar bland annat  brister i kvantitativa upplysningar och känslighetsanalyser per valuta. Kraven i IFRS 7 innebär att bolaget ska lämna kvantitativa uppgifter för varje typ av risk samt genomföra en känslighetsanalys per valuta för vilken ett företag har betydande exponering (IFRS 7.B24). 

Upplysningskraven vid värdering av onoterade aktier, fastigheter och skogstillgångar till verkligt värde, dvs en värdering i nivå 3 i värderingshierarkin i IFRS, är omfattande då värderingarna baseras på subjektiva uppskattningar som företaget själv gör. Nämnden noterar återkommande brister i både kvalitativa och kvantitativa upplysningar avseende värderingar i nivå 3 och i ett antal beslut har nämnden bedömt att informationen om värderingar skulle varit mer detaljerad för att ge relevant och användbar information. 

Exempel på brister som Nämnden belyser är bland annat:

• avsaknad av beskrivning av värderingstekniker och modeller,
• otillräcklig information om icke observerbara indata,
• avsaknad av känslighetsanalyser som visar påverkan av förändrade antaganden,
• avsaknad av upplysning om samband mellan betydande icke observerbara indata,
• tillgångar borde delats upp i ytterligare klasser.

Nämnden har noterat att upplysningarna om fastigheter som värderas till verkligt värde förbättrats jämfört med tidigare år, men fortfarande förekommer brister bland annat i de känslighetsanalyser som lämnas. I vissa fall avviker verkliga värdeförändringar drastiskt från de effekter som angivits i de känslighetsanalyser som lämnats, vilket tyder på att viktiga antaganden och/eller samband inte beskrivits. Det saknas ofta beskrivningar av relationer mellan exempelvis avkastningskrav och kalkylränta, vilket påverkar värderingen.

När det gäller skogstillgångar som värderas till verkligt värde i Nivå 3 har Nämnden noterat att upplysningarna inte har delats in i relevanta klasser enligt kraven i IFRS 13.94, trots att marknadsvärde på skog skiljer sig åt väsentligt mellan regioner. Det förekommer även brister i enlighet med övriga ovan angivna punkter.

Nedskrivningsprövning av goodwill utgör i många bolag en väsentlig uppskattning i redovisningen och IAS 36 är en tekniskt komplicerad standard. Nämnden konstaterar att bolag lämnar bristfälliga upplysningar om viktiga antaganden i nedskrivningstester samt känslighetsanalyser. Exempel på iakttagelser är: 

• avsaknad av upplysning om viktiga antaganden såsom avkastningskrav och tillväxttakt,
• bristande förklaringar när prognoser avviker från historisk erfarenhet,
• känslighetsanalyser bygger på små förändringar i antaganden trots att prognoserna förutsätter kraftiga förbättringar.

Nämndens gör återkommande iakttagelser om brister i upplysningar av intäkter och anläggningstillgångar per enskilt land enligt IFRS 8.33 samt om större kunder enligt IFRS 8.34. Nämnden noterar att bolag i många fall redovisar intäkter uppdelad per världsdel/region istället för uppdelad per väsentligt land, trots att det funnits väsentliga intäkter respektive väsentliga anläggningstillgångar i enskilda länder som borde presenterats separat.

Nämnden observerar att bolagens uppdelning av intäkter från avtal med kunder ofta görs per produkt/tjänst respektive geografiskt samtidigt som det kan vara så att det finns andra relevanta uppdelningar av intäkterna utifrån karaktär. Som exempel kan nämnas att uppdelning mellan intäkter över tid och vid en viss tidpunkt inte lämnas, trots att detta är väsentligt. 

Nämnden konstaterar vidare fortsatt brister vad gäller information som gör det möjligt att förstå sambandet mellan intäkter per kategori och intäkter per rörelsesegment. Detta är ett krav som även gäller i delårsrapporter enligt IAS 34.

Nämnden är av uppfattningen att efterlevnaden av riktlinjerna generellt är god och uppfyller användarnas behov, men ser återkommande brister i bolagens rapportering av alternativa nyckeltal (APM) enligt ESMA:s riktlinjer. Exempel på brister som omnämns är att:

• definitioner saknas eller är otydliga, 
• det saknas bryggor/avstämningar som visar hur nyckeltalet har härletts ur de finansiella rapporterna,
• nyckeltalen har vilseledande beteckningar, där generella namn inte speglar innehållet såsom exempelvis engångsposter. 

Nämnden har konstaterat fyra överträdelser i ESEF-rapporteringen, huvudsakligen kopplade till märkning av noter. Dessa överträdelser omfattar att:

1. bolagen har inte märkt alla noter med de obligatoriska elementen trots att upplysning finns,
2. felaktiga taxonomielement används,
3. notupplysningar behöver märkas upp med alla relevanta obligatoriska element (sk multitaggning),
4. tilläggsklassificering (extensions) används för ofta, trots att standardklassificering hade räckt.

I taxonomirapporteringen noterar Nämnden att kvaliteten generellt är högre än föregående år men det finns fortsatt brister i både kvalitativa och kvantitativa upplysningar.

I vissa fall lämnas otillräcklig upplysning om hur bolaget bedömt förenlighet med tekniska granskningskriterier. Det framgår att bolaget redovisar förenlighet med omsättning, kapital- och driftsutgifter men förklarar inte på vilket sätt kriterierna för förenlighet anses uppfyllda. 

Flera bolag lämnar fortfarande otillräckliga kvalitativa beskrivningar och i vissa fall saknas det helt. Vad gäller taxonomitabellerna har Nämnden även i år noterat brister som bland annat omfattar felsummeringar samt att vissa rader och kolumner inte har fyllts i. 

ESMA har i samarbete med de nationella tillsynsorganen tagit fram sina årliga prioriterade tillsynsområden för 2026. Dessa delas in i fyra avsnitt med följande fokusområden:

• IFRS-rapportering
  • Geopolitiska risker och osäkerheter
  • Segmentsredovisningen
• Hållbarhetsrapportering
  • Väsentlighetsöverväganden vid rapportering enligt ESRS
  • Hållbarhetsrapportens omfattning och struktur
• ESEF-rapportering
  • Fem delar inom kassaflödesanalysen
    • Korrekt märkning av rader
    • Konsekventa och fullständiga märkningar
    • Korrekta beräkningar
    • Korrekt förankring i tilläggsklassificeringselement (extensions)
    • Korrekt teckenanvändning
• Generella överväganden och påminnelser
  • Överensstämmelse mellan de finansiella rapporterna och hållbarhetsrapporteringen (connectivity)
  • Kommande ändringar i IFRS redovisningsstandarder
  • Fortsatt fokus på ESEF-kvalitet
  • Efterlevnad av ESMA:s riktlinjer för alternativa nyckeltal (APM)