Nyheter på aktiebolagsrättens område – gränsöverskridande fusioner

I en proposition som regeringen har lämnat till riksdagen föreslås nya regler för gränsöverskridande förfaranden mellan EU:s medlemsstater. Genom förslaget införs dels regler för gränsöverskridande delningar och gränsöverskridande ombildningar, dels nya regler för gränsöverskridande fusioner mellan svenska bolag och bolag inom EES. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 31 januari 2023. I en serie om tre artiklar tittar KPMG närmare på förslagen. I denna artikel berör vi gränsöverskridande fusioner.

En gränsöverskridande fusion innebär att två eller flera bolag slås samman genom att samtliga tillgångar och skulder i ett eller flera överlåtande bolag tas över av ett övertagande bolag i vanliga fall mot utgivandet av ett vederlag till ägarna i det eller de överlåtande bolagen. I och med fusionen upphör det eller de överlåtande bolagen att existera och endast det övertagande bolaget blir kvar. Fusionen sker antingen genom absorption (att det överlåtande bolaget blir en del av det övertagande bolaget) eller genom kombination (samtliga bolag förenas i ett nytt övertagande bolag). Nedan följer en sammanfattning av de mest betydelsefulla föreslagna ändringarna.  

Regeringen föreslår att definitionen av vad en gränsöverskridande fusion är ändras så att vederlagsfria fusioner uttryckligen blir möjliga. Tidigare har huvudregeln varit att ett fusionsvederlag ska utgå förutom vid det så kallade förenklade förfarandet (absorption av ett helägt dotterbolag). Även i de situationer där samtliga aktieägare varit överens har vederlagsfria fusioner varit möjligt. Denna reglering innebär således inga praktiska förändringar i förhållande vad som gäller idag.

Regeringen föreslår ett antal förändringar avseende innehållet i fusionsdokumentationen. Styrelsens redogörelse ska, bortsett från dagens innehåll, även inkludera en beskrivning av fusionens konsekvenser för bolagets framtida verksamhet. En sådan redogörelse ska innehålla två avsnitt. Ett avsnitt ska vara riktat till aktieägarna med särskild beskrivning av utbytesförhållandet för de aktier som ingår i fusionsvederlaget, eventuella andra vederlag som ska lämnas ut, uppgifter om det inlösensbelopp som aktieägare som lämnar bolaget har rätt till samt de metoder som använts för att fastställa dessa belopp. Vidare ska fusionens konsekvenser för aktieägarna beskrivas samt information om hur aktieägarna ska gå till väga för att utnyttja sin rätt till inlösen lämnas.

I avsnittet för arbetstagare ska en särskild beskrivning avseende fusionens konsekvenser för anställningsförhållanden och åtgärder till skydd för dessa beskrivas. Om fusionen innebär att anställningsvillkoren väsentligen ändras eller platsen för bolagets verksamhet förflyttas ska detta informeras om i avsnittet. I vissa fall kommer undantag från kravet på dessa särskilda redogörelser kunna göras, exempelvis om samtliga aktieägare är överens om det eller om bolaget inte har några arbetstagare. För att sådant undantag ska kunna göras krävs det att bolagen särskilt informerar Bolagsverket om detta.

Regeringen föreslår en utökad omfattning av revisorsintyget vid gränsöverskridande fusioner. Förutom dagens omfattning ska intyget även särskilt behandla huruvida aktiernas utbytesförhållande, eventuellt utjämningsvederlag och inlösensbelopp är att anses som lämpliga. Vidare ska revisorn även i yttrandet ange metoderna som har använts för att fastställa beloppen och bedöma huruvida dessa metoder är att anse om lämpliga. Slutligen ska revisorn lämna uppgifter om eventuella särskilda svårigheter som har uppkommit vid värderingarna.

Regeringen föreslår även förändringar avseende bolagstämmans godkännande av fusionsplanen. Bland annat ska vissa aktörer (aktieägare, arbetstagare och borgenärer) ha möjlighet att inför bolagsstämman lämna synpunkter på fusionen. Om sådana synpunkter lämnas ska dessa läggas fram på bolagstämman. Vidare ska stämman alltid ta ställning till huruvida bolagsordningen måste ändras som följd av fusionen.

Regeringen föreslår ändringar i reglerna om aktieägareskydd vid gränsöverskridande fusioner. Aktieägare som röstar emot att godkänna fusionsplanen ska ha rätt att lösa in sina aktier i bolagen mot en korrekt fastställd kontantersättning (inlösensbelopp). För att göra sin rätt gällande krävs det att aktieägaren gör en inlösensanmälan till bolaget inom en månad från dagen för bolagstämman. För att förfarande ska bli så rättssäkert som möjligt införs en skyldighet för bolaget att särskilt dokumentera vilka aktieägare som motsätter sig fusionen genom att rösta mot ett godkännande av fusionsplanen vid en bolagsstämma. Inlösensbeloppet ska betalas ut till aktuella aktieägare inom 2 månader från att den dag då fusionen fick verkan.

Regeringen föreslår vidare förändringar avseende borgenärers rätt till betryggande säkerhet. Borgenärer kommer hädanefter ha tre månader på sig att motsätta sig en ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen tillskillnad från tidigare tidsfrist på två månader. Den förändring som sker har framför allt betydelse avseende bevisbördans placering i de fall en borgenär motsätter sig verkställande av fusionsplanen. Borgenären föreslås ha bevisbördan för att de har en fordran på ett av de fusionerande bolagen samt att fusionen medför fara för att fordringen inte kommer att betalas. Om borgenären kan visa detta övergår bevisbördan på bolaget. De nuvarande reglerna avseende undantag för övertagande bolag om revisorn inte har funnit att fusionen medför någon fara för borgenärer behålls dock.

Regeringen föreslår att en ansökan om att verkställa fusionsplanen ska avslås om ett medverkandeförfarande enligt lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar ska inledas men inte skett. Vidare ska Bolagsverket även avslå en ansökan om att verkställa en fusionsplan om det svenska bolaget är förhindrat att medverka i en gränsöverskridande fusion på grund av att bolaget är i konkurs, genomgår en företagsrekonstruktion eller är i likvidation eller om fusionen enbart genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål.

Avslutningsvis föreslår regeringen att bolagsverket i vissa situationer ska ha möjlighet att ta hjälp av extern, oberoende sakkunnig i särskilt komplicerade fall. Kostanden för den sakkunnige ska bäras av bolagen. 

Genom lagförslaget implementeras ett EU-rättsligt direktiv som alla medlemsstater ska ha implementerat senast den 31 januari 2023.

Regeringen föreslår att inga övergångsregler ska gälla vilket innebär att fusioner som inte är färdiga då förslaget träder i kraft den 31 januari 2023 kommer att behöva göras om enligt de nya reglerna.

Med vår breda internationella närvaro och erfarenhet av såväl omstruktureringar som gränsöverskridande förfaranden är KPMG väl förberedda att bistå er vid en gränsöverskridande fusion.

Välkommen att kontakta oss!

Vill du prenumerera på LegalNews och andra kostnadsfria nyheter från KPMG? 
Anmäl dig här.