CSRD

Ökad transparens med Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD)

Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) är en del av agendan för hållbar finansiering och en nyckelkomponent för att nå målen i EU:s gröna giv. Syftet med direktivet är att öka tillgången till information om hur företag påverkar människor och miljö, samt hur företag påverkas av hållbarhetsfrågor i form av att utgöra risker och möjligheter för verksamheten.

Företag och organisationer som omfattas av rapporteringsskyldigheterna kommer att rapportera enligt europeiska hållbarhetsstandarder som heter European Sustainability Reporting Standards (ESRS). Det innebär utökad omfattning på den hållbarhetsinformation som ska rapporteras längs hela värdekedjan, jämfört med tidigare krav som fokuserat på den egna verksamheten. Vilka hållbarhetsfrågor som ska ingå i rapporten avgörs av genomförandet av en dubbel väsentlighetsanalys vars krav fastställs i ESRS.    

Standarderna utvecklas av EFRAG och i dagsläget finns 12 standarder, vilka antogs som delegerad akt till CSRD i juli 2023:

• 2 generella standarder (allmänna krav; allmänna upplysningar)
• 5 inom miljö (klimatförändringar; förorening; vatten och marina resurser; biologisk mångfald och ekosystem; cirkulär ekonomi)
• 4 inom social (den egna arbetskraften; arbetstagare i värdekedjan; påverkade samhällen; konsumenter och slutanvändare)
• 1 inom styrning (ansvarsfullt företagande)

De nya standarderna ska mynna ut i jämförbar, tillräcklig och kvalitativ information från företagen om på vilket sätt de påverkar människor, miljön och klimatet. Rapporteringen kommer att öka transparensen och jämförbarheten eftersom företag kommer att behöva lämna mer omfattande upplysningar och information kopplad till hållbarhet än vad dagens rapportering kräver. Läs mer om de olika standarderna och deras innehåll här.

En stor förändring är att fler företag i EU kommer omfattas av CSRD än av dess föregångare, NFRD (Non Financial Reporting Directive). Från cirka 11 700 företag som behöver hållbarhetsrapportera idag till ungefär 49 000 företag när CSRD är fullt implementerat.    

I Sverige blir det inte lika stor skillnad i bolag som påverkas eftersom Sverige gick längre än NFRD när direktivet införlivades i Årsredovisningslagen genom att sänka tröskelvärdena för vilka som behöver upprätta en lagstadgad hållbarhetsrapport. Dock kommer omfattningen på hållbarhetsrapporten för företag som behöver rapportera att öka betydligt. 

CSRD trädde i kraft den 5 januari 2023 och de tillhörande redovisningsstandarderna (ESRS) antogs 31 juli 2023. Utöver detta kommer även sektorspecifika standards, standards för börsnoterade små och medelstora företag, frivilliga standarder för icke börsnoterade små och medelstora företag och standards för icke-EU företag att utvecklas och antas. För närvarande finns förenklade standarder för börsnoterade små och medelstora företag och frivilliga standarder för icke börsnoterade små och medelstora företag som utkast.

I dagsläget pågår processerna med att införliva direktivet av respektive medlemsland i dess nationella lagstiftning. Sverige har antagit direktivet till svensk lagstiftning och detta träder i kraft 1 juli 2024. Den svenska lagstiftningen skiljer sig till viss del från EU:s gällande när den första gruppen av bolag (bolag av allmänt intresse) kommer att behöva rapportera i enlighet med CSRD. Detta innebär att i Sverige förskjuts tidslinjen med sex månader och att trösklarna för stora bolag blir något högre än trösklarna i EU-direktivet.

CSRD kommer implementeras successivt utifrån bolagens storlek med start från räkenskapsåret (RÅ) 2024, det vill säga rapport som släpps 2025. Här är en tidslinje över hur implementeringen kommer att gå till och vilka bolag som omfattas:

Oavsett var i processen ditt företag befinner sig kan vi hjälpa er med förberedelser inför och implementering av CSRD.

Vi kan bland annat hjälpa er med att:

• Genomföra en dubbel väsentlighetsanalys (DMA) i enlighet med ESRS-kraven, för att definiera just ert rapporteringsbehov
• Genomföra en gapanalys mot ESRS-kraven, innefattande bland annat nuvarande rapportering, datatillgänglighet och systemkartläggning, processer för intern kontroll 
• Utveckla strategi, prioriteringslista och projektplaner för att stänga identifierade gap
• Stötta i att stänga identifierade gap, exempelvis datainsamling, utveckla policyer, åtgärder och mål
• Stöttning med EU:s taxonomi. 

Har ni frågor?